Vill erbjuda barn en trygg punkt

– Det biologiska bandet var aldrig viktigt. Om jag kan vara tillfällig mamma för tio barn så har det varit viktigast för mig, berättar Jenny som redan sedan tidig ålder haft tankar på att bli familjehem.

Par och bebis på promenad
Personerna på bilden är inte desamma som i texten.

Jenny och Henrik vill erbjuda barn i utsatta situationer en trygg familj, en trygg punkt i livet och stabila vuxna. Allt för att barnen ska få en chans till en utveckling de annars inte kunnat få.

– Familjehem gör en otrolig skillnad för barnen, men det är ju även en insats för samhället. Vissa barn som växer upp i stökiga förhållanden riskerar att bli vuxna människor som skapar nya stökiga förhållanden. Om vi kan bryta det tidigt och få in en stabilitet, trygghet och en annan syn på livet skapar vi bättre förutsättningar för de barnen, säger Jenny.

När Jenny och Henrik blev kontaktade angående en tre månader gammal bebis som behövde ett familjehem började deras resa. Idag är dottern tre år gammal och adopterad av paret. Hon har en fortsatt regelbunden kontakt med sin biologiska mamma.

Fick frågan om adoption

Men från början visste de inte hur länge flickan skulle bli kvar hos dem.

– Mamman befann sig i en svår situation, det visste vi. Vi kände att så länge flickan är hos oss är vi glada för vad vi kan göra. Men strax innan dotterns ettårsdag hörde mamman av sig, helt på eget initiativ, och framförde att hon ville att vi skulle adoptera hennes dotter. Mamman såg att barnet hade föräldrar i oss och hon ville inte riva upp det livet för henne. Vi tog hand om henne och älskade henne redan som vår egen, så svaret var inte svårt, berättar Jenny.

När Jenny tittar tillbaka inser hon vilken resa de har gjort.

– Vi förstod ju att vi skulle göra en skillnad för barnet, men jag var inte beredd på vilken skillnad det skulle göra för mig. Jag har gjort en otrolig personlig utveckling av att bli familjehem, berättar hon.

– Vi visste att det skulle vara tufft att vara familjehem, men det var en känslomässig berg-och-dalbana att gå igenom adoptionsprocessen och det pratar man inte jättemycket om. Många gånger kan jag fundera på om man verkligen skulle utsätta sig för det igen, men det ger så mycket mer än vad det tar i slutändan.

Trots den tuffa resan så har adoptionen lett till en otrolig trygghet berättar Jenny.

– Allt blev på något sätt lättare. Vi vet att vår dotter inte kommer bli uppsliten från sitt hem. Nu vet hon att hon alltid har en trygg punkt i livet här hos oss.

Regelbunden kontakt med biologiska familjen

Och även relationen med den biologiska mamman har blivit bättre och tryggare i och med adoptionen.

– Nu sköter vi kontakten själva vilket har lett till att vår relation har blivit bättre. Vi stämmer träffar och livet har blivit lättare, lugnare och tryggare för alla inblandade.

Just att involvera den biologiska familjen har varit otroligt viktigt i Jennys och Henriks fall.

– Vi har varit noga med att hålla kontakten med hennes biologiska familj, inte för att vi måste men för att vi tror det är bäst för henne. Vi har träffats vid ett par olika tillfällen och fick till och med vara med och fira hennes biologiska systers 13 års-dag.

Viktigt vara öppen från tidig ålder

Jenny berättar också hur viktigt det är att redan i tidig ålder vara öppen om adoptionen och att alltid prata om det på ett neutralt sätt.

– Det har varit mycket att ta ställning till och det är ju egentligen först om 15–20 år vi kan se vad de besluten resulterade i. Men man måste göra det man tror är rätt och hade vi uteslutit den biologiska familjen hade det blivit fel. Som förälder är man mest orolig för hur de val man gör ska påverka barnen på ett negativt sätt. Barn växer upp och blir klokare, de ser och förstår mer, och vi ska inte färga henne i hennes relation till sin biologiska familj.

Kort om familjen

Just nu ser familjen ut så här: En adopterad dotter på tre år
Bor: Villa inne i stan
Ålder: Jenny och Henrik är i 30-årsåldern

Publicerad: