Inför assisterad befruktning med egna eller donerade könsceller

Patienten eller paret ska också informeras om att samtycket kan dras tillbaka antingen skriftligt eller muntligt. Om samtycket återkallas ska den ansvarige läkaren informeras om detta, och återkallelsen gäller från den tidpunkt då den ansvarige läkaren underrättades om den.

Som stöd för den psykologiska och sociala bedömningen finns en vägledning från Socialstyrelsen, baserad på bästa tillgängliga kunskap. Där får ni råd om hur ni kan ta hänsyn till mottagarens eller det mottagande parets

• ålder
• hälsotillstånd
• levnadsförhållanden
• sociala nätverk
• inställning till att berätta för barnet om dess genetiska ursprung.

Er bedömning ska omfatta parets eller den ensamstående kvinnans förmåga att hantera vetskapen om att det blivande barnet kommer att ha en genetisk koppling till en annan familj och att barnet kan komma att uppsöka den familjen.

Vid den särskilda prövningen ska en läkare och en yrkesutövare med beteendevetenskaplig kompetens delta.

Genetiskt släktskap vid embryo- och dubbeldonation

Inför en embryodonation eller dubbeldonation behöver ni lägga särskild vikt vid föräldrarnas eller förälderns förmåga att hantera det faktum att de saknar en genetisk koppling till barnet. Vid embryodonation kan barnet dessutom ha både genetiska föräldrar och genetiska helsyskon i en annan familj.

Om ni nekar en person eller ett par behandling på grund av vad som framkommit vid den särskilda prövningen ska ni dokumentera vad ni grundar beslutet på. Patienten har rätt att överklaga beslutet till Socialstyrelsen. Frågan avgörs sedan i det Rättsliga rådet. För rådets bedömning är det viktigt att det tydligt framgår vilka uppgifter ni lagt till grund för ert beslut att neka patienten behandling.

Donatorn ska vara helt anonym för mottagaren. Klinikerna får inte lämna ut uppgifter om donatorn som gör att det går att identifiera personen, exempelvis donatornummer eller donatorns alias. Det är alltid den donatorskapade personen själv som ska få fatta beslut om att ta reda på donatorns identitet och att få kontakt med eventuella syskon som blivit till genom samma donator, inte föräldrarna. Ni får däremot lämna ut information som inte är så specifik att donatorn går att identifiera, om den behandlande läkaren bedömer det lämpligt. Ni får vid behov även lämna ut medicinsk information om donatorn till barnets behandlande läkare.

Om den mottagande kvinnan eller paret önskar donation från någon de känner, till exempel en närstående, bedömer läkaren lämpligheten i varje enskilt fall. Det är då särskilt viktigt att försäkra sig om att donationen är frivillig och utan påtryckning. Läkaren behöver också försäkra sig om att donatorn förstår att den inte kommer att ha en föräldraroll.

En donator av ägg eller spermier får donera till högst sex familjer i Sverige. Det gäller även om könscellerna kommer från ett annat land. Om ni köper könsceller från ett annat land behöver ni genom avtal med den vävnadsinrättning ni köper könsceller ifrån se till att antalet familjer i Sverige från samma donator inte överskrids. I särskilda fall kan gränsen överskridas om det finns synnerliga skäl för detta. Det är upp till den behandlande läkaren att bedöma det. Det finns ingen gräns för hur många barn från samma donator som får finnas i samma familj.

Begränsningar vid dubbeldonation och embryodonation

Dubbeldonation är ett alternativ för personer som varken har fungerande spermier eller ägg. En kombination av ägg och spermier från samma personer får endast ge upphov till barn i en familj.

De som vill donera ett embryo får donera till högst en familj.

Under en och samma menstruationscykel får en kvinna inte insemineras med spermier från mer än en donator och ägg från fler än en kvinna får vid samma tillfälle inte föras in i en annan kvinnas kropp efter befruktning utanför kroppen.

Könsceller från en donator som avlidit får inte användas vid insemination eller för provrörsbefruktning (IVF).

Det finns ingen lagreglering av vad som ska hända med redan befruktade ägg efter att en spermie- eller äggdonator har avlidit.

Om det finns befruktade ägg bevarade i fryst tillstånd efter en avliden donator, bör ni som vårdgivare primärt ta hänsyn till det blivande barnets rätt att söka kontakt med den donator som har medverkat till dess tillkomst. I en sådan situation kan vårdgivaren bedöma om det i vissa fall finns skäl för att ändå genomföra en behandling med befruktade ägg.

Frågan om användning av befruktade ägg (embryon) efter avliden make eller partner är komplex, både etiskt och juridiskt.  Barnets bästa ska alltid vara i fokus.