Personer som gjort en insats berättar

Här kan du läsa om hur det kan vara att göra en insats för barn som familjehem, god man, jourhem, kontaktfamilj, kontaktperson eller särskilt förordnad vårdnadshavare.

Familjehem

Att vara familjehem är mer än ett uppdrag

Johan och hans fru Cecilia har varit familjehem för 25 placerade barn, de flesta tonåringar, och tycker att familjehemmet har en otroligt viktig roll. Men den är inte alltid helt okomplicerad.

"Alla barn behöver trygghet och kärlek"

Hanna jobbar med barn och kan inte låta bli att ibland undra hur vissa barn verkligen har det hemma. Det har skapat en stark vilja hos henne att vara skillnaden som resulterar i en trygg uppväxt.

Vill erbjuda barn en trygg punkt

Jenny och Henrik vill erbjuda barn i utsatta situationer en trygg familj, en trygg punkt i livet och stabila vuxna. Som familjehem tog de emot en 3-månaders bebis, som de sedan adopterade. 

"Alla barn räknas lika mycket"

– För mig är det inget märkvärdigt om man fött eller fått ett barn. Alla får kalla mig och min man för mamma och pappa. Alla barn, oavsett om de stannar en vecka eller flera år räknas lika mycket, säger Lena som bara var 19 år när hon och hennes man Johan blev familjehem och tog emot sitt första barn.

"Barnen ska vara delaktiga"

En kompis till Susannas dotter hade det jobbigt. Hon spenderade mer tid hemma hos dem än hemma hos sig. Till slut fick hon flytta in. Så blev Susanna familjehem och har sedan dess tagit emot fler barn.

Britta-Stina och Lotta hjälper tonåringar

Det finns inget krav på att ett familjehem ska vara en traditionell kärnfamilj som bor på landet med en massa djur. Tvärtom behövs en mångfald av familjer, personer och boendeförhållanden eftersom alla barn har olika behov.

"Familjen är de du har nära"

Johanna har alltid vetat att hon vill ta emot barn som familjehem. Det var bland det första hon pratade med sin blivande man om när de träffades. – För mig handlar inte familjen om blodsband. Det är vilka du har nära dig, säger hon.

Hjälper barn att hitta rätt i Sverige

Språk, kultur, religion och regler. Sådant kan göra det svårt för personer från andra länder att hitta rätt i det svenska samhället. Som familjehem hjälper Jamal och hans fru Samira barn och unga att lära sig förstå och skapa sig ett liv i det land som nu är deras.

Nätverkshem

När vänskap förvandlas till familjeband

Kristina jobbade som personlig assistent till Hannes pappa. Hon och Hannes fick bra kontakt och Kristinas familj blev Hannes kontaktfamilj. Efterhand tillbringade han allt mer tid hos dem och till slut tog de över som Hannes familjehem.

Storebror blev Cecilias räddning

För Johannes var det självklart att bli familjehem åt sin syster. – Hade inte jag tagit emot Cecilia skulle hon blivit placerad i jourhem eller kanske hos en annan familj, någonstans i Sverige. Och det var inte ett alternativ.

God man

Hon stödjer barn från hela världen

Ulla har varit god man för barn från länder som Irak, Afghanistan, Vitryssland, Mongoliet, Somalia, Eritrea och Etiopien, för att nämna några. Men barn är sig lika varifrån de än kommer, säger hon. – De blir kära, de sätter dig på prov och de säger ”alla andra får …”.

Jourhem

Att finnas där i akuta situationer

”Hej, det är från polisen, vi har en flicka här som blivit misshandlad och utslängd från sitt hem, kan vi komma med henne?” Att vara jourfamilj innebär att finnas där i akuta situationer när polisen eller socialtjänsten ringer. Det vet Marie och Per-Olof.

"Jag är van att ha många barn omkring mig"

Som 24-åring levde hon ensam med fyra barn och jobbade inom vården. När barnen sedan blev vuxna, började studera och så småningom skaffade jobb och egna familjer blev lägenheten och saknaden efter barn, liv och rörelse för stor.

Kontaktfamilj

Bok med beröm ledde till framsteg

Lögner, bus och störande beteende. Lågstadietjejen Maja fick ständigt höra om allt det dåliga hon gjorde. Men när Anna blev kontaktfamilj vände det. – Vi fokuserade på det positiva och skrev upp det i en särskild bok, berättar hon.

Han sprider trygghet till barn

Att ge ett barn en möjlighet att få känna sig viktig, det är kärnan i att vara kontaktfamilj. Det säger Fredrik, som har lång erfarenhet av att hjälpa barn. Emma var en stökig tjej, som en dag i veckan fick leva familjeliv med rutiner, hänsyn och många runt bordet hos Fredrik.

"Jag vill göra skillnad för barn och underlätta för familjer"

En helg i månaden flyttar syskonen Vera och Linn in hos Karin. Här får de vara med och baka bullar, fixa i trädgården eller bara vara. Som kontaktfamilj är Karin lite som en extramormor med tid att lyssna, berätta och göra vardagliga saker tillsammans.

Kontaktperson

Fotboll, läxläsning och övningskörning blev vändpunkten

Siar arbetar med några av de mest utsatta ungdomarna i samhället. Han har också bakgrund som flykting. Kanske var det därför som hans uppdrag som kontaktperson för den stökiga killen Wase från Afghanistan blev så framgångsrikt. – Idag känns han nästan som en lillebror för mig, säger Siar.

Han hjälper till att bryta den onda cirkeln för barn

Det kan handla om att gå och bowla, rida, titta på bilar eller grilla korv i trädgården. En pojke ville bara meta. Anders har varit kontaktperson i 20 år. Åtskilliga är de barn som fått hans hjälp att ta nya steg ut i världen. Det är barnets önskan som styr, säger han.

Hon får unga människor att växa

På ytan ser det kanske inte så speciellt ut. Två tjejer som går i affärer och fikar tillsammans. Men i själva verket är det en viktig övning för den yngre att möta omvärlden och prova på det sociala samspelet var tredje söndag.

Vårdnadshavare

Maja ser till att barn får experthjälp

Maja har stor kunskap om både mänskligt beteende och ensamkommande flyktingbarn. Men det viktigaste för den som vill bli särskilt förordnad vårdnadshavare är att ha sunt förnuft, säger hon. Här är historien om hur hon genom sitt uppdrag bidrog till att en strulig kille tog tag i sitt liv.

Tog över vårdnaden: "Inget svårt beslut"

De har öppnat sitt hem och sina hjärtan för många barn och gör det som krävs för att hjälpa dem. Nu har Sara och Fredrik tagit över vårdnaden för ett av barnen för att ge honom en trygg och stabil uppväxt.

Fakta om berättelserna

Porträtten är skrivna av Anna Arnerdal och Lotta Åstrand, och bilderna är tagna av Johanna Norin.

Berättelserna är avidentifierade, med fingerade personnamn och utan specificerade bostadsorter. Bilderna som illustrerar berättelserna är gestaltningar med modeller. Detta är gjort för att skydda de barn som har eller har haft insatser och deras anhöriga.

Senast uppdaterad:
Publicerad: