Lägesrapporter, samordning och övriga uppdrag med anledning av covid-19

Vi stödjer och samordnar regionernas krisberedskap inom hälso- och sjukvård och samverkar därför med landets 21 regioner och deras beredskapsorganisationer och med berörda myndigheter och Sveriges Kommuner och Regioner (SKR)

Inventering av lägesbilder och behov 

Tillsammans med Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, MSB och Länsstyrelserna hämtar vi in lägesbilder och sammanställer regioners och kommuners behov av skyddsutrustning och sjukvårdsmateriel.

Utifrån lägesbilderna gör vi olika typer av lägesrapporter. De används dels för vår egen styrning av krishanteringen, dels för ett mer långsiktigt fokus eller av andra aktörer. Regelbundna lägesrapporter levereras till regeringskansliet och MSB.

Socialstyrelsens nationella lägesrapport 4 mars

Intensivvård och övrig sjukhusvård (ej intensivvård covid-19), uppdaterad 3 mars

  • 93 procent av landets intensivvårdsavdelningar (IVA) har uppdaterat IVA-läget.
  • Det finns 645 disponibla intensivvårdsplatser med respirator, av dessa är 510 platser belagda varav 231 patienter med covid-19.
  • 45 procent av landets IVA-patienter är nu covid-19-patienter.
  • 20 av 21 regioner har covid-19-patienter på IVA.
  • Den nationella lediga IVA-kapaciteten är 21 procent, den lediga kapaciteten varierar dock mellan regioner. 2 regioner rapporterar under 10 procent ledig IVA-kapacitet, 6 regioner rapporterar mellan 10-20 procent ledig IVA-kapacitet.
  • Ytterligare 1179 patienter med covid-19 är den 3/3 inneliggande på andra avdelningar än intensivvårdsavdelningar på landets sjukhus.

Läget i regionerna (uppdaterad 3 mars)

  • Alla 21 regioner har under onsdagen rapporterat till Socialstyrelsen. Ingen region har rapporterat katastrofläge, 9 regioner har rapporterat förstärkningsläge, 8 regioner har rapporterat stabsläge och 4 regioner har rapporterat normalläge.
  • Ingen region rapporterar kritisk påverkan på något av de områden som socialstyrelsen följer. 2 region rapporterar allvarlig påverkan. 12 regioner rapporterar betydande påverkan.
  • En majoritet av regionerna rapporterar en förväntad försämring på både kort (24-72 timmar) och långt sikt (10-15 dagar).

Läget i kommunerna (uppdaterad 3 mars)

  • 6 kommuner har rapporterat mer än 1 procent smittade brukare eller patienter med covid-19 inom kommunernas verksamhetsområden.
  • Ingen kommun har rapporterat kritisk påverkan och 2 kommuner har rapporterat allvarlig påverkan på något av de områden som Socialstyrelsen följer (förbrukningsmaterial, hemtjänst, personlig assistans enligt LSS, SÄBO, bostad med särskild service för funktionsnedsatta, kommunal hälso- och sjukvård, läkemedel, personal, ledningsfunktion och sammantagen robusthet).
  • En majoritet av kommunerna rapporterar en förbättring av läget både på kort och lång sikt.

Trendutveckling och övriga kommentarer 3 mars

Sedan onsdagen den 24 februari har antalet patienter med covid-19 på landets intensivvårdsavdelningar (IVA) ökat med 8 patienter från 223 (24/2) till 231 (3/3). Belastning, beläggning men även disponibel och tillgänglig kapacitet på IVA skiljer sig åt mellan regionerna och läget ändras snabbt. Vi har fortsättningsvis ett ansträngt läge på landets IVA avdelningar dock med stora regionala skillnader och där regioner med mindre belastning stöttar och tar emot patienter från regioner med stor belastning.

Sedan onsdagen den 24 februari ser vi en nationell ökning av antalet patienter med covid-19 inom slutenvården exklusive IVA med 93 patienter, från 1086 (24/2) till 1179 (3/3). Jämför vi däremot med regionernas rapportering från måndagen den 1 mars har vi en minskning med 21 patienter med covid-19 på slutenvården exklusive IVA. Denna upp och nedgång skiljer sig åt mellan regionerna.

I och med den tilltagande smittspridningen i samhället där den Brittiska mutationen ökar i procentandel av nysmittade är det sannolikt att vi kommer att se en ökning av patientinläggningar i slutenvården de kommande veckorna. Osäkerhet finns över sportlovets påverkan på den ökande smittspridning men även hur landets befolkning fortsättningsvis kommer att följa lokala och nationella rekommendationer och riktlinjer.

Kommunerna rapporterar om en viss förbättring gällande personalsituationen, dock är läget fortfarande ansträngt. De pågående vaccinationer och en ojämn leverans av vaccin medför svårigheter för kommunerna att planera arbetet, men också en hög arbetsbelastning för kommunens hälso- och sjukvårdsenhet. Flera kommuner som förväntar sig en förbättring av läget uppger att de har ett minskat antal smittade patienter och att vaccineringen fortsätter förbättra läget. Ett antal kommuner rapporterar om att inte har några smittade patienter/brukare. Trots det förbättrade läge i kommunerna så finns en stor oro för tredje vågen pga ökad samhällspridning av covid-19.

Fördelad skyddsutrustning, som komplement i regioner och kommuner (till och med vecka 7)

Utrustning                         Totalt levererat

Andningsskydd                      868 300
Ansiktsmask, IIR                    688 500
Engångsförkläde                   187 200
Skyddskläder, lång ärm         479 000
Handskar                            7 734 100
Skyddsmössor                         16 500
Skyddsglasögon                        8 300
Skyddsvisir                              59 760
Skyddsmask 90                       52 250
Filter skyddsmask 90/P3         16 000
Handdesinfektion, liter*         162 000
Ytdesinfektion, liter                  29 300
Provpinnar                           1 085 200 
Provkit                                    192 600
Provtagningsutrustning          577 000

* Inkluderar 120 000 liter gratis handdesinfektion.

Samt sängar, tält och medicinteknisk utrustning såsom respiratorer till regionerna.

Förklaringar för beredskapslägen i hälso- och sjukvården

Inom hälso- och sjukvården finns tre fastställda beredskapslägen: stabsläge, förstärkningsläge och katastrofläge.

Stabsläge innebär att en särskild sjukvårdsledning håller sig underrättad om läget, vidtar nödvändiga åtgärder och följer händelseutvecklingen.

Förstärkningsläge innebär att den särskilda sjukvårdsledningen vidtar åtgärder för förstärkning av vissa viktiga funktioner.

Katastrofläge innebär att den särskilda sjukvårdsledningen vidtar åtgärder för förstärkning av alla viktiga funktioner.

Samordning av stöd

Utifrån Länsstyrelsernas och regionernas behov av stöd samordnar Socialstyrelsen stöd och förmågor från andra aktörer och myndigheter som exempelvis Försvarsmakten och MSB. Exempel på stöd är de förstärkningsresurser som finns i form av sjukvårdsmoduler och helikoptrar.

Inköp och fördelning av material

Regionernas och kommunernas ordinarie avtal och rutiner för beställning, leveranser och mottagning av skyddsutrustning och annan sjukvårdsmateriel fortsätter i så stor utsträckning som möjligt. Vårt uppdrag är att säkra tillgång till skyddsutrustning och annan materiel om kommunernas egen kapacitet inte räcker till eller om omfördelning inte kan ske regionalt.

Vi köper in sjukvårdsmaterial och skyddsutrustning på den öppna marknaden och är Sveriges representant i den EU-gemensamma upphandlingen av skyddsutrustning.

En ny förordning ger Socialstyrelsen mandat att besluta om regioners och kommuners resursanvändning. Det innebär att vi nu kan omfördela befintligt material och fördela nytt material mellan regioner och kommuner. Vi samverkar med MSB, Försvarsmakten och Röda Korset i det arbetet.

Samordning av intensivvården

Socialstyrelsen har ett uppdrag att samordna koordinering av lediga intensivvårdsplatser. Det sker genom att vi dagligen levererar lägesbilder över tillgängliga och upptagna IVA-platser nationellt och per region. Vi har stöttat regionerna med att utöka antalet intensivvårdsplatser genom att tillföra medicinteknisk utrustning, fältsjukhus, sjukvårdsmodul och i samarbete med Försvarsmakten.

Prognoser och planering för olika scenarier

Tillsammans med Folkhälsomyndigheten arbetar vi med prognoser för intensivvård och med prognoser för behov av vård efter intensivvård. Utöver det utforskar vi andra möjliga scenarier som skulle kunna inträffa utöver händelsen med covid-19 och hur det skulle påverka hälso- och sjukvården.

Övriga uppdrag

 

Nytt uppdrag gällande långvariga symptom efter covid-19

Socialstyrelsen har fått i uppdrag om att utveckla ett stöd för hälso- och sjukvården gällande patienter med långvariga symtom efter genomgången covid-19-infektion.

Det nya stödet vänder sig personer som är verksamma inom olika nivåer i hälso- och sjukvården inklusive inom den kommunala hälso- och sjukvården. Det ska stödja utveckling av relevanta verksamheter, processer och vårdkedjor och bland annat beskriva vilka insatser som kan bli aktuella utifrån de symtom som personerna upplever. Det ska även innehålla delar som beskriver hur patienterna kan följas upp på ett systematiskt sätt.

Stödet ska publiceras löpande och uppdateras i den takt det är möjligt med hänsyn till kunskapsutvecklingen för den aktuella gruppen. Socialstyrelsen ska också ta fram statistik och lägesbilder för uppföljning av gruppen.

I genomförandet av uppdraget ska Socialstyrelsen samverka med huvudmännens nationella system för kunskapsstyrning. I det ingår bland annat en dialog om hur stödet i ett nästa steg kan utvecklas, kompletteras och samordnas med insatser som genomförs av systemet för att ytterligare förstärka förutsättningarna att möta behoven hos den aktuella gruppen. Socialstyrelsen ska också samråda med patientföreningar och med relevanta myndigheter.

Processmodell för rehabilitering

Covid-19-patienter kan behöva rehabilitering, både under sjukdomen men även lång tid efter, för att komma tillbaks till ett normalt liv.

Socialstyrelsen har ett uppdrag från regeringen att ta fram ett stöd till primärvården i form av en processmodell med målet att personer med långvariga symtom efter en genomgången covid-19-infektion ska få sitt rehabiliteringsbehov bedömt och tillgodosett. Det vill säga hur primärvården ska upptäcka personer med kvarvarande besvär efter covid-19, hur personerna ska få tillgång till fördjupad bedömning av rehabiliteringsprofessioner och tillgång till rehabilitering på rätt vårdnivå. Uppdraget redovisas löpande.

För att stödja beslutsfattare och professioner tog Socialstyrelsen redan under våren 2020 fram ett planeringsstöd och två kunskapsstöd för att kunna möta behovet av rehabilitering. Planeringsstödet vänder sig till beslutsfattare i arbetet med fördelning av resurser och till det stödet finns ett kompletterande beräkningsverktyg som hjälp för att upp-skatta vårdbehovet i regionen eller kommunen.

I två kunskapsstöd får hälso- och sjukvårdens personal inom slutenvård respektive primärvård (regional och kommunal) förslag på rehabiliterande insatser och arbetssätt för att patienter ska återfå sin hälsa och funktions- och aktivitetsförmåga. Chefer eller arbetsledare kan också använda kunskapsstöden vid planering och fördelning av resurser för rehabilitering. De tre stöden kring rehabilitering har uppdaterats under hösten utifrån senaste kunskapslä-get men inga större revideringar har gjorts.

En samordning kommer att ske med detta uppdrag och uppdraget att utveckla ett stöd för hälso- och sjukvårdens hantering av patienter med långvariga symtom efter genomgången covid-19-infektion.

Försäkringsmedicinskt beslutsstöd

Socialstyrelsen kommer också inom kort att publicera ett försäkringsmedicinskt beslutsstöd för den här patientgruppen. Det blir ytterligare ett stöd till hälso- och sjukvården för sjukskrivning av personer med covid-19 eller långvariga symtom efter covid-19. En individuellt anpassad sjukskrivning är en förutsättning för utredning, behandling och rehabilitering.

Kunskapsläget är fortfarande inte fullständigt

Covid-19 är en ny sjukdom och alla aktörer bygger fortlö-pande upp den gemensamma kunskapen. Statens beredning för medicinsk och social utvärdering (SBU) fick den 16 juli 2020 i uppdrag av regeringen att utvärdera det vetenskapliga stödet avseende vård, behandling och rehabilitering av patienter med långvariga symtom efter genomgången covid-19-infektion.

Av SBU:s rapport framgår att de upplevda symtom som rapporterats främst varit trötthet, andfåddhet, hosta, hjärtklappning och försämrat luktsinne. Men även bröstsmärtor, muskel- och ledvärk, viktnedgång, mag- och tarmbesvär, hudförändringar, en försämrad livskvalitet samt en allmänt försämrad fysisk respektive psykisk hälsa har redovisats.

Kliniska mått som rapporterats har varit försämrad lung-funktion och förändringar i lungor, hjärt- och kärlpåverkan som hjärtmuskelinflammation, förändringar i hjärnan samt förlust av lukt- och smaksinne. Eftersom sjukdomen är ny kan det inte uteslutas att det förekommer andra långvariga symtom som ännu inte har rapporterats i vetenskapliga artiklar.

Socialstyrelsens plan inför eventuella nya utbrott av covid-19

Den 2 juli fick myndigheten i uppdrag att ta fram en plan för insatser som kan bli aktuella utifrån de scenarier för utvecklingen av covid-19 som tagits fram av Folkhälsomyndigheten.

I denna rapport redogör myndigheten för de insatser som bedöms aktuella utifrån de olika scenarierna och hur de är tänkta att genomföras.

Läs hela rapporten - Socialstyrelsens plan inför eventuella nya utbrott av covid-19,1 september (pdf)

Rapportering av uppdrag om riskgrupper kopplat till covid-19

Riskgrupper

Socialstyrelsen har, på uppdrag av regeringen, identifierat grupper som löper störst risk att drabbas av särskilt allvarligt sjukdomsförlopp när de blir sjuka i covid-19. Riskgrupperna kan ha ett särskilt behov att skyddas mot smitta av nya coronaviruset. Underlaget bygger på nuvarande kunskapsläge och därmed kan bedömningen komma att behöva omprövas och utvecklas.

Rapporten är inte en riktlinje, rekommendation eller författning.

Regeringen har fattat beslut om ersättning till riskgrupper. De nya ersättningarna gäller från den 1 juli till den 30 september 2020.

Regeringsuppdraget att identifiera riskgrupper för allvarlig sjukdomsutveckling och död vid covid-19, har gällt för yrkesarbetande personer 18 till 67 år. Underlaget gällande riskgrupper avser inte barn.

Senaste:

Uppdrag att löpande se över och vid behov uppdatera sammanställningen över de identifierade grupperna som löper störst risk att drabbas av särskild allvarlig sjukdomsutveckling vid insjuknande i covid-19, 26 februari (pdf)

Bedömning av om pågående graviditet ökar risken att drabbas av ett särskilt allvarligt sjukdomsförlopp vid covid-19, 5 februari (pdf)

Läs mer hos Statens beredning för medicinsk och social utvärdering, (SBU)  om covid-19 vid graviditet 

Förordning (2020:582) om viss sjukpenning i förebyggande syfte och viss smittbärarpenning med anledning av sjukdomen covid-19

Rapportering av uppdrag om riskgrupper kopplat till covid-19, 17 april (pdf)

Förtydligande av regeringsuppdraget, 23 april (pdf)

Uppdatering av uppdrag om riskgrupper, 1 juni (pdf)

Förordning om viss sjukpenning i förebyggande syfte och viss smittbärarpenning med anledning av sjukdomen covid-19 (pdf)

Läs mer om försäkringsmedicinskt beslutsstöd

Läs mer hos Försäkringskassan om villkoren för att beviljas ersättningarna

Läs mer hos Regeringen om ersättning till riskgrupper samt vissa anhöriga och föräldrar

Information in English
The National Board of Health and Welfare is a part of the national system of emergency management in Sweden.
Andra myndigheters information om covid-19
Senast uppdaterad:
Publicerad: