"Alla barn behöver trygghet och kärlek"

– Alla barn behöver trygghet och kärlek. Att vara familjehem kan göra all skillnad i världen. Det kan göra att man faktiskt klarar av skolan, en högre utbildning och senare får ett jobb och ett tryggt liv med fina relationer, säger Hanna.

Men egentligen dök Hannas vilja att skapa trygghet upp redan i hennes egen barndom.

– Jag hade nog behövt någon insats när jag var barn. Men det kom inte någon.

Så snart Hanna och hennes man Joakim köpte ett hus med tillräckligt med utrymme ville de börja ta emot barn som behöver vara placerade under en längre tid. Idag har de tre barn boende hos sig, ett som de har tagit över vårdnaden för, ett som de är på väg att ta över vårdnaden för och ett barn som tills vidare är långtidsplacerad.

Längre tids placering för en trygg uppväxt

För Hanna och Joakim var det viktigt att barnen de tog emot var i behov av en längre placering.

– Vi vill finnas med hela tiden, det är så vi tror vi har störst chans att göra skillnad för barnen under deras uppväxt. Och så länge vi orkar kommer vi fortsätta ta emot barn som behöver en trygg familj, säger Hanna.

Hannas och Joakims barn kom till dem när barnen var väldigt små, så för dem finns egentligen ingen tid innan att se tillbaka på.

– Vår äldsta tjej, som idag är sju, kom till oss när hon var ungefär tre månader gammal. Mellantjejen är nu fem år och kom till oss när hon var runt ett år gammal och vår tvååring var bara några dagar gammal när vi tog emot henne, berättar Hanna.

Deras olika historier dokumenteras och kommer vara en del i vilka de blir när de växer upp.

– Vi har förklarat för barnen att de har legat i olika magar men att de är systrar ändå. Och jag brukar säga att när man växer i någons mage så växer man under någons hjärta – men i vårt fall så har alla tre vuxit i mitt hjärta i stället.

Kontakt med biologiska familjen

Alla barn har rätt till en kontakt med sin biologiska familj. En familj som tar emot ett barn, oavsett om det handlar om en tillfällig familjehemsplacering eller adoption, behöver tillgodose barnets behov i den frågan.

– Det är viktigt att den biologiska delen får finnas med så länge det är hälsosamt och sunt för barnet. Vi har kontakt med de familjemedlemmar som finns för respektive barn och stöttar dem i de relationerna, berättar Hanna.

Hanna och Joakim har pratat mycket med barnen om vad det innebär att vara adopterad och vad ett familjehem är. I början väckte det en del tankar hos barnen.

– Vår äldsta hade ett tag en väldigt svår period när hon gick och tänkte på att det fanns en annan mamma, och att hennes familjekonstellation skilde sig från hennes vänners. Men idag säger hon att hon och hennes systrar har olika mammor och pappor – men att vi är deras riktiga föräldrar. Och det går inte att älska någon mer än så som vi älskar de här barnen. Det spelar ingen roll att ingen av oss har burit dem i magen, säger Hanna.

Vårdnadsöverflytt minskade oron

När vårdnadsöverflytten blev klar för deras äldsta dotter släppte dessutom en viss oro hos Hanna. Nu väntar de på att processen för det mellersta barnet ska bli klar.

– Även om det varit tydligt från start att barnen inte ska någonstans, så är det den sista lilla procenten oro, som funnits både hos oss och hos barnet, som försvinner i och med en vårdnadsöverflytt. Nu vet vi till exempel att vår äldsta dotter blir kvar här, att vi får vara med under hela hennes skolgång och så vidare. Däremot kan hon ibland sakna sin socialsekreterare som hon gillade väldigt mycket, men hon är glad över anledningen till att hon inte längre knackar på.

Kort om familjen

Just nu ser familjen ut så här: Tre döttrar på sju, fem och två år. En är vårdnadsöverflyttad, en är på väg att bli det och den tredje är än så länge långtidsplacerad.

Bor: 1,5-plansvilla i villaområde med fyra katter och en flock höns.

Ålder: Hanna och Joakim är i 30- och 40-årsåldern.