Som familjehem är din uppgift att ge barnet daglig omsorg, en trygg tillvaro och en bra uppväxt. Socialtjänsten har huvudansvaret för att barnet har det bra hos dig och får den hjälp som barnet behöver.

Som familjehem har man inte vårdnaden om barnet. Barnets föräldrar är barnets vårdnadshavare (om ingen annan utsetts). Familjehemmet har inte heller någon försörjningsskyldighet för barnet. Det har fortfarande barnets föräldrar

Socialtjänsten ska erbjuda dig utbildning i samband med att du blir familjehem. När du tagit emot ett barn ska de också ge dig råd, stöd och annan hjälp som du behöver.
Som familjehem får du ekonomisk ersättning som består av en omkostnadsersättning och ett fast arvode för uppdraget som familjehem.

Socialtjänsten är skyldig att noga följa vården av ett barn som är placerat. Det görs bland annat för att socialnämnden ska kunna ta ställning till barnets behov av vård och hur vården ska se ut framöver. Att noga följa vården innebär bland annat att socialtjänsten ska göra regelbundna personliga besök hos dig som barnets familjehem. Socialtjänsten ska också ha enskilda samtal med barnet, dig som familjehemsförälder samt med barnets vårdnadshavare.

Det är socialnämnden som beslutar om att ett barn ska placeras i ett familjehem. Socialnämnden ska i samband med beslut om placering ingå avtal med dig som ska anlitas som familjehem. Av avtalet ska nämndens och familjehemmets åtaganden vad gäller barnets behov av stöd och skydd under placeringen tydliggöras.

Avtalet kan också omfatta bland annat ersättning, försäkringsskydd för dig och barnet och hur socialnämnden ska ge dig som familjehemsförälder råd, stöd och annan hjälp som du behöver.

När ett barn har varit placerat i samma familjehem i två år, är socialnämnden skyldig att överväga om det finns skäl att ansöka hos tingsrätten om överflyttning av vårdnaden till familjehemsföräldrarna. Det ska sedan göras varje år. Men socialnämnden kan överväga vårdnadsöverflyttning närsomhelst under placeringstiden, även tidigare än efter två år.

Socialnämndens skyldighet att överväga vårdnadsöverflyttning syftar till att förhindra att ett barn som har rotat sig i ett familjehem blir uppryckt från en miljö där barnet har funnit sig tillrätta och känner en större trygghet och känslomässig förankring än i sitt föräldrahem.

Om en vårdnadsöverflyttning är till barnets bästa och du som familjehemsförälder är positiv till att bli särskilt förordnad vårdnadshavare ansöker socialnämnden till tingsrätten om överflyttning av vårdnaden till dig.

Tingsrätten beslutar om vårdnadsöverflyttning om det är uppenbart bäst för barnet. Du blir då särskilt förordnad vårdnadshavare istället för familjehemsförälder.

Vid en vårdnadsöverflyttning upphör familjehemsplaceringen. Det innebär att socialnämnden inte längre har ett ansvar att följa vården av barnet.

Till skillnad från att vara familjehemsförälder är du som särskilt förordnad vårdnadshavare juridiskt ansvarig för barnet. Vårdnadshavaren ansvarar för barnets personliga förhållanden och att barnet får sina behov tillgodosedda – både materiella och psykiska. Som särskilt förordnad vårdnadshavare blir du automatiskt också särskilt förordnad förmyndare. Det innebär att du ansvarar för barnets ekonomi.

Som särskilt förordnad vårdnadshavare är du inte försörjningsskyldig. Det är barnets föräldrar som är det.

Som vårdnadshavare har du rätt till underhållsbidrag, underhållsstöd, barnbidrag och eventuell barnpension. Ditt ansvar är även att se till att barnet får de bidrag som hen har rätt till.

Nej, barnet ärver inte dig som särskilt förordnade vårdnadshavare. Att vårdnaden flyttas över till särskilt förordnade vårdnadshavare innebär inte att barnets rättsliga anknytning till föräldrarna bryts. Barnet har fortfarande arvsrätt efter sina föräldrar och deras släkt.

Om du som särskilt förordnad vårdnadshavare vill att barnet ska ärva dig måste du upprätta ett testamente.

Om vårdnaden av ett barn har flyttats över till en eller två särskilt förordnade vårdnadshavare som barnet tidigare har varit familjehemsplacerat hos, får kommunen fortsätta att betala de nya vårdnadshavarna skälig ersättning.

Som särskilt förordnad vårdnadshavare har du rätt att få ersättning för den del av uppdraget som är att vara barnets förmyndare.

Socialnämnden kan i ett avtal komma överens med dig om bland annat ekonomisk ersättning eller annat stöd.

Efter en vårdnadsöverflyttning har barnet fortfarande rätt att ha kontakt med sina föräldrar. Som särskilt förordnad vårdnadshavare har du tillsammans med barnets föräldrar ett ansvar för att barnets behov av kontakt med föräldrarna så långt möjligt tillgodoses. Du har också ett ansvar för att barnets behov av kontakt med någon annan som står barnet särskilt nära så långt möjligt tillgodoses. Det kan vara mor- och farföräldrar eller syskon.

