Frågor och svar för kommunal hälso- och sjukvård

Här hittar du som arbetar inom kommunal hälso- och sjukvård svar på vanliga frågor som berör ditt arbete. För att de ska vara aktuella går vi igenom alla frågor och svar regelbundet. Datumet anger frågans publiceringsdatum och uppdateras endast om svaret har justerats. Mer information om hur du och din arbetsplats kan hantera covid-19 hittar du på vår samlingssidor.

Information och stöd

Var hittar jag information om hur man klassificerar vårdkontakter i samband med covid-19 med KVÅ? (11 december 2020)

Instruktioner kring kodning av covid-19 samt frågor och svar om hur man klassificerar finns på vår sida om Klassificering och koder. 

Var kan jag hitta anpassad information om covid-19 (på andra språk, lättläst, teckenspråk, bildstöd)? (18 mars 2021)

Det finns personer som kan behöva särskilt stöd av dig som arbetar i vård och omsorg för att ta till sig information om covid-19 och hur vi kan minska smittspridning. Det kan handla om personer med syn-, hörsel- eller kognitiva svårigheter eller de som inte har svenska som förstaspråk.

Nationell telefonlinje dit du kan ringa för att få svar på frågor om covid-19

Telefonnummer: 08-123 680 00

Telefonlinjen bemannas av hälsokommunikatörer och hälsoinformatörer i regionerna som talar arabiska, somaliska, persiska, tigrinja, amarinja och ryska.

Stöd för att prata med personer med intellektuell funktionsnedsättning eller autism

Stöd för hur du kan prata om covid-19 med personer med intellektuell funktionsnedsättning eller autism. Det kan handla om att förklara allt från Folkhälsomyndighetens rekommendationer om god basal hygien och att hålla avstånd, till vad som händer i omvärlden just nu. I stödet finns också samlade länkar till bra, anpassad information.

Stöd för hur du kan prata med personer med med intellektuell funktionsnedsättning eller autism, uppdaterat 13 november (pdf)

Begränsa smittspridning

Var kan jag hitta information gällande vaccinet och vaccination mot covid-19? (29 januari 2021)
Nu när många har blivit vaccinerade mot covid-19, behöver vi fortsätta med source control för att skydda vård- och omsorgstagare från smitta? (2 juli 2021)

Source control, såsom användning av munskydd och visir, är en viktig åtgärd för att hindra smittspridning. Folkhälsomyndigheten rekommenderar fortsatt att vård- och omsorgspersonal använder source control för att hindra att smitta sprids till vård- och omsorgstagare. Anpassningar av den åtgärden kan göras på sikt när samhällsspridningen når en väsentligt lägre nivå. Det kan också vara så att vaccinationstäckningen varierar mellan verksamheter och även över tid. Folkhälsomyndigheten skriver därför att det är rimligt att munskydd som source control för att skydda vård- och omsorgstagare kvarstår tills vi har uppnått nivå 1 i samhället.

Läs mer i Folkhälsomyndighetens publikation Covid-19: Anpassning av smittförebyggande åtgärder inom vård och omsorg med hänsyn till vaccination och epidemiologiskt läge.

I Covid-19: Kompletterade anpassningar av smittförebyggande åtgärder inom vård- och omsorg beskrivs hur åtgärderna i takt med en ökad vaccinationstäckning och förbättrat epidemiologiskt läge kan anpassas till de olika nivåerna.

Hur ofta bör man byta munskydd och rengöra visir när de används för ”source control”, det vill säga att skydda personer som behöver vård och omsorg från att smittas från personalen? (11 januari 2021)

När personalen använder munskydd och visir som ”source control” behöver de hantera munskyddet och visiret så att de hindrar smittspridning. Man ska aldrig flytta munskyddet från munnen och sedan sätta tillbaka det. Det är också viktigt att den som använder munskydd undviker att ta i ansiktet. När de går från en person till en annan ska munskyddet slängas.

Personal som använder visir för flergångsbruk behöver få information om hur de ska rengöra och förvara visiren.

Ska personer som har hemsjukvård provtas för covid-19? (22 april 2021)

Folkhälsomyndigheten har rekommendationer för provtagning i Provtagningsindikation för covid-19 (pdf) som finns publicerad på myndighetens webbplats. Där rekommenderas att provtagning för covid-19 görs av de som uppvisar symptom som har beskrivits för covid-19, vid smittspårning och eventuell screening.

När det gäller personer med hemsjukvård rekommenderar Folkhälsomyndigheten att de provtas då de kommer hem efter sjukhusvistelse eller korttidsboende, även om de inte uppvisar några symptom (screening). Det gäller även personer som är vaccinerade mot covid-19.

Läs mer i Folkhälsomyndighetens publikation Provtagning för covid-19 inom kommunal vård och omsorg för äldre.

Vem ska följa reglerna om basal hygien? (17 mars 2020)

Föreskrifterna gäller för

  • personal inom hälso- och sjukvård och tandvård
  • personal i bostad med särskild service, till exempel gruppbostäder
  • personal i hemtjänst och särskilt boende för äldre
  • elever vid utbildningar till yrken inom vård och omsorg i situationer där det finns risk för överföring av smittämnen.

Reglerna gäller inte de personliga assistenter som arbetar i den enskildes hem eller personal i daglig verksamhet. Krav på god kvalitet, inklusive förebyggande av smittspridning, gäller dock även vid dessa insatser.

Personal som inte deltar i direkt vård- eller omsorgsarbete omfattas inte av föreskrifterna. Det är ändå viktigt att all personal som vistas i vård- eller omsorgsmiljö utför sitt arbete på ett sätt som förebygger risk för smittspridning.

Läs mer om basala hygienrutiner

Utbildningar om hygienprinciper och användning av personlig skyddsutrustning 

Karolinska Insitutet - utbildningar

Varför ska man följa basala hygienrutiner? (17 mars 2020)

Att följa reglerna om basal hygien (handhygien och arbetskläder) ska i första hand hindra att du som arbetar sprider eventuell smitta mellan patienter, boende och brukare.

Din chef har ett ansvar för att du inte utsätts för smitta i ditt arbete, det är Arbetsmiljöverket som reglerar det området. De här reglerna överlappar och kompletterar varandra.

Information om basala hygienrutiner

Arbetsmiljöverkets föreskrifter om vad som gäller för din arbetsmiljö

Hur ska arbetskläder se ut? (17 mars 2020)
  • Arbetskläder i vård och omsorg ska ha korta ärmar.
  • De måste kunna tvättas i minst 60 grader för att kunna bli fria från smittämnen.
  • Arbetskläderna ska bytas dagligen. Om de är smutsiga ska de bytas så snart som möjligt

Det finns inga speciella regler för hur arbetskläderna ska se ut vad gäller färg, logotyp eller annan utformning.

I gruppbostäder är det viktigt att arbetskläderna inte gör att boendet får en institutionell prägel. Så länge de har korta ärmar och att både över- och underdel går att tvätta så att de blir rena går det ha jeans och t-shirt.

Läs mer om basala hygienrutiner

Vad är skillnaden mellan arbetskläder, skyddskläder och personlig skyddsutrustning? (8 april 2020)

Det är viktigt att veta skillnaden mellan arbetskläder, skyddskläder och skyddsutrustning. Här kan du läsa om de regler som alltid gäller. Ta även del av din regions information för regionala vårdhygienrutiner för covid-19 samt dess riktlinjer för personlig skyddsutrustning.

Arbetskläder är kläder personal använder på jobbet när de kommer i fysisk kontakt med vård- och omsorgstagare. Arbetskläderna ska ha korta ärmar. De ska bytas dagligen, eller så snart som möjligt om de blir smutsiga eller annars vid behov. De ska gå att tvätta i 60 grader.

Skyddskläder ska användas utanpå arbetskläderna vid vård- och omsorgsmoment där det finns risk för att arbetskläderna kan smutsas ner genom direktkontakt med en person, dennes kroppsvätskor eller annat biologiskt material (till exempel hud och hudfragment). Med skyddskläder menas plastförkläde, skyddsrock eller motsvarande. Skyddshandskar ska användas vid vård- och omsorgsmoment som innebär risk för att händerna kommer i kontakt med kroppsvätskor.

Syftet med skyddskläder är att skydda arbetskläder och därmed hindra smittspridning mellan patienter eller den som får omsorg.

Reglerna om arbetskläder och skyddskläder finns i Socialstyrelsens föreskrifter (SOSFS 2015:10) om basal hygien i vård och omsorg

Personlig skyddsutrustning är den utrustning arbetstagare har på sig för sin egen säkerhet. Det finns olika typer av skyddsutrustning. Vid skydd mot smitta kan det exempelvis handla om skyddsglasögon, visir, skyddsrock, munskydd och andningsskydd. Skyddsåtgärder, som den personliga skyddsutrustningen, ska utgå från den bedömda risken i aktuell vård- och omsorgssituation.

Arbetsmiljöverkets information om arbetsmiljö och regler kring personlig skyddsutrustning kopplat till covid-19

Ska personal inom äldreomsorgen testas om de blir sjuka? (22 april, 2021)

Personal som har minsta symtom på covid-19 ska stanna hemma från arbetet och provtas så snart som möjligt. Folkhälsomyndigheten rekommenderar att alla som uppvisar symtom som beskrivits för covid-19 provtas. Det gäller även om personalen är vaccinerad mot covid-19. Om kapaciteten inte räcker rekommenderar Folkhälsomyndigheten att sjukvårds- och omsorgspersonal testas utifrån rekommendationerna i ”Provtagningsindikation för covid-19” som finns publicerad på myndighetens webbplats. Regionala och lokala anpassningar görs utifrån aktuell situation och befintliga strukturer.

Läs mer hos Folkhälsomyndigheten

Folkhälsomyndigheten har publicerat stöd för testning av personal i hälso- och sjukvård samt omsorg.

 

Vad har arbetsgivaren för ansvar att skydda personal från smitta? (17 mars 2020)

Arbetsgivaren ska regelbundet undersöka förhållandena i verksamheten och bedöma vilka risker som kan förekomma. Arbetsgivaren ska också ta till olika åtgärder för att förebygga ohälsa.

Läs mer om vad som gäller hos Arbetsmiljöverket

Vad gäller vid hantering av smittförande avfall? (8 april 2020)

Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (SOSFS 2005:26) om hantering av smittförande avfall från hälso- och sjukvården ska tillämpas vid hantering av smittförande avfall som uppkommer i hälso- och sjukvården och tandvården.

Med smittförande avfall avses sådant avfall som är eller bedöms kunna vara förorenat med organiskt material från vård eller undersökning av människor med känd eller kliniskt misstänkt sjukdom som är orsakad av mikroorganismer som enligt AFS 2018:4 är smittämnen tillhörande riskklass 3 och 4. (covid-19 tillhör riskklass 3). Enligt 4 § (SOSFS 2005:26) ska vårdgivaren säkerställa att det finns rutiner för hantering och märkning av smittförande avfall. Enligt 10 § SOSFS 2005:26 ska verksamhetschefen ta fram lokala rutiner för den personal som hanterar smittförande avfall. Av rutinerna ska det framgå vilken sorts avfall som ska anses som smittförande, vem som ska göra riskbedömningen av avfallet och de förfaranden som ska användas för respektive avfallsslag. Vid tveksamheter i riskbedömningen ska verksamhetschefen ta ställning efter att ha hört vårdhygienisk expertis.

Sammanfattningsvis kan alltså sägas att det ska framgå av vårdgivarens rutiner vilket avfall som ska hanteras som smittförande. Avfall som inte bedömts vara smittförande kan hanteras som konventionellt avfall och Socialstyrelsens föreskrifter ska inte tillämpas.

Bedöms avfallet däremot som smittförande ska hanteringen ske enligt socialstyrelsens föreskrifter

Vilket ansvar har kommunen att låta privata aktörer ta del av skyddsutrustning? (17 april 2020)

Frågan gäller exempelvis utförare av hemtjänst och personlig assistans.

Det korta svaret på frågan är att det är arbetsgivaren, här den privata verksamheten, som är ansvarig för att skydda arbetstagare mot smittrisker och för att personalen har tillgång till lämplig personlig skyddsutrustning.

I förarbeten till lagen (2006:544) om kommuners och regioners åtgärder inför och vid extraordinära händelser i fredstid och höjd beredskap framhålls dock vikten av att den offentliga sektorn och privata verksamheter samverkar, bland annat för att skapa bättre förutsägbarhet och möjlighet till långsiktig planering i krisberedskapsfrågor. Till exempel förutsätts det att privata aktörer medverkar i kommunernas och regionernas arbete med risk- och sårbarhetsanalyser. Samverkan gäller enligt förarbetena även samverkan om de resurser som kan användas för att stärka den operativa förmågan att hantera kriser. (se prop. 2005/06:133, s. 80)

Kommunen har det yttersta ansvaret för att de som vistas i kommunen får det stöd och den hjälp som de behöver. Det gäller även under en kris. Kommunen har också alltid ansvaret att erbjuda en god kommunal hälso- och sjukvård. Om en verksamhet inte kan utföra sin verksamhet längre, till exempel för att arbetsplatsen måste stängas av arbetsmiljöskäl, så kan kommunens yttersta ansvar att ge enskilda stöd och hjälp träda in. Det kan tilläggas att kommunen har vad som kallas ett basansvar för insatsen personlig assistans vid tillfälliga utökningar av insatsen. Det betyder ansvar för till exempel att tillhandahålla och finansiera assistansen även vid sjukdom och andra oförutsedda händelser.

Utgångspunkten är dock att arbetsgivare -både offentliga och privata - ansvarar för att deras personal har den utrustning som krävs.

Hälso- och sjukvårdens ansvar och prioriteringar

Hur dokumenterar jag rehabiliterande insatser efter covid-19? (23 juni 2020)

Personer med covid-19 kan ha stora behov av behandlande och rehabiliterande insatser både under och en lång tid efter sin sjukdomsperiod. Socialstyrelsen har tagit fram specifika diagnos- och åtgärdskoder som kan användas av personal i samband med vård av dessa patienter (ICD-10-SE, KVÅ, DRG). Att dokumentera de vårdande och rehabiliterande insatserna är viktigt för att kunna utvärdera resultat i denna nya situation.  Som diagnoskod för genomgången covid-19 används Z86.1A.

Koder ur ICD-10-SE och KVÅ samt information om DRG

Mer om kodning och DRG

Hur kan vårdens chefer och beslutsfattare planera för det rehabiliteringsbehov som uppstår i samband med covid-19? (10 november 2020)

Med Socialstyrelsens planeringsstöd och beräkningsverktyg får du som chef och beslutsfattare stöd att planera för rehabiliteringsinsatser, i samverkan med beslutsfattare på andra vårdnivåer. Du får stöd att anpassa vården till fler patienter, och exempel på åtgärder som kan bli aktuella i en patients rehabiliteringsprocess.

Rehabilitering i samband med covid-19, 10 november (pdf)

Beräkningsverktyg för eftervård, bilaga 1, 10 november (pdf)

Beräkningsverktyg för IVA och eftervård, bilaga 2, 10 november (excel)

Vilken typ av rehabiliterande insatser kan bli aktuella i samband med covid-19? (10 november 2020)

Personer som haft covid-19 kan behöva rehabiliterande insatser i både det akuta och det mindre akuta läget. För god rehabilitering behövs bland annat arbetsterapeuter, dietister, fysioterapeuter, kuratorer, logopeder och psykologer med erfarenhet av rehabiliterande insatser inom andning och cirkulation, nutritionsbehandling och/eller intensivvård. Även läkare med specialistkompetens inom rehabiliteringsmedicin kan bidra i arbetet.

Kunskapsstöd för slutenvård, 10 november (pdf)

Kunskapsstöd för primärvård – kommunal och regional, 10 november (pdf)

Går det att genomföra alla ”läkarbesök” i äldreboenden på distans? (1 oktober 2020)

Nej, alla läkarbesök går inte att genomföra på distans. Exempelvis kan en läkare behöva träffa en patient för kroppslig undersökning.

I vårt kunskapsstöd med förslag på hur den kommunala hälso- och sjukvården kan anpassa sig under pandemin föreslår vi att man undviker fysiska besök av läkare om kontakten kan hanteras på distans. Anledningen är att i möjligaste mån minimera antalet besök till ett äldreboende.

Exempel på områden som många gånger kan hanteras via till exempel telefon eller videosamtal är monitorering av vitalparametrarna temperatur, syrgasmättnad, andningsfrekvens och vid behov puls och blodtryck, i kombination med enklare symtomenkäter om dagsläget.

Socialstyrelsen har tagit fram övergripande principer som kan ge viss vägledning i vilken typ av vård och behandling som är lämplig och inte lämplig att hantera på distans.

Arbetssätt i kommunal hälso- och sjukvård vid covid-19 (pdf)

Digitala vårdtjänster - övergripande principer för vård och behandling (pdf)

Hur bedömer hälso- och sjukvården vilka på äldreboende som behöver sjukhusvård? (8 maj 2020)

Precis som vanligt behöver varje persons behov av hälso- och sjukvård bedömas individuellt. Hälso- och sjukvårdslagen säger att målet med vården är en god hälsa och vård på lika villkor för hela befolkningen. Den ska också ges med respekt för alla människors lika värde och för den enskilda människans värdighet. Den som har det största behovet av hälso- och sjukvård ska få företräde till vården. Den vård som ges ska enligt patientsäkerhetslagen överensstämma med vetenskap och beprövad erfarenhet. Den som får vård ska få sakkunnig och omsorgsfull vård som uppfyller dessa krav.  

Att upprätta individuella vårdplaner kan vara ett sätt att förbereda inför ett eventuellt förändrat hälsoläge. En sådan plan kan innehålla information om nuvarande och eventuell framtida (annan) vårdnivå, behov av samverkan, behandling samt vidare behandling om hälsoläget förändras. Detta är ett förslag i Socialstyrelsens kunskapsstöd för hur den kommunala hälso- och sjukvården kan anpassa sitt arbete under pandemin.

En bedömning av om en viss patient är i behov av vård på sjukhus utgår alltid ifrån individuella behov och förutsättningar. Det är viktigt med en samlad bedömning i situationen, där bland annat medicinsk undersökning och mätvärden såsom puls och blodtryck kan ingå. Clinical Frailty Scale kan vara ett stöd för att göra den samlade bedömningen, denna skala finns också länkad i kunskapsstödet.

Arbetssätt i kommunal hälso- och sjukvård vid covid-19 (pdf)

På vilka sätt kan bedömning av behovet av palliativ vård göras när en patient har covid-19? (8 maj 2020)

Bedömningen av behovet av palliativ vård utgår från samma regler och principer som vanligt.

Det är sjukvårdens uppgift att hjälpa sjuka människor och att erbjuda behandling utifrån vetenskap och beprövad erfarenhet. Om det inte går att bota en patient, är det sjukvårdens uppgift att ge palliativ vård. Syftet med den palliativa vården är att lindra lidande och förbättra livskvaliteten. I palliativ vård ingår att beakta fysiska, psykiska, sociala och existentiella behov samt att ge stöd till närstående.

Vården ska så långt det är möjligt utformas och genomföras i samråd med patienten. Patienten ska visas omtanke och respekt. Därför behöver hälso- och sjukvårdspersonalen ha en fortlöpande dialog med personen och de närstående och informera om sjukdomens förlopp och de möjligheter till palliativ vård som finns.

I Nationellt kunskapsstöd för god palliativ vård i livets slutskede finns rekommendationer om samtal med patienten om vårdens innehåll och riktning i livets slutskede (så kallade brytpunktssamtal).

Patienter med covid-19 förväntas behöva i stort sett samma symtomlindring i livets slutskede som vid sen palliativ vård. I allvarliga fall ger dock covid-19 en komplicerad sjukdomsbild, med framträdande symtom som

  • acute respiratory distress syndrome (ARDS)

  • sepsis eller septisk chock

  • multiorgansvikt

  • akut njursvikt

  • hjärtsvikt.

Det här är viktigt för dig som arbetar med vård i livets slutskede:

  • Sträva efter en god kommunikation med både patienten och de närstående – det är avgörande för en god vård i livets slutskede.

  • Utgå från att patienten hör och förstår allt du säger, även om det inte verkar så.

  • Se till att alla i vårdteamet runt patienten är informerade om vad som ska ske när patienten närmar sig livets absoluta slutskede.

  • Se till att i tidigt skede planera för en snabb uppföljning av symtom och utvärdering av behandlingseffekten

När det gäller bedömningen av när det inte är förenligt med vetenskap och beprövad erfarenhet att ge livsuppehållande behandling så finns det bestämmelser om detta i Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (SOSFS 2011:7) om livsuppehållande behandling. Den läkare som är patientens fasta vårdkontakt ska rådgöra med minst en annan legitimerad yrkesutövare innan han eller hon tar ställning till att botande vård inte längre har någon avsedd effekt och att det inte är förenligt med vetenskap och beprövad erfarenhet att ge livsuppehållande behandling. Denna överläggning ska utgöra ett underlag för läkarens ställningstagande till fortsatt livsuppehållande behandling (3 kap. SOSFS 2011:7). Om den fasta vårdkontakten överväger att inte sätta in eller inte fortsätta att ge livsuppehållande behandling kan även bestämmelser om förnyad medicinsk bedömning i patientsäkerhetslagen och patientlagen vara tillämpliga.

Mer om palliativ vård finns att läsa i Nationellt kunskapsstöd för god palliativ vård i livets slutskede

Symtomlindrande läkemedelsbehandling vid livets slut vid covid- 19 (pdf)

Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (SOSFS 2011:7) om livsuppehållande behandling

Har Socialstyrelsen tips på digitala verktyg som går att använda för att bedriva hälso- och sjukvård utifrån GDPR och sekretessaspekter? (1 april 2020)

Socialstyrelsen granskar inte och godkänner inte några tekniska lösningar. Vårdgivaren får på egen hand ta fram eller köpa egna lösningar. Som princip gäller tvåvägsidentifiering med krypterad förbindelse. Vårdgivaren ska bl.a. ansvara för att det finns en informationssäkerhetspolicy. Börja med att ta reda på vad som gäller hos er vårdgivare och om ni har några instruktioner från ert dataskyddsombud.

Mer om patientdatalagens regler

Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (HSLF-FS 2016:40) om journalföring och behandling av personuppgifter i hälso- och sjukvården

Socialstyrelsens handbok Journalföring och behandling av personuppgifter i hälso- och sjukvården

Viss vägledning kan finnas hos Integritetsskyddsmyndigheten

Kan vi stänga ner verksamhet om många i personalen behöver stanna hemma? (20 mars 2020)

Det beror på vad som menas med att stänga. Om nämnden överväger att stänga hela eller delar av en verksamhet behöver konsekvenserna för samtliga individer analyseras.

Dessa personer behöver fortfarande få det stöd eller den hjälp som de behöver. Till exempel, om en daglig verksamhet eller dagverksamhet stängs tillfälligt så kan man istället behöva sätta in resurser i hemtjänsten, en gruppbostad eller i boendestöd.

Socialtjänsten, LSS-verksamhet och den kommunala hälso- och sjukvården är samhällsviktig verksamhet. Det betyder att verksamheten ska kunna bedrivas så att samhället kan fungera och erbjuda nödvändig service, omvårdnad och trygghet även vid ett utbrott av smitta. Verksamheterna ska ha planerat för att kunna hantera en allvarlig händelse så som ett utbrott av smitta. De krav som gäller för verksamheten normalt sett gäller också då.

Mer information om vad som gäller för kommuner finns i vårt meddelandeblad (pdf)

MSB har också tagit fram ett planeringsstöd som syftar till att vägleda aktörer hur de i sin organisation kan tänka inför planerandet av eventuellt bortfall av personal och leveranser av varor och tjänster.

Senast uppdaterad:
Publicerad: