Vaccinationer mot covid-19
Regionerna ansvarar för att erbjuda vaccinet till befolkningen, utifrån den prioriteringsordning som Folkhälsomyndigheten rekommenderar. Socialstyrelsen ansvarar för föreskrifter inom hälso- och sjukvård där regler kring vaccination och avfall ingår. Här finns frågor och svar om vaccineringen mot covid-19 som riktar sig till hälso- och sjukvårdspersonal.
Hälso- och sjukvårdsverksamhet ska bedrivas så att kraven på en god vård uppfylls och vårdgivaren ska säkerställa att det finns personal med den kompetens och kunskap som behövs för att god vård ska kunna ges. För de flesta arbetsuppgifter i hälso- och sjukvården finns inga särskilda bestämmelser i författning som anger vem som får utföra dem. För vissa arbetsuppgifter till exempel ordination, iordningsställande och administrering av läkemedel finns särskilda bestämmelser som kräver en viss behörighet för att få utföra dessa.
Frågor och svar
Kan barn samtycka till vaccinering? (21 oktober 2021)
I hälso- och sjukvården är utgångspunkt att den vård som ges är frivillig och ska bygga på respekt för patientens självbestämmande och integritet. Det innebär att en vårdåtgärd endast får ges om patienten samtycker till åtgärden, till exempel en vaccination. Det gäller även för barn, det vill säga en person under 18 år.
Då patienten är ett barn behöver vården även beakta att barnets vårdnadshavare har rätt och skyldighet att bestämma i frågor som rör barnets personliga angelägenheter, såsom frågor om vaccination.
Vilket inflytande barnet ska ges i sin egen vård beror på barnets ålder och mognad. Barnet ska i takt med stigande ålder och mognad ges allt större inflytande i och i vissa fall även rätt att själv bestämma om sin vård. Om barnet kan tillgodogöra sig behövlig information och förstår vilka konsekvenser sjukvårdsinsatsen kan få ska barnet anses moget nog att ensamt få besluta om en sjukvårdsåtgärd. Hälso- och sjukvårdspersonalen bör sträva efter att göra vårdnadshavarna delaktiga även om barnet är moget nog att själv bestämma om åtgärden, om inte barnet motsätter sig det eller att det inte kan anses vara till barnets bästa.
Mer information:
Socialstyrelsens meddelandeblad om barn som söker hälso- och sjukvård Nr 8/2020 December 2020 (pdf)
Socialstyrelsens kunskapsstöd Bedöma barns mognad för delaktighet (pdf)
Behöver jag som arbetar inom vård och omsorg vaccinera mig mot covid-19? (6 oktober 2021)
Det är viktigt att fortsätta skydda vård- och omsorgstagare mot smitta. Folkhälsomyndigheten bedömer att vaccinering är en av åtgärderna för att förhindra smittspridning av covid-19. Folkhälsomyndigheten har tagit fram information riktad till personal inom vård och omsorg som vill veta mer om vaccination mot covid-19.
Här hittar du information som riktar sig till personal inom hälso- och sjukvården
Här hittar du information som riktar sig till personal inom omsorgen
Är det en vårdskada om en patient smittas av covid-19 inom vården? (11 november 2022)
Om en patient blir smittad i vården av covid-19 och blir sjuk kan det leda till att det bedöms vara en vårdskada, men det är en bedömning som får göras från fall till fall.
Med patientsäkerhet avses skydd mot vårdskada. Med vårdskada avses lidande, kroppslig eller psykisk skada eller sjukdom samt dödsfall som hade kunnat undvikas om adekvata åtgärder hade vidtagits vid patientens kontakt med hälso- och sjukvården. Vårdgivaren är skyldig att bl.a. vidta de förebyggande åtgärder som behövs för att en patient inte ska drabbas av vårdskador, fastställa en tidsplan för åtgärder om de inte kan vidtas direkt, och utreda händelser i verksamheten som har medfört eller hade kunnat medföra en vårdskada. Hälso- och sjukvårdspersonal är skyldig att bidra till att hög patientsäkerhet upprätthålls.
Vårdgivaren har ansvar för att det finns ett ledningssystem för att systematiskt och fortlöpande utveckla och säkra verksamhetens kvalitet och patientsäkerhet. En grundläggande beståndsdel i patientsäkerhetsarbetet är att säkerställa att risker i verksamheten identifieras och analyseras. Det krävs att vårdgivaren bedriver ett aktivt arbete för att identifiera sådana tillstånd, aktiviteter eller omständigheter som skulle kunna leda till vårdskador. Vårdgivaren måste löpande undersöka vilka risker som finns i verksamheten och vidta de åtgärder som är nödvändiga för att undanröja riskerna eller, om det inte går, hålla dem under kontroll. Med utgångspunkt i riskbedömningar ska vårdgivaren vidta de patientsäkerhetsåtgärder som behövs.
Hälso- och sjukvårdens patientsäkerhetsansvar beskrivs i nedanstående lagar och föreskrifter:
Hälso- och sjukvårdslagen (2017:30)
Patientsäkerhetslagen (2010:659)
Mer information om patientsäkerhet
Är det ett missförhållande om en brukare smittas av covid-19 i omsorgen? (6 oktober 2021)
Brister i att förebygga smittspridning och att brukare smittas av covid-19 skulle kunna utgöra ett missförhållande enligt reglerna om lex Sarah, men det är en bedömning som måste göras från fall till fall.
Insatser inom socialtjänstens verksamheter ska vara av god kvalitet. Kvaliteten ska systematiskt och fortlöpande utvecklas och säkras. Detta framgår av socialtjänstlagen (2001:453), SoL, och lagen (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS. I Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (SOSFS 2011:9) om ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete anges mer detaljerade regler för hur verksamheterna kan utveckla och säkra sin kvalitet.
Personal i socialtjänstens verksamheter har en skyldighet att rapportera missförhållanden och påtagliga risker för missförhållanden. Enligt lex Sarah ska den som bedriver verksamheten utreda, dokumentera och avhjälpa eller undanröja missförhållandet eller den påtagliga risken för ett missförhållande. Vidare ingår en skyldighet för den som bedriver verksamheten att om ett rapporterat missförhållande eller en påtaglig risk för ett missförhållande är allvarligt snarast anmäla det till Inspektionen för vård och omsorg (IVO).
Den rättsliga regleringen hittar du här:
3 kap. 3 § och 14. kap. 3-7 §§ socialtjänstlagen, SoL
6 § lagen (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS
Vem får ordinera vaccin mot covid-19? (13 september 2021)
En ordination av läkemedel är ett beslut av hälso- och sjukvårdspersonal som är avsett att påverka en patients hälsotillstånd genom läkemedelsbehandling. Följande yrkeskategorier får ordinera läkemedel för vaccination mot covid-19:
Läkare får ordinera läkemedel för vaccination mot covid-19. Enligt Socialstyrelsens föreskrifter (HSLF-FS 2020:81) om behörighet för sjuksköterskor att ordinera läkemedel för vaccination mot sjukdomen covid-19 får även nedanstående beskrivna sjuksköterskor ordinera läkemedel för vaccination mot covid-19.
- En sjuksköterska som genomgått specialistutbildning till distriktssköterska eller genomgått specialistutbildning inom hälso- och sjukvård för barn och ungdomar, är behörig att till vuxna och barn ordinera vaccin mot covid-19, i enlighet med vaccinationsprogrammet i Folkhälsomyndighetens rekommendationer.
- En sjuksköterska är behörig att till vuxna och barn ordinera vaccin mot covid-19 om hen har en utbildning som är likvärdig med hela specialistutbildningen till distriktssköterska eller hela specialistutbildningen inom hälso- och sjukvård för barn och ungdomar.
- En sjuksköterska med annan utbildning inom kunskapsområdet vaccinationsverksamhet är behörig att till vuxna och barn från 16 år ordinera vaccin mot covid-19. Förutsättningen är dock att utbildningen är likvärdig med de som ges på specialistutbildning till distriktssköterska eller specialistutbildning inom hälso- och sjukvård för barn och ungdomar.
- Verksamhetschefen ansvarar för att det sker en bedömning av om en utbildning är likvärdig med specialistutbildning till distriktssköterska eller specialistutbildning inom hälso- och sjukvård för barn och ungdomar. Bedömningen ska dokumenteras.
- Verksamhetschefen ansvarar för att det sker en bedömning av om en utbildning inom kunskapsområdet vaccinationsverksamhet är likvärdig med de som ges på specialistutbildning till distriktssköterska eller specialistutbildning inom hälso- och sjukvård för barn och ungdomar. Bedömningen ska dokumenteras.
Detta regleras i Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (HSLF-FS 2017:37) om ordination och hantering av läkemedel i hälso- och sjukvården och Socialstyrelsens föreskrifter (HSLF-FS 2020:81) om behörighet för sjuksköterskor att ordinera läkemedel för vaccination mot sjukdomen covid-19.
Här hittar du föreskrifterna:
Folkhälsomyndighetens rekommendationer om vaccination mot covid-19
Hur går det till att få ett covidbevis? (30 juni 2021)
EU:s digitala covidbevis är ett dokument, digitalt eller på papper, som visar att du har fått vaccin mot covid-19, att du har testat negativt eller har tillfrisknat från covid-19. E-hälsomyndigheten ansvarar för e-tjänsten Covidbevis och utfärdar vaccinationsbevis. E-tjänsten bygger på EU-förordningen om EU:s digitala covidbevis. E-tjänsten öppnas den 1 juli. På E-hälsomyndighetens webbplats kan du läsa mer om covidbevis och hur du går tillväga för att få ett bevis.
Hur ska avfall som uppkommer i samband med vaccineringen hanteras? (18 februari 2021)
Avfall som använda kanyler och nålar är att betrakta som smittförande avfall. Smittförande avfall är även avfall som är, eller bedöms, kunna vara förorenat med organiskt material från vård eller undersökning av människor med känd eller kliniskt misstänkt sjukdom som är orsakad av mikroorganismer tillhörande riskklass 3 och 4 enligt AFS 2018:4. Covid- 19 tillhör riskklass 3.
- Det smittförande avfallet ska samlas upp i slagtåliga, fukttäta förpackningar eller behållare i anslutning till den verksamhet där det uppkommer. De ska vara av ett sådant material och utformas så att avfall eller smittämnen inte kan läcka ut vid den fortsatta hanteringen.
- Avfall med stickande/skärande egenskaper (exempelvis nålar och kanyler) ska dessutom samlas upp i förpackningar eller behållare som dessutom skyddar mot skär- och stickskador.
- När en förpackning eller behållare fyllts enligt tillverkarens anvisningar ska den förslutas så att avfall eller smittämnen inte kan läcka ut. Förslutningen får inte gå att öppna och sedan återförslutas.
- I hemsjukvården får en förpackning eller behållare för stickande/skärande avfall medföras och användas till flera patienter, om den återförs till den ordinarie arbetsplatsen eller till ett särskilt uppsamlingsställe samma dag den använts.
Vårdgivaren ska säkerställa att det finns rutiner för hantering och märkning av smittförande avfall och verksamhetschefen ska ta fram lokala rutiner för den personal som hanterar smittförande avfall.
Vaccinering mot covid-19 behöver inte uppfylla alla de sedvanliga kraven
Det utrymme som används för insamling och förvaring av smittförande avfall från vaccinering mot covid-19 behöver inte uppfylla de sedvanliga kraven på att golvavlopp och tappställe för varmt och kallt vatten ska finnas, i eller i anslutning till, utrymmet.
Vad innebär vaccination/vaccinering? (5 februari 2021)
Vaccination eller vaccinering är en metod att framkalla skydd (immunisering) mot en viss infektionssjukdom genom tillförsel av vaccin. Vacciner stimulerar kroppens immunförsvar så att personen får ett skydd mot sjukdom.
Vad innebär att administrera vaccin mot covid-19? (5 februari 2021)
Att administrera vaccin mot covid-19 innebär att injicera det.
Vad innebär att ordinera vaccin? (5 februari 2021)
Att ordinera är att besluta om läkemedelsbehandling som till exempel vaccin.
Hur klassificeras besök för vaccination i samband med covid-19 med ICD-10-SE och KVÅ? (1 februari 2021)
1) Om patienten enbart kommer för att få vaccin mot covid-19 gäller följande:
Vaccinationen blir anledning till vårdkontakten (huvuddiagnos) och anges med kod ur ICD-10-SE: U11.9 Kontakt för vaccination mot covid-19
Åtgärdskoder anges med koder ur KVÅ:
DT030 Vaccination + ATC-kod
ZV100 Åtgärd relaterad till covid-19
Tilläggskoden ZV100 behöver inte anges vid vårdkontakter för vaccinering där man anger ICD-koden U11.9.
2) Om patienten får vaccin i samband med kontroll av sin sjukdom, t.ex. diabetes, anges istället diabetes som huvuddiagnos. U11.9 ska inte anges. Åtgärdskoderna är detsamma som ovan.
När får ordination enligt generella direktiv för vaccination mot covid-19 användas? (25 januari 2021)
Ett generellt direktiv är ett beslut om läkemedelsbehandling som gäller patienter på en viss vårdenhet och vid särskilt angivna tillstånd.
Generella direktiv för vaccination mot covid-19 kan utfärdas av läkare så att andra sjuksköterskor än de som är behöriga att ordinera under vissa beskrivna förutsättningar ska kunna administrera/ge vaccin mot covid-19 på en vårdenhet utan att det finns en individuell ordination för varje patient.
Generella direktiv ska användas restriktivt. Det finns inga närmare regler om i vilka situationer som generella direktiv får eller inte får användas. Ansvaret för att generella direktiv utfärdas på ett patientsäkert sätt ligger hos vårdgivaren. Av vårdgivarens rutiner ska det framgå hur vårdgivaren säkerställer att generella direktiv om läkemedelsbehandling utfärdas på ett säkert sätt. Förfarandet med generella direktiv kan ses som ett undantag från huvudprincipen att ett läkemedel ska ordineras individuellt för varje patient.
Innan vaccinet ges till en patient ska en sjuksköterska göra en bedömning av patientens behov av läkemedlet och kontrollerat läkemedlets indikation och kontraindikation. Vid en behovsbedömning är det särskilt viktigt att kontrollera eventuell överkänslighet och interaktioner med övriga läkemedel som patienten är ordinerad. Bedömningen ska dokumenteras.
Du kan också läsa mer om generella direktiv i Socialstyrelsen handbok.
Vem får iordningställa och administrera vaccin mot covid-19? (25 januari 2021)
Läkare och sjuksköterskor får iordningsställa och administrera läkemedel för vaccin i hälso- och sjukvården. Apotekare och receptarier får iordningställa, men inte administrera läkemedel. Iordningställa betyder att göra i ordning ett läkemedel som ska ges till en patient. Det kan till exempel vara att späda och mäta upp injektionsvätska. Administrering betyder i detta sammanhang att vaccinera patienten med det iordningställda läkemedlet.
Detta regleras i Socialstyrelsen föreskrifter och allmänna råd (HSLF-FS 2017:37) om ordination och hantering av läkemedel i hälso- och sjukvården.
Du kan också läsa mer i Socialstyrelsen handbok
Vilka arbetsuppgifter kring vaccinering kan delegeras? (25 januari 2021)
Delegering betyder att behörig hälso- och sjukvårdspersonal ger någon annan personal rätt att utföra en arbetsuppgift som den annars inte får göra. Ordination av läkemedel kan inte delegeras. Uppgiften att iordningsställa och administrera läkemedel för vaccination till en patient får under förutsättning att det är förenligt med kravet på en god och säker vård delegeras av en läkare eller sjuksköterska till personal som inte har formell behörighet, men som är reellt kompetent för att utföra uppgiften.
Hur går delegering till? (25 januari 2021)
Vårdgivaren ska i sina rutiner ange när och hur delegering får ske och vilken kompetens och kunskap som krävs för den som genom delegering får i uppgift att iordningsställa och administrera läkemedel. Vilken kompetens och kunskap som krävs varierar beroende på svårighetsgraden i arbetsuppgiften och riskerna med den läkemedelsbehandling som är aktuell.
Beslutet om delegering i det enskilda fallet ska alltid fattas av den hälso- och sjukvårdspersonal som delegerar arbetsuppgiften. Det finns vissa formella krav kring delegering. Ett beslut om delegering ska (bland annat) vara skriftligt och undertecknat av den som delegerar arbetsuppgiften och den som tar emot uppgiften.
Den som genom delegering får i uppgift att iordningsställa och administrera läkemedel för vaccination mot covid-19 ska ha dokumenterade kunskaper om hantering av läkemedel och de risker som är förenade med hanteringen.
Regler om delegering finns bland annat i patientsäkerhetslagen och Socialstyrelsen föreskrifter och allmänna råd (HSLF-FS 2017:37) om ordination och hantering av läkemedel i hälso- och sjukvården och i Socialstyrelsen föreskrifter och allmänna råd (SOSFS 1997:14) om delegering av arbetsuppgifter inom hälso- och sjukvården och tandvården.
Den rättsliga regleringen hittar du här:
Patientsäkerhetslag (2010:659)
Delegering av arbetsuppgifter inom hälso- och sjukvård och tandvård (SOSFS 1997:14)
Du kan också läsa mer om delegering i Socialstyrelsens handbok:
Ordination och hantering av läkemedel i hälso- och sjukvården
Vilka lämplighetsbedömningar ska göras vid ordination? (25 januari 2021)
Läkaren eller sjuksköterskan som ordinerar ett läkemedel för vaccin ska säkerställa att behandlingen är lämplig med utgångspunkt i patientens behov. Patientens behov ska bedömas utifrån ett helhetsperspektiv där en rad faktorer måste vägas in. Faktorer som särskilt ska beaktas är bland annat patientens hälsotillstånd, ålder, kön, läkemedelsanvändning, pågående behandling och utredning, överkänslighet mot läkemedel och eventuell graviditet eller amning. Vid bedömningen ska även läkemedlets kontraindikationer och andra viktiga faktorer för läkemedelsbehandlingen beaktas. Uppräkningen är inte uttömmande vilket innebär att även andra faktorer som är relevanta för läkemedelsbehandlingen i det enskilda fallet ska beaktas. Bedömningen ska dokumenteras.
Vid ordination av läkemedel för vaccination ska läkaren eller sjuksköterskan även
- ta reda på om patienten tidigare haft överkänslighetsreaktioner t.ex. i form av anafylaktisk chock eller om patienten har en känd överkänslighet mot något av ämnena som kan finnas i vaccinet.
- kontrollera att det aktuella vaccinet inte innehåller ämnen som patienten uppgivit sig vara överkänslig mot, och
- kontrollera att vaccinet inte heller innehåller ämnen som kan korsreagera mot de ämnen som patienten uppgivit sig vara överkänslig mot.
Föreskrifterna hittar du här:
Vilka krav finns på personal och utrustning för att behandla överkänslighetsreaktioner vid vaccination? (25 januari 2021)
Om det finns risk för överkänslighetsreaktion ska det på den mottagning, avdelning eller annan plats där vaccinationerna utförs finnas personal med kompetens att behandla överkänslighetsreaktioner samt akutbricka eller akutväska.
I den lokala instruktionen för läkemedelshantering ska anges vilka läkemedel för behandling av överkänslighetsreaktioner som en läkare får ordinera enligt generella direktiv. Innan läkemedlet ges med stöd av det generella direktivet ska en sjuksköterska göra en bedömning av patientens behov av läkemedelsbehandlingen.
För vaccination av patienter med ökad risk för överkänslighetsreaktion ska en läkare som kan ordinera läkemedel för behandling av överkänslighetsreaktioner finnas tillgänglig på plats. Dessutom ska syrgas, utrustning för att ge konstgjord andning med andningsmask samt andningsblåsa finnas att tillgå. Även sug och nebulisator bör finnas att tillgå.
Föreskrifterna hittar du här:
Om vaccination mot covid-19 hos andra
Hela Sveriges samlingsplats för information och tjänster inom hälsa och vård. Regional information om vaccination mot covid-19.
Folkhälsomyndigheten tar fram en nationell plan för vaccinationen mot covid-19 och stödjer regionerna i planeringen.
Information till personal inom vård och omsorg om vaccination mot covid-19 hos Folkhälsomyndigheten.
Läkemedelsverket ansvarar för att utreda, godkänna och övervaka vacciner mot covid-19.
Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, (MSB)
MSB stödjer den nationella samordningen mellan aktörer vid en pandemi och bedömer konsekvenserna för samhället.
Sveriges Kommuner och regioner (SKR)
Sveriges kommuner och regioner lyfter fram behov som kommuner och regioner har till myndigheter. SKR tar även fram arbetsgivarrelaterade frågor, som rör kommuner och regioner om coronaviruset.