Frågor och svar för kommunal hälso- och sjukvård

Här hittar du som arbetar inom kommunal hälso- och sjukvård svar på vanliga frågor som berör ditt arbete. Mer information om hur du och din arbetsplats kan hantera covid-19 hittar du på vår samlingssidor.

Information och stöd

Var kan jag hitta anpassad information om covid-19 (på andra språk, lättläst, teckenspråk, bildstöd)? (18 mars)

Det finns personer som kan behöva särskilt stöd av dig som arbetar i vård och omsorg för att ta till sig information om covid-19 och hur vi kan minska smittspridning. Det kan handla om personer med syn-, hörsel- eller kognitiva svårigheter eller de som inte har svenska som förstaspråk.

Kan regioner och kommuner få ersättning för de merkostnader som sjukdomen covid-19 medför? (24 april)

Ja, regeringen har gett Socialstyrelsen i uppdrag att under 2020 fördela statsbidrag till regioner och kommuner i syfte att ekonomiskt stödja verksamheter inom hälso- och sjukvård samt socialtjänstens omsorg avseende äldre personer och personer med funktionsnedsättning för merkostnader till följd av sjukdomen covid-19.

Mer information om detta finns på Socialstyrelsens webbplats för statsbidrag

Begränsa smittspridning

Vem ska följa reglerna om basal hygien? (17 mars)

Föreskrifterna gäller för

  • personal inom hälso- och sjukvård och tandvård
  • personal i bostad med särskild service, till exempel gruppbostäder
  • personal i hemtjänst och särskilt boende för äldre
  • elever vid utbildningar till yrken inom vård och omsorg i situationer där det finns risk för överföring av smittämnen.

Reglerna gäller inte de personliga assistenter som arbetar i den enskildes hem eller personal i daglig verksamhet. Krav på god kvalitet, inklusive förebyggande av smittspridning, gäller dock även vid dessa insatser.

Personal som inte deltar i direkt vård- eller omsorgsarbete omfattas inte av föreskrifterna. Det är ändå viktigt att all personal som vistas i vård- eller omsorgsmiljö utför sitt arbete på ett sätt som förebygger risk för smittspridning.

Läs mer om basala hygienrutiner

Utbildningar om hygienprinciper och användning av personlig skyddsutrustning 

Karolinska Insitutet - utbildningar

Varför ska man följa basala hygienrutiner? (17 mars)

Att följa reglerna om basal hygien (handhygien och arbetskläder) ska i första hand hindra att du som arbetar sprider eventuell smitta mellan patienter, boende och brukare.

Din chef har ett ansvar för att du inte utsätts för smitta i ditt arbete, det är Arbetsmiljöverket som reglerar det området. De här reglerna överlappar och kompletterar varandra.

Information om basala hygienrutiner

Arbetsmiljöverkets föreskrifter om vad som gäller för din arbetsmiljö

Hur ska arbetskläder se ut? (17 mars)
  • Arbetskläder i vård och omsorg ska ha korta ärmar.
  • De måste kunna tvättas i minst 60 grader för att kunna bli fria från smittämnen.
  • Arbetskläderna ska bytas dagligen. Om de är smutsiga ska de bytas så snart som möjligt

Det finns inga speciella regler för hur arbetskläderna ska se ut vad gäller färg, logotyp eller annan utformning.

I gruppbostäder är det viktigt att arbetskläderna inte gör att boendet får en institutionell prägel. Så länge de har korta ärmar och att både över- och underdel går att tvätta så att de blir rena går det ha jeans och t-shirt.

Läs mer om basala hygienrutiner

Vad är skillnaden mellan arbetskläder, skyddskläder och personlig skyddsutrustning? (8 april)

Det är viktigt att veta skillnaden mellan arbetskläder, skyddskläder och skyddsutrustning. Här kan du läsa om de regler som alltid gäller. Ta även del av din regions information för regionala vårdhygienrutiner för covid-19 samt dess riktlinjer för personlig skyddsutrustning.

Arbetskläder är kläder personal använder på jobbet när de kommer i fysisk kontakt med vård- och omsorgstagare. Arbetskläderna ska ha korta ärmar. De ska bytas dagligen, eller så snart som möjligt om de blir smutsiga eller annars vid behov. De ska gå att tvätta i 60 grader.

Skyddskläder ska användas utanpå arbetskläderna vid vård- och omsorgsmoment där det finns risk för att arbetskläderna kan smutsas ner genom direktkontakt med en person, dennes kroppsvätskor eller annat biologiskt material (till exempel hud och hudfragment). Med skyddskläder menas plastförkläde, skyddsrock eller motsvarande. Skyddshandskar ska användas vid vård- och omsorgsmoment som innebär risk för att händerna kommer i kontakt med kroppsvätskor.

Syftet med skyddskläder är att skydda arbetskläder och därmed hindra smittspridning mellan patienter eller den som får omsorg.

Reglerna om arbetskläder och skyddskläder finns i Socialstyrelsens föreskrifter (SOSFS 2015:10) om basal hygien i vård och omsorg

Personlig skyddsutrustning är den utrustning arbetstagare har på sig för sin egen säkerhet. Det finns olika typer av skyddsutrustning. Vid skydd mot smitta kan det exempelvis handla om skyddsglasögon, visir, skyddsrock, munskydd och andningsskydd. Skyddsåtgärder, som den personliga skyddsutrustningen, ska utgå från den bedömda risken i aktuell vård- och omsorgssituation.

Arbetsmiljöverkets information om arbetsmiljö och regler kring personlig skyddsutrustning kopplat till covid-19

Folkhälsomyndighetens rekommendationer för handläggning och val av skyddsåtgärder mot covid-19 inom vård och omsorg

Ska personal inom äldreomsorgen testas om de blir sjuka? (13 maj)

Folkhälsomyndigheten rekommenderar att sjukvårds- och omsorgspersonal testas utifrån rekommendationerna i ”Provtagningsindikation för covid-19” som finns publicerad på myndighetens webbplats. Regionala och lokala anpassningar görs utifrån aktuell situation och befintliga strukturer.

Läs mer hos Folkhälsomyndigheten

 

 

Vad har arbetsgivaren för ansvar att skydda personal från smitta? (17 mars)

Arbetsgivaren ska regelbundet undersöka förhållandena i verksamheten och bedöma vilka risker som kan förekomma. Arbetsgivaren ska också ta till olika åtgärder för att förebygga ohälsa. Denna information finns i Arbetsmiljöverkets föreskrifter om systematiskt arbetsmiljöarbete.

Läs mer om vad som gäller hos Arbetsmiljöverket

Vad gäller vid hantering av smittförande avfall? (8 april)

Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (SOSFS 2005:26) om hantering av smittförande avfall från hälso- och sjukvården ska tillämpas vid hantering av smittförande avfall som uppkommer i hälso- och sjukvården och tandvården.

Med smittförande avfall avses sådant avfall som är eller bedöms kunna vara förorenat med organiskt material från vård eller undersökning av människor med känd eller kliniskt misstänkt sjukdom som är orsakad av mikroorganismer som enligt AFS 2018:4 är smittämnen tillhörande riskklass 3 och 4. (covid-19 tillhör riskklass 3). Enligt 4 § (SOSFS 2005:26) ska vårdgivaren säkerställa att det finns rutiner för hantering och märkning av smittförande avfall. Enligt 10 § SOSFS 2005:26 ska verksamhetschefen ta fram lokala rutiner för den personal som hanterar smittförande avfall. Av rutinerna ska det framgå vilken sorts avfall som ska anses som smittförande, vem som ska göra riskbedömningen av avfallet och de förfaranden som ska användas för respektive avfallsslag. Vid tveksamheter i riskbedömningen ska verksamhetschefen ta ställning efter att ha hört vårdhygienisk expertis.

Sammanfattningsvis kan alltså sägas att det ska framgå av vårdgivarens rutiner vilket avfall som ska hanteras som smittförande. Avfall som inte bedömts vara smittförande kan hanteras som konventionellt avfall och Socialstyrelsens föreskrifter ska inte tillämpas.

Bedöms avfallet däremot som smittförande ska hanteringen ske enligt socialstyrelsens föreskrifter

Vilket ansvar har kommunen att låta privata aktörer ta del av skyddsutrustning? (17 april)

Frågan gäller exempelvis utförare av hemtjänst och personlig assistans.

Det korta svaret på frågan är att det är arbetsgivaren, här den privata verksamheten, som är ansvarig för att skydda arbetstagare mot smittrisker och för att personalen har tillgång till lämplig personlig skyddsutrustning.

I förarbeten till lagen (2006:544) om kommuners och regioners åtgärder inför och vid extraordinära händelser i fredstid och höjd beredskap framhålls dock vikten av att den offentliga sektorn och privata verksamheter samverkar, bland annat för att skapa bättre förutsägbarhet och möjlighet till långsiktig planering i krisberedskapsfrågor. Till exempel förutsätts det att privata aktörer medverkar i kommunernas och regionernas arbete med risk- och sårbarhetsanalyser. Samverkan gäller enligt förarbetena även samverkan om de resurser som kan användas för att stärka den operativa förmågan att hantera kriser. (se prop. 2005/06:133, s. 80)

Kommunen har det yttersta ansvaret för att de som vistas i kommunen får det stöd och den hjälp som de behöver. Det gäller även under en kris. Kommunen har också alltid ansvaret att erbjuda en god kommunal hälso- och sjukvård. Om en verksamhet inte kan utföra sin verksamhet längre, till exempel för att arbetsplatsen måste stängas av arbetsmiljöskäl, så kan kommunens yttersta ansvar att ge enskilda stöd och hjälp träda in. Det kan tilläggas att kommunen har vad som kallas ett basansvar för insatsen personlig assistans vid tillfälliga utökningar av insatsen. Det betyder ansvar för till exempel att tillhandahålla och finansiera assistansen även vid sjukdom och andra oförutsedda händelser.

Utgångspunkten är dock att arbetsgivare -både offentliga och privata - ansvarar för att deras personal har den utrustning som krävs.

Hälso- och sjukvårdens ansvar och prioriteringar

Går det att genomföra alla ”läkarbesök” i äldreboenden på distans? (8 maj)

Nej, alla läkarbesök går inte att genomföra på distans. Exempelvis kan en lä-kare behöva träffa en patient för kroppslig undersökning.

I vårt kunskapsstöd med förslag på hur den kommunala hälso- och sjukvården kan anpassa sig under pandemin föreslår vi att man undviker fysiska besök av läkare om kontakten kan hanteras på distans. Anledningen är att i möjligaste mån minimera antalet besök till ett äldreboende. Besöksförbudet som råder i äldreboenden gäller dock inte den som i sin yrkesutövning behöver vistas på ett äldreboende.

Exempel på områden som många gånger kan hanteras via till exempel telefon eller videosamtal är monitorering av vitalparametrarna temperatur, syrgasmättnad, andningsfrekvens och vid behov puls och blodtryck, i kombination med enklare symtomenkäter om dagsläget.

Socialstyrelsen har tagit fram övergripande principer som kan ge viss vägledning i vilken typ av vård och behandling som är lämplig och inte lämplig att hantera på distans.

Arbetssätt i kommunal hälso- och sjukvård vid covid-19 (pdf)

Digitala vårdtjänster - övergripande principer för vård och behandling (pdf)

Hur bedömer hälso- och sjukvården vilka på äldreboende som behöver sjukhusvård? (8 maj)

Precis som vanligt behöver varje persons behov av hälso- och sjukvård bedömas individuellt. Hälso- och sjukvårdslagen säger att målet med vården är en god hälsa och vård på lika villkor för hela befolkningen. Den ska också ges med respekt för alla människors lika värde och för den enskilda människans värdighet. Den som har det största behovet av hälso- och sjukvård ska få företräde till vården. Den vård som ges ska enligt patientsäkerhetslagen överensstämma med vetenskap och beprövad erfarenhet. Den som får vård ska få sakkunnig och omsorgsfull vård som uppfyller dessa krav.  

Att upprätta individuella vårdplaner kan vara ett sätt att förbereda inför ett eventuellt förändrat hälsoläge. En sådan plan kan innehålla information om nuvarande och eventuell framtida (annan) vårdnivå, behov av samverkan, behandling samt vidare behandling om hälsoläget förändras. Detta är ett förslag i Socialstyrelsens kunskapsstöd för hur den kommunala hälso- och sjukvården kan anpassa sitt arbete under pandemin.

En bedömning av om en viss patient är i behov av vård på sjukhus utgår alltid ifrån individuella behov och förutsättningar. Det är viktigt med en samlad bedömning i situationen, där bland annat medicinsk undersökning och mätvärden såsom puls och blodtryck kan ingå. Clinical Frailty Scale kan vara ett stöd för att göra den samlade bedömningen, denna skala finns också länkad i kunskapsstödet.

Arbetssätt i kommunal hälso- och sjukvård vid covid-19 (pdf)

På vilka sätt kan bedömning av behovet av palliativ vård göras när en patient har covid-19? (8 maj)

Bedömningen av behovet av palliativ vård utgår från samma regler och principer som vanligt.

Det är sjukvårdens uppgift att hjälpa sjuka människor och att erbjuda behandling utifrån vetenskap och beprövad erfarenhet. Om det inte går att bota en patient, är det sjukvårdens uppgift att ge palliativ vård. Syftet med den palliativa vården är att lindra lidande och förbättra livskvaliteten. I palliativ vård ingår att beakta fysiska, psykiska, sociala och existentiella behov samt att ge stöd till närstående.

Vården ska så långt det är möjligt utformas och genomföras i samråd med patienten. Patienten ska visas omtanke och respekt. Därför behöver hälso- och sjukvårdspersonalen ha en fortlöpande dialog med personen och de närstående och informera om sjukdomens förlopp och de möjligheter till palliativ vård som finns.

I Nationellt kunskapsstöd för god palliativ vård i livets slutskede finns rekommendationer om samtal med patienten om vårdens innehåll och riktning i livets slutskede (så kallade brytpunktssamtal).

Patienter med covid-19 förväntas behöva i stort sett samma symtomlindring i livets slutskede som vid sen palliativ vård. I allvarliga fall ger dock covid-19 en komplicerad sjukdomsbild, med framträdande symtom som

  • acute respiratory distress syndrome (ARDS)

  • sepsis eller septisk chock

  • multiorgansvikt

  • akut njursvikt

  • hjärtsvikt.

Det här är viktigt för dig som arbetar med vård i livets slutskede:

  • Sträva efter en god kommunikation med både patienten och de närstående – det är avgörande för en god vård i livets slutskede.

  • Utgå från att patienten hör och förstår allt du säger, även om det inte verkar så.

  • Se till att alla i vårdteamet runt patienten är informerade om vad som ska ske när patienten närmar sig livets absoluta slutskede.

  • Se till att i tidigt skede planera för en snabb uppföljning av symtom och utvärdering av behandlingseffekten

När det gäller bedömningen av när det inte är förenligt med vetenskap och beprövad erfarenhet att ge livsuppehållande behandling så finns det bestämmelser om detta i Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (SOSFS 2011:7) om livsuppehållande behandling. Den läkare som är patientens fasta vårdkontakt ska rådgöra med minst en annan legitimerad yrkesutövare innan han eller hon tar ställning till att botande vård inte längre har någon avsedd effekt och att det inte är förenligt med vetenskap och beprövad erfarenhet att ge livsuppehållande behandling. Denna överläggning ska utgöra ett underlag för läkarens ställningstagande till fortsatt livsuppehållande behandling (3 kap. SOSFS 2011:7). Om den fasta vårdkontakten överväger att inte sätta in eller inte fortsätta att ge livsuppehållande behandling kan även bestämmelser om förnyad medicinsk bedömning i patientsäkerhetslagen och patientlagen vara tillämpliga.

Mer om palliativ vård finns att läsa i Nationellt kunskapsstöd för god palliativ vård i livets slutskede

Symtomlindrande läkemedelsbehandling vid livets slut vid covid- 19 (pdf)

Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (SOSFS 2011:7) om livsuppehållande behandling

Har Socialstyrelsen tips på digitala verktyg som går att använda för att bedriva hälso- och sjukvård utifrån GDPR och sekretessaspekter? (1 april)

Socialstyrelsen granskar inte och godkänner inte några tekniska lösningar. Vårdgivaren får på egen hand ta fram eller köpa egna lösningar. Som princip gäller tvåvägsidentifiering med krypterad förbindelse. Vårdgivaren ska bl.a. ansvara för att det finns en informationssäkerhetspolicy. Börja med att ta reda på vad som gäller hos er vårdgivare och om ni har några instruktioner från ert dataskyddsombud.

Mer om patientdatalagens regler

Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (HSLF-FS 2016:40) om journalföring och behandling av personuppgifter i hälso- och sjukvården

Socialstyrelsens handbok Journalföring och behandling av personuppgifter i hälso- och sjukvården

Viss vägledning kan finnas hos Datainspektionen 

Kan vi stänga ner verksamhet om många i personalen behöver stanna hemma? (20 mars)

Det beror på vad som menas med att stänga. Om nämnden överväger att stänga hela eller delar av en verksamhet behöver konsekvenserna för samtliga individer analyseras.

Dessa personer behöver fortfarande få det stöd eller den hjälp som de behöver. Till exempel, om en daglig verksamhet eller dagverksamhet stängs tillfälligt så kan man istället behöva sätta in resurser i hemtjänsten, en gruppbostad eller i boendestöd.

Socialtjänsten, LSS-verksamhet och den kommunala hälso- och sjukvården är samhällsviktig verksamhet. Det betyder att verksamheten ska kunna bedrivas så att samhället kan fungera och erbjuda nödvändig service, omvårdnad och trygghet även vid ett utbrott av smitta. Verksamheterna ska ha planerat för att kunna hantera en allvarlig händelse så som ett utbrott av smitta. De krav som gäller för verksamheten normalt sett gäller också då.

Mer information om vad som gäller för kommuner finns i vårt meddelandeblad (pdf)

MSB har också tagit fram ett planeringsstöd som syftar till att vägleda aktörer hur de i sin organisation kan tänka inför planerandet av eventuellt bortfall av personal och leveranser av varor och tjänster.

Anhöriga (du som vårdar en närstående)

Jag hjälper en närstående. Vad händer om jag blir sjuk eller av annan anledning inte kan göra det längre? (20 maj)

Om du själv blir sjuk eller av annan orsak inte kan hjälpa din närstående kan ni ansöka om hjälp från kommunen. Kontakta er kommun och be att få tala med en biståndshandläggare som kan tala om hur din närstående ska göra för att ansöka om stöd och hjälp. Alla har rätt att göra en ansökan och det finns inga begränsningar i vad man kan ansöka om. Socialtjänsten gör en individuell bedömning av ansökan. Den hjälp din närstående kan få utgår bland annat från hur behoven ser ut i det enskilda fallet. Det kan exempelvis handla om hemtjänst (hjälp med att handla, städa, tillsyn, trygghetslarm eller omvårdnad som att sköta personlig hygien, klä på sig etc.). Om du som anhörig behöver någon form av stöd, till exempel avlösning, kan du vända dig till den person i kommunen som ansvarar för anhörigstödet (benämns ofta anhörigkonsulent). Din närstående kan ansöka om avlastande insatser som avlösning i hemmet eller korttidsboende. Du som anhörig har också rätt att ansöka om hjälp för egen del via kommunens biståndshandläggare.

Om du börjar känna dig sjuk och misstänker att det är covid-19 ska du ringa 1177 för att få veta om var och hur man söker vård. Du kan också få information om du ringer 113 13. Vid livshotande tillstånd ringer du 112. Om du tillhör en riskgrupp, för att du riskerar att få svårare symtom om du smittas av covid-19, bör du enligt Folkhälsomyndighetens rekommendationer rådgöra med din läkare om vad du kan göra för att minska risken att bli sjuk i covid-19.

Mer råd och information till riskgrupper finns hos Folkhälsomyndigheten 

Finns det någon jag som anhörig kan kontakta om jag upplever att min egen psykiska hälsa blir sämre (sömnsvårigheter, ökad oro, nedstämdhet, uppgivenhet etc.)? (20 maj)

Om din oro över din och er situation blir stor är det viktigt att prata med någon om detta. Anhöriga kan alltid vända sig till den person i kommunen som ansvarar för anhörigstödet (kallas ofta anhörigkonsulent). Anhörigkonsulenten eller motsvarande har tystnadsplikt. Vilket stöd som kan erbjudas varierar från kommun till kommun. Antingen kan du få ett eller flera enskilda samtal med anhörigkonsulenten eller så kan hen hänvisa dig till någon du kan prata med.

Det finns även några olika hjälplinjer du kan kontakta:

Anhöriglinjen

Anhöriglinjen är en nationell stödtelefon och bemannas av anhöriga med stor erfarenhet. I de fall det behövs hjälper de dig att hitta rätt person för ditt ärende. Du kan kontakta dem via telefon 0200-239 500 eller e-post: anhoriglinjen@anhorigasriksforbund.se

Äldrelinjen

Mind för psykisk hälsa har Äldrelinjen som riktar sig till dig som mår psykiskt dåligt eller som längtar efter någon att prata med. Äldrelinjen är öppen vardagar 8-19 och helger 10-16, och är bemannad av utbildade volontärer. De når du på telefonnummer 020-22 22 33.

Röda korsets stödtelefon under coronakrisen

Röda Korsets stödtelefon är till för allmänheten. Här får du som ringer in möjlighet att dela tankar och oro inför den situation som Sverige och världen befinner sig i på grund av coronautbrottet. De kan också hänvisa till samhällsservice och säker information om pandemin. Öppettider: måndag till fredag kl.12.00 -16.00. Tel: 0771-90 08 00. Alla samtal är anonyma.

Du kan också vända dig till din vårdcentral eller andra delar av hälso- och sjukvården för rådgivning eller vård.

Vad bör jag som anhörig tänka på när jag vårdar/tar hand om en närstående i hemmet för att undvika att någon av oss drabbas av covid-19? (20 maj)

Folkhälsomyndigheten ger råd om hur man kan undvika att smittas av coronaviruset. Det handlar bland annat om att tvätta händerna ofta, hosta och nysa i armvecket, undvika att röra ögon och näsa och mun. Vidare bör man hålla avstånd till andra och så vidare Om du tillhör någon riskgrupp för att få svårare symtom om du smittas av covid-19 rekommenderar Folkhälsomyndigheten att du begränsar dina nära kontakter och stannar hemma så mycket som möjligt under en tid framöver. Självklart finns inget hinder för att ta en promenad och vistas utomhus, men tänk på att hålla ett avstånd till andra.

Mer detaljerad information om hur du skyddar dig själv och andra hittar du hos Folkhälsomyndigeten

Mer råd och information till riskgrupper hos Folkhälsomyndigheten

Vad ska jag göra om min närstående får symtom som skulle kunna vara covid-19? (20 maj)

Om den du hjälper börjar känna sig sjuk och ni misstänker att det kan vara covid-19 ska ni kontakta 1177 för att få veta om var och hur man söker vård. Ni kan också få information om ni ringer 113 13. Vid livshotande tillstånd ringer ni 112.

Om din närstående har hemsjukvård kan ni också kontakta kommunens ansvariga sjuksköterska som kan vägleda er.

Om din närstående tillhör en riskgrupp för att få svårare symtom om hen smittas av covid-19 rekommenderar Folkhälsomyndigheten hen bör rådgöra med sin läkare om vad hen kan göra för att minska risken att bli sjuk i covid-19.

Råd och information till riskgrupper hos Folkhälsomyndigheten

 

Jag är orolig över att personalen som ger stöd till min närstående inte har ordentlig skyddsutrustning. Vad kan jag göra? (20 maj)

Om du har frågor eller är missnöjd med den hjälp en socialtjänstverksamhet ger, kan du framföra synpunkter till personalen eller den arbetsledare som ansvarar för personalens insatser.

I en kommunal verksamhet kan du även kontakta förvaltningsledningen eller politikerna i nämnden. I en privat verksamhet kan du ta kontakt med en chef för arbetsledaren eller någon som representerar huvudmannen, till exempel ägaren eller styrelsen.

Om du inte får gehör för dina synpunkter, eller om du tycker att det finns allvarliga brister i en verksamhet, kan du vända dig till Inspektionen för vård och omsorg (IVO) som är tillsynsmyndighet för socialtjänsten. 

Socialstyrelsen har publicerat information om basal hygien och skyddsutrustning i socialtjänsten. 

Var kan jag hitta information om Coronaviruset på mitt modersmål? (20 maj)
Publicerad: