Säkra stödet till barn som anhöriga

Du som arbetar i hälso- och sjukvården har ett ansvar att väga in barns behov av information, råd och stöd, även om barnet själv inte är patient. Genom att  återkommande prata om barn och föräldraskap i mötet med patienten, kan du bidra till att synliggöra barnens behov. Då kan patienten också motiveras till att bli mer uppmärksam på och möta de anhöriga barnens behov. Här finns stora möjligheter att tidigt fånga upp barn och familjer i behov av insatser. Det är ett sätt att främja hälsa och god utveckling för anhöriga barn.

Uppmärksamma anhöriga barns behov av information, råd och stöd i patientmötet, exempelvis genom att

• fråga om det finns barn i hemmet
• prata om föräldraskapet och vad barn behöver för att vara trygga och må bra
• prata med patienten om hur barnen har det och hur de påverkas
• ta reda på om barnet idag får några vårdinsatser från vården eller annan utanför vården
• ställa frågor för att upptäcka våld i nära relation
• om du vårdar ett barn: fråga om det finns syskon eller andra barn i hemmet.

Webbutbildning: När patienten är förälder – en utbildning om vuxenpsykiatrins möte med barn

Utbildningen om vuxenpsykiatrins möte med barn syftar till att stödja och underlätta för vuxenpsykiatrin att uppmärksamma och ge stöd till patienternas barn. Den är framtagen av föreningen Maskrosbarn.

När patienten är förälder – en utbildning om vuxenpsykiatrins möte med barn, Maskrosbarn

Var lyhörd för tecken på våld i nära relation

Vissa patientgrupper löper ökad risk att utsättas för eller utöva våld mot närstående vuxna eller barn. När hälso- och sjukvården möter våldsutsatta vuxna finns krav att ta reda på om det finns barn i familjen och vid misstanke om att barn far illa göra en orosanmälan till socialtjänsten. När vården får kännedom eller misstänker att barn bevittnar eller utsätts för våld i nära relation ska särskilda åtgärder vidtas.

Våld i nära relationer – Handbok för socialtjänsten, hälso- och sjukvården och tandvården, Socialstyrelsen

Våld i nära relationer, Socialstyrelsen

Vårdens bedömningar av barnets och familjens behov måste utgå från en samlad bild av hur situationen och förutsättningarna i familjen ser ut just nu. Bedömningarna kan ta hänsyn till vilka resurser och sociala nätverk som finns i övrigt runt barnet.

Enligt barnkonventionen ska man vid alla åtgärder som rör barn, i första hand beakta vad som bedöms vara barnets bästa. Därför måste både omständigheterna runt barnet och barnets egna förutsättningar vägas in när barnet får information, råd och stöd. En viktig utgångspunkt kan vara att erbjuda barnet en möjlighet att berätta om sin situation.

Som stöd i bedömningen kan du ställa följande frågor:

• Har barnet själv uttryckt behov av information eller annat stöd?
• Har föräldern själv eller annan vuxen i barnets närhet förutsättningar att ge detta?
• På vilket sätt ger vi på vår vårdenhet närstående barn information, råd och stöd?
• Vilka stödinsatser har familjen idag?
• Har barnet eller familjen behov av andra stödinsatser?

Vid kontinuerliga vårdkontakter behöver man återkommande följa upp och ställa frågor om hur barnet eller barnen har det. Patientens tillstånd kan variera eller försämras över tid och barnets och familjens behov kan förändras.

Ett möte med barnet om barnets situation kan vara en utgångpunkt för vilken information, vilka råd och vilket stöd som barnet har behov av.

Exempel på hur du kan gå till väga:

• Berätta för föräldern om hur barn kan påverkas av situationen.
• Stötta föräldern att vara lyhörd och se till barnens behov.
• Visa runt barnet på den vårdavdelning där den närstående vårdas.
• Samtala med barnet om den närståendes svårigheter.
• Erbjud efterlevandesamtal även till barn.
• Om du bedömer att barnets behov är omfattande kan du uppmana barnet, barnets föräldrar, eller patienten att söka hjälp hos
  • andra instanser inom hälso- och sjukvården, till exempel primärvård eller barn- och ungdomspsykiatri
  • socialtjänsten
  • aktörer i civilsamhället som erbjuder stöd till barn som är anhöriga.
• Undersök vad som finns tillgängligt i kommunen där barnet bor.

Olika bedömningar av behov

I vissa fall kan bedömningen vara att i nuläget inte vidta några ytterligare åtgärder än att återkommande prata med patienten om hur barnen har det. I andra fall kan bedömningen vara att det finns ett nätverk av trygga vuxna som utgör tillräckligt stöd för barnet.

Hur man agerar utgår från en samlad bedömning av vad som är möjligt och lämpligt i det enskilda fallet. Det kan vara bra att erbjuda barnet en möjlighet att berätta om sin situation och prata med barnet, om det finns behov av det.

Ibland kan hälso- och sjukvården stötta och ge information direkt till barnet exempelvis genom att visa den vårdavdelning där den närstående vårdas, berätta om vården och låta barnet träffa personalen där. Den information som vården ger till barn behöver anpassas efter barnets ålder och mognad. Den som lämnar information måste också ta hänsyn till regelverk om sekretess och tystnadsplikt.

Läs mer om att samtala med barn på Kunskapsguiden

Barn med stort behov av stöd

Vissa barn eller familjer kan ha behov av att remitteras eller komma i kontakt med mer specialiserad vård. Det kan handla om mer omfattandet insatser inom hälso- och sjukvården eller hos annan samhällsaktör. Ibland behövs ett samlat stöd kring barnet och familjen i samverkan.

Stöd till efterlevande barn

När en närstående har avlidit är det viktigt att särskilt fundera på hur stödet till efterlevande barn kan ges, följas upp och säkras över tid. Ett dödsfall i olycka eller suicid kan innebära behov av mer omfattande stöd- och vårdinsatser både i det akuta skedet och lång tid efteråt.

Stärk stödet till efterlevande barn – Stödmaterial till hälso- och sjukvården för att uppmärksamma och följa upp behoven hos barn som mist en förälder, Socialstyrelsen