Om du som särskilt förordnad vårdnadshavare och barnets föräldrar inte kan komma överens om detta kan föräldern väcka talan vid domstol. Det kan också socialnämnden göra, till exempel om barnet riskerar att fara illa av kontakt med en förälder eller om barnet har behov av kontakt med någon som står barnet särskilt nära.

Alla har rätt att få stöd av den kommun man bor i, men kommunen har enligt lag ett särskilt ansvar för att vid behov ge stöd och hjälp efter en vårdnadsöverflyttning.
Om du som särskilt förordnad vårdnadshavare istället vill ha råd och stöd av den kommun som beslutat om familjehemsplaceringen så kan du begära det. 

Du som är särskilt förordnad vårdnadshavare upphör att vara det när barnet fyller 18 år.
Men en särskilt förordnad vårdnadshavare har alltid rätt att på egen begäran avsluta uppdraget. Om en särskilt förordnad vårdnadshavare inte längre är lämplig som vårdnadshavare ska uppdraget avslutas. Det är domstolen som beslutar efter ansökan av socialnämnden.

Föräldrarna kan också begära att vårdnaden flyttas tillbaka till dem. Tingsrätten beslutar då utifrån vad som är till barnets bästa. Här får barnets behov av att få växa upp under stabila förhållanden och skyddas mot att bli utsatt för omotiverade uppbrott särskild betydelse.

I mål eller ärenden om vårdnad, boende eller umgänge är det oftast respektive part som står för sin rättegångskostnad.

Rättskydd kan ingå i hemförsäkringen. Kolla med ditt försäkringsbolag vad som gäller.
Om du inte kan utnyttja rättsskyddet i din hemförsäkring kan du i vissa fall på rättshjälp.

Läs mer om rättshjälp på rättshjälpsmyndighetens hemsida.

Adoption är till för att skapa eller befästa ett föräldra - barnförhållande.

Den som adopteras blir rent juridiskt barn till den som adopterat. Barnet får även juridisk anknytning till adoptivförälderns släkt, och blir syskon till adoptivförälderns barn. Det görs ingen juridisk skillnad mellan adopterade barn och andra barn.

Det innebär att en adoption påverkar alla frågor där släktskapet har juridisk betydelse, bland annat frågor om vårdnad, boende och umgänge samt rätten att ärva. Adoptivföräldrarna blir automatiskt barnets vårdnadshavare i och med adoptionen.

De rättsliga banden till den tidigare (biologiska) familjen upphör helt, men det går ändå att ha kontakt. Det är något som den biologiska familjen och adoptivfamiljen får komma överens om utifrån vad som är bäst för barnet och vad barnet själv önskar. En adoption kan inte hävas.

Ansökan om adoption görs till tingsrätten av de som önskar adoptera, till exempel av dig som familjehemsförälder eller som särskilt förordnade vårdnadshavare, som huvudregel i den ort där barnet bor.

Det är tingsrätten som beslutar om adoption. När tingsrätten får en ansökan om adoption av ett barn ger tingsrätten i uppdrag till socialnämnden att utse någon som ska göra en adoptionsutredning och lämna ett förslag till beslut.

Barnets bästa ska vara avgörande vid alla frågor som rör adoption av ett barn. Men ett barn kan inte adopteras om de formella kraven inte är uppfyllda, till exempel om det inte finns samtycke från en vårdnadshavare.

Makar och sambor får som huvudregel bara adoptera tillsammans. Ensamstående får bara adoptera på egen hand. Det krävs också att man är lämplig som adoptivförälder.

Det är krav på samtycke

Det är krav på samtycke från den som ska adopteras om hen fyllt 12 år. Ett barn får inte adopteras utan samtycke från sina vårdnadshavare. Det finns undantag, till exempel om barnet eller vårdnadshavaren är varaktigt förhindrad att samtycka till följd av en psykisk sjukdom eller något annat liknande förhållande.
Ett barn har rätt att få information och ska ges möjlighet att framföra sina åsikter i frågor som rör adoptionen. Barnets inställning till adoptionen ska alltid utredas även om samtycke inte krävs. Det gäller även föräldrar som inte är vårdnadshavare.

Stöd och hjälp efter en adoption

Socialtjänsten i den kommun där barnet bor i har ett särskilt ansvar för att det adopterade barnet och dess familj får det stöd och den hjälp som de kan ha behov av efter en adoption.
Barnets rätt till sitt ursprung
Barnet har rätt att få veta att hen är adopterad och adoptivföräldrarna har en skyldighet att berätta det för barnet.

Vuxenadoption

Den som vill adoptera en vuxen ansöker också till tingsrätten. Men när det gäller vuxenadoptioner ska inte socialtjänsten göra en adoptionsutredning.

För mer information om vuxenadoptioner kontakta Domstolsverket eller tingsrätten.