Förslag: gör det lättare att driva närvårdsplatser gemensamt
Närvårdsplatser finns redan på flera håll i landet och riktar sig framför allt till patienter som är för sjuka för att vara kvar i hemmet eller på det kommunala boendet, men som inte behöver akutsjukhusets resurser. Över hälften av regionerna uppger i en enkät att de hade minst en vårdplats på primärvårdsnivå under 2025.
– Närvårdsplatser kan vara ett sätt att överbrygga ett glapp som finns idag och möta patienters behov på en vårdnivå närmare hemmet. Samtidigt ser vi behov av att skapa bättre förutsättningar för samverkan mellan regioner och kommuner, säger Lars Almroth, verksamhetsområdesdirektör på Socialstyrelsen.
I dag bedrivs närvårdsplatser främst av regional primärvård eller specialiserad vård, och är ibland samlokaliserade med korttidsboenden. Patienterna är ofta äldre personer med flera kroniska eller komplexa vårdbehov, och vårdtiderna är vanligtvis mellan tre och tio dagar.
Positiva erfarenheter
Flera regioner uppger positiva erfarenheter av färre akutmottagningsbesök och återinläggningar liksom att patienter och närstående upplever ökad kontinuitet, trygghet och personcentrerad vård, samtidigt som den systematiska uppföljningen är begränsad.
– Närvårdsplatser kan också ha betydelse för hälso- och sjukvårdens krisberedskap. Vid allvarliga händelser kan de fungera som en flexibel resurs och de kan bidra till att regioner och kommuner kan använda vårdens samlade kapacitet på ett effektivt sätt, säger Lars Almroth.
Utmaningar i dagens system
Det finns samtidigt juridiska och organisatoriska utmaningar. Regionernas närvårdsplatser och kommunernas korttidsboenden kan ha delvis överlappande verksamhet och olika regelverk. För att underlätta samarbetet föreslår myndigheten därför att en särskild utredare får i uppdrag att se över lagstiftningen på området.
– Det finns behov av att pröva nya former för hur vården kan organiseras och hur regioner och kommuner kan arbeta ihop. Vi föreslår därför också att det startas försöksverksamheter i kommuner och regioner som skulle kunna ge erfarenheter av vad som fungerar och vilka förändringar som behövs i regelverken, säger Lars Almroth.
– Sådana försöksverksamheter kan ge också ge oss möjlighet till mer strukturerad uppföljning. Vi har nu lämnat in ett förslag om tidsbegränsade försöksverksamheter till Statskontoret, säger projektledare Camilla Bucht på Socialstyrelsen.