Jourhem

Som jourhem tar du med kort varsel emot barn som behöver omedelbart skydd eller stöd för en kortare tid.

Ett barn kan behöva bo i ett jourhem av olika skäl. Det kan bland annat handla om att barnets föräldrar brister i omsorgen eller att det finns missförhållanden i hemmet, som till exempel våld eller missbruk. Barn kan också behöva ett tillfälligt boende på grund sitt eget beteende, exempelvis kriminalitet. Även ensamkommande barn, som kommer till Sverige utan sina föräldrar kan behöva ett boende med kort varsel.

Jourhem är en person eller familj som tar emot barn i sitt hem när socialtjänsten i kommunen behöver utreda barnets situation. Under tiden som jourhem kan du få förfrågan om att ta emot ett eller flera barn. Varje enskilt barn placeras hos dig under en kortare period. Du kan också ha perioder utan placerade barn.

Med hur kort varsel kan ett jourhem behöva ta emot ett barn?

Som jourhem förväntas du ofta kunna ta emot ett barn som behöver placeras akut och det kan därför vara med kort varsel dygnets alla timmar.

 

Vad är skillnaden mellan att vara jourhem och familjehem?

Både jourhem och familjehem är familjer som tar emot barn i sitt hem. I jourhem placeras barn akut och tillfälligt medan socialtjänsten utreder vart barnet ska ta vägen sedan. Ett familjehem däremot har ansvar för att ta hand om barnet på längre sikt.

Det här ingår i uppdraget

Som jourhemsförälder ska du se till att barnet får sina behov tillgodosedda under den tiden som det bor hos dig. Det är viktigt att du lyssnar till barnets synpunkter och önskemål. Socialtjänsten har huvudansvaret för att barnet har det bra hos dig och får den hjälp det behöver. Du har ansvar för den dagliga omsorgen vilket kan handla om att

  • bidra till att barnet får en bra vardag
  • stödja barnet i dess skolgång, till exempel om barnet behöver byta skola
  • bidra till att barnet får hälso- och sjukvård och tandvård
  • stötta barnet i kontakten med familj och vänner.

Du har inte vårdnaden om barnet utan det har barnets föräldrar. Ensamkommande barn har en god man eller en särskilt förordnad vårdnadshavare med motsvarande ansvar. Det ansvaret kan till exempel handla om val av skola, eller samtycke om vaccinationer. Du har inte försörjningsskyldighet för barnet.

Som jourhemsförälder har du oftast tystnadsplikt. Oavsett ska du inte i onödan föra vidare något som barnet berättat i förtroende eller annan känslig information. Vad som gäller beror på hur ditt kontrakt med kommunen är utformat.

Placeringen kan vara frivillig eller under tvång

Det är socialtjänsten som beslutar om att barn ska placeras i ett annat hem. Socialtjänsten strävar efter att det ska göras på frivillig grund men ibland behöver beslutet tas mot barnets, vårdnadshavarnas eller den gode mannens vilja. I dessa fall görs det med stöd av en lag som kallas för LVU (lag med särskilda bestämmelser om vård av unga). Unga personer mellan 18 och 20 år kan också vara placerade med stöd av den lagen. Barn kan placeras i jourhem, familjehem, hem för vård eller boende (HVB) eller i ett stödboende.

Vad krävs av mig?

Socialtjänsten kommer att utreda dina och eventuell partners förutsättningar att ta emot ett barn i ditt hem. Utredningen omfattar intervjuer, hembesök och referenstagning.

I utredningen kan kommunen bland annat titta på

  • vilka som bor i hemmet och er livssituation
  • hur boendet och närmiljön ser ut
  • dina personliga förutsättningar, egenskaper och omsorgsförmåga
  • anledningen till att du vill ta emot ett barn
  • vad de eventuella barn som redan bor i hemmet tycker om att ta emot ett barn
  • din förmåga att hantera krisreaktioner hos barn
  • din förmåga att hantera upprepade separationer från barn
  • referenser från någon närstående eller kollega
  • uppgifter från socialtjänstens register i de kommuner du bott i
  • uppgifter från Polisens misstanke- eller belastningsregister.

Efter att du och eventuell partner godkänts som jourhem återstår en matchning. Då tittar kommunen på om du eller ni har förutsättningar att ta hand om just det barnet som socialtjänsten behöver placera.

Så länge pågår uppdraget

Placeringen av varje enskilt barn kan pågå från några dagar upp till sex månader. Däremot kan uppdraget som jourhem pågå under flera år. Du kan själv ta initiativ till att avsluta uppdraget. Uppdraget kan också avslutas om inte kommunen längre har behov av dig som jourhem eller bedömer att du inte längre är lämplig.

Stöd och ersättning

Socialtjänsten ska erbjuda dig utbildning i samband med att du blir jourhem. När du tagit emot ett barn ska de också ge dig råd, stöd och annan hjälp som du behöver. Socialstyrelsen har tagit fram utbildningen Ett hem att växa i, för jourhem, som erbjuds i de flesta kommuner.

Du har också rätt till ersättning för uppdraget. En del av ersättningen består av de faktiska kostnaderna du har för barnet och den andra delen är ett fast arvode. Beloppen baserar på Sveriges kommuner och regioners (SKR) rekommendationer och kan variera från kommun till kommun och beroende på exempelvis barnets ålder.

Arvodet är skattepliktigt, sjukpenning- och pensionsgrundande. Däremot berättigar det inte till tjänstepension eller ersättning inom ramen för arbetslöshetsförsäkringen.

Berättelser från personer som är jourhem

En man och en kvinna tvättar tillsammans med en liten flicka
Att finnas där i akuta situationer
Att vara jourfamilj innebär att finnas där i akuta situationer när polisen eller socialtjänsten ringer.
Kvinna i mönstrad topp står i en dörröppning
Jag är van att ha många barn omkring mig
De barn som Sarah nu delar sin stora lägenhet med har kommit akut och sedan blivit kvar som familjehemsbarn.
Senast uppdaterad:
Publicerad: