Familjehem

Som familjehem tar du emot barn som av olika anledningar inte kan bo med sina föräldrar. Barnet kan bo en kortare eller längre tid hos dig. Några barn bor i sitt familjehem under hela sin uppväxt.

Anledningen till att ett barn behöver bo i ett annat hem än sitt egna kan bland annat vara att barnets föräldrar brister i omsorgen eller att det finns missförhållanden i hemmet, som till exempel våld eller missbruk. Barn kan också behöva ett nytt hem på grund av sitt eget beteende, exempelvis kriminalitet. Även ensamkommande barn, som kommer till Sverige utan sina föräldrar, kan behöva bo i ett familjehem.

Socialtjänsten kan placera barn i jourhem, familjehem, hem för vård eller boende (HVB) eller stödboende. Familjehem kallades tidigare fosterhem.

Kan jag bli familjehem åt ett barn jag redan känner?

Ja. Ett familjehem kan vara en person eller en familj som finns i barnets nätverk sedan tidigare.

Familjehem som redan har en relation till barnet som placeras kallas nätverkshem. Det kan till exempel vara mor- och farföräldrar, syskon, mostrar och morbröder eller fastrar och farbröder. Nätverkshem kan också bestå av vänner, grannar eller personal på barnets skola. Ett nätverkshem har precis som andra familjehem rätt till stöd, utbildning och ersättning.

På Kunskapsguiden finns mer information om att vara nätverkshem

Det här ingår i uppdraget

Som familjehem är din uppgift bland annat att ge barnet daglig omsorg, en trygg tillvaro och en bra uppväxt. Det är viktigt att du lyssnar till barnets synpunkter och önskemål. Socialtjänsten har huvudansvaret för att barnet har det bra hos dig och får den hjälp hen behöver. Det innebär att de har regelbunden kontakt med dig och barnet för att följa upp hur barnet har det, och för att se till att både du och barnet har det stöd ni behöver.

Att vara familjehem kan bland annat handla om att

bidra till att barnet har en bra vardag
hjälpa barnet med skolgången, till exempel genom läxläsning och gå på föräldramöten
bidra till att barnet får hälso- och sjukvård och tandvård
stötta barnet i kontakten med familj och vänner
samarbeta med barnets föräldrar om både vardagliga saker och större saker som till exempel skolval
informera socialtjänsten om hur barnet har det.

Du har inte vårdnaden om barnet utan det har barnets föräldrar. Ensamkommande barn har en god man eller en särskilt förordnad vårdnadshavare med motsvarande ansvar. Det ansvaret kan till exempel handla om val av skola, eller samtycke till vaccinationer. Du har inte försörjningsskyldighet för barnet.

Som familjehemsförälder har du oftast inte tystnadsplikt. Däremot är det viktigt att du som familjehem kan hantera känslig information om barnet eller dess nätverk på ett ansvarsfullt sätt och inte för vidare information i onödan.

Placeringen kan vara frivillig eller under tvång

Det är socialtjänsten eller en domstol som beslutar om att barn ska placeras i ett annat hem. Socialtjänsten strävar efter att det ska göras på frivillig grund men ibland behöver beslutet tas mot barnets, vårdnadshavarnas eller den gode mannens vilja. I dessa fall görs det med stöd av en lag som kallas för LVU (lag med särskilda bestämmelser om vård av unga). Unga personer mellan 18 och 20 år kan också vara placerade med stöd av den lagen.

Alla barn har rätt till en trygg och stabil uppväxt. Den här filmen handlar om barn som är placerade i familjehem under en längre tid. I filmen berättar vi bland annat vad en vårdnadsöverflyttning till familjehemmet innebär.

Vad krävs av mig?

Socialtjänsten kommer att utreda dina och eventuell partners förutsättningar att ta emot ett barn i ditt hem. Om en släkting eller någon annan närstående vill ta emot barnet i sitt hem ska socialtjänsten utreda förutsättningarna på samma sätt som för andra familjehem. Utredningen omfattar intervjuer, hembesök och referenstagning. I utredningen kan kommunen bland annat titta på

vilka som bor i hemmet och er livssituation
hur boendet och närmiljön ser ut
dina personliga förutsättningar, egenskaper och omsorgsförmåga
anledningen till att du vill ta emot ett barn
vad de eventuella barn som redan bor i hemmet tycker om att ta emot ett barn
referenser från någon närstående eller kollega
uppgifter från socialtjänstens register i de kommuner du bott i
uppgifter från Polisens misstanke- och belastningsregister.

Om du och eventuell partner bedöms lämpliga återstår en matchning. Då tittar kommunen på om du eller ni har förutsättningar att ta hand om just det barnet som socialtjänsten behöver placera.

Kan man bli familjehem om man arbetar heltid?

Ja, det kan man. Men en familjehemsförälder kan behöva vara hemma från sitt arbete på del- eller heltid för att ta hand om barnet. Det beror på barnets behov och ålder. När ett barn kommer till familjehemmet kan barnet till exempel behöva extra stöd för att finna sig tillrätta. Om du eller ni behöver vara tjänstledig från arbetet ersätter socialtjänsten er för förlorad inkomst.

Hur länge pågår uppdraget?

Hur länge ett barn behöver bo i ett familjehem varierar mellan allt från cirka ett halvår till hela sin uppväxt. Ibland vet socialtjänsten redan från början att barnet är i behov av en längre tids placering i familjehem. Ibland är det något som konstateras under tiden barnet bor i familjehemmet. Som familjehem kan man därför behöva vara inställd på både att barnet kommer att flytta hem och att barnet kommer att växa upp i familjehemmet.

Det är socialtjänsten eller en domstol som beslutar om uppdraget ska avslutas. De kan överväga att avsluta uppdraget om

barnet inte längre har behov av att bo i ett familjehem
barnet, dess vårdnadshavare eller god man vill avsluta placeringen
familjehemmet vill avsluta placeringen
familjehemmet inte längre bedöms vara lämpligt.

När ett barn är placerat i familjehem är utgångspunkten att barnet ska återförenas med sina föräldrar så fort målet med insatsen är uppnått. Men ibland är en återförening inte det bästa för barnet. I de fallen behöver socialtjänsten arbeta för att skapa långsiktig trygghet och stabilitet för barnet på annat sätt.

Det kan till exempel ske genom att

barnet blir långvarigt placerat i familjehemmet, och föräldrarna är fortsatt vårdnadshavare
familjehemsföräldrarna blir utsedda till särskilt förordnade vårdnadshavare genom en så kallad vårdnadsöverflyttning
barnet adopteras av familjehemsföräldrarna, om vårdnadshavarna samtyckt till det. Är barnet 12 år eller äldre krävs även barnets samtycke.

Syftet med att flytta över vårdnaden är att barnet inte ska bli uppryckt från en miljö hen känner sig trygg i. Socialtjänsten överväger om detta är möjligt när barnet bott hos dig en längre tid, vanligtvis efter tre år. Men det är möjligt att ta upp frågan om vårdnadsöverflytt tidigare om det bedöms vara det bästa för barnet. Socialtjänsten fortsätter därefter att varje år (eller oftare vid behov) överväga om det är lämpligt att flytta över vårdnaden för barnet till familjehemmet. Socialtjänsten ansöker om att vårdnaden ska flyttas över till familjehemsföräldrarna sedan är det domstolen som beslutar om frågor som rör vårdnaden.

I vissa fall kan det också vara aktuellt att familjehemmet adopterar barnet. Det kan exempelvis vara när barnets föräldrar har dött eller när ett spädbarn placerats och det inte ser ut att vara möjligt för barnet att leva med sina biologiska föräldrar. En förutsättning för adoption är bland annat att barnets vårdnadshavare och barnet själv, om hen fyllt 12 år, samtycker till adoptionen. Även i de fall samtycke inte krävs ska både barnets och föräldrarnas inställning till adoptionen utredas. Socialtjänsten kan väcka frågan om adoption med familjehem, föräldrar och barn om man bedömer att det är till barnets bästa. Det är familjehemsföräldern som ansöker hos tingsrätten om att få adoptera barnet.

Stöd och ersättning

Socialtjänsten ska erbjuda dig utbildning i samband med att du blir familjehem. När du tagit emot ett barn ska de också ge dig råd, stöd och annan hjälp som du behöver. Stödet kan utformas på olika sätt. Det kan exempelvis ges genom en enskild kontakt med en handläggare på socialtjänsten eller genom handledning, både enskilt och i grupp. När det gäller stöd till nätverkshem kan stödet behöva utformas utifrån vilken relation barnet har till nätverkshemmet. Socialstyrelsen har tagit fram utbildningen Ett hem att växa i, för familjehem, som erbjuds i de flesta kommuner.

Du har också rätt till ersättning för uppdraget. En del av ersättningen består av de faktiska kostnaderna du har för barnet och den andra delen är ett fast arvode. Beloppen baseras på Sveriges kommuner och regioners (SKR) rekommendationer och kan variera från kommun till kommun och beroende på exempelvis barnets ålder. Du hittar mer detaljer kring rekommendationerna hos SKR.

Arvodet är skattepliktigt, sjukpenning- och pensionsgrundande. Däremot berättigar det inte till tjänstepension eller ersättning inom ramen för arbetslöshetsförsäkringen.