Säkra stödet till barn som anhöriga

Här beskriver vi vad det kan innebära att beakta barns behov av information, råd och stöd och vad det kan betyda i praktiken.

”Det var ingen som frågade mig hur det var när mamma blev sjuk. De kanske trodde att jag inte förstod någonting. Men jag var ju den som hade sett mest."

"När pappa fick sin diagnos sa personalen: "Nu får du ta hand om pappa, som han har tagit hand om dig i alla år.” Ingen vuxen förstod att det var jag som hade tagit hand om mig och mina syskon länge."

Tre olika delar du kan följa

Det finns tre olika delar du kan följa för att säkra barns behov av information, råd och stöd:

Uppmärksamma barn i behov av information, råd och stöd.
Kartlägg och bedöm det aktuella behovet av information, råd och stöd.
Säkra att barnet vid behov får information, råd och stöd.

Uppmärksamma barn i behov av information, råd och stöd

Du som arbetar i hälso- och sjukvården har ett ansvar att beakta barnets behov av information, råd och stöd även om barnet själv inte är patient. Genom att i mötet med patienten återkommande prata om barnen och föräldraskapet kan du bidra till att synliggöra barnens behov. Då kan föräldern också motiveras till att bli mer uppmärksam på och möta sitt barns behov. Här finns stora möjligheter att tidigt fånga upp barn och familjer i behov tidiga insatser. Det är ett sätt att främja hälsa och god utveckling för anhöriga barn.

I patientmötet kan anhöriga barns behov av information, råd och stöd uppmärksammas exempelvis genom att

fråga om det finns barn i hemmet
prata om föräldraskapet och vad barn behöver för att vara trygga och må bra
prata med patienten om hur barnen har det och hur de påverkas
ta reda på om barnet idag får några vårdinsatser från vården eller annan utanför vården
ställa frågor för att upptäcka våld i nära relation.

Var lyhörd för tecken på våld i nära relation

Vissa patientgrupper löper ökad risk att utsättas för eller utöva våld mot närstående vuxna eller barn. Enligt nationella rekommendationer bör vårdpersonalen fråga alla kvinnor inom psykiatri och mödravård om erfarenheter av våld och inom alla ärenden inom barn- och ungdomspsykiatrin ta upp frågor om våld.

När hälso- och sjukvården möter våldsutsatta vuxna finns krav att ta reda på om det finns barn i familjen och vid misstanke om att barn far illa göra en orosanmälan till socialtjänsten. När vården får kännedom eller misstänker att barn bevittnar eller utsätts för våld i nära relation ska särskilda åtgärder vidtas.

Kartlägg och bedöm behovet av information, råd och stöd

Vårdens bedömningar av barnets och familjens behov måste utgå från en samlad bild av hur situationen och förutsättningarna i familjen ser ut just nu. Bedömningarna kan ta hänsyn till vilka resurser och sociala nätverk som finns i övrigt runt barnet.

Enligt barnkonventionen ska man vid alla åtgärder som rör barn, i första hand beakta vad som bedöms vara barnets bästa. Därför måste både omständigheterna runt barnet och barnets egna förutsättningar vägas in när barnet får information, råd och stöd. En viktig utgångspunkt kan vara att erbjuda barnet en möjlighet att berätta om sin situation.

Som stöd i bedömningen kan du ställa följande frågor:

Har barnet själv uttryckt behov av information eller annat stöd?
Har föräldern själv eller annan vuxen i barnet närhet förutsättningar att ge detta?
Behöver föräldern ytterligare råd och stöd?
Har barnet eller familjen behov av andra stödinsatser?
Vilka stödinsatser har familjen idag?

Vid kontinuerliga vårdkontakter behöver man återkommande följa upp och avisera frågor om föräldraskapet och hur barnet eller barnen har det. Förälderns tillstånd kan variera eller försämras över tid och barnet och familjens behov kan förändras.

Säkra att barnet får information, råd och stöd

Mötet med barnet om barnets situation kan vara en utgångpunkt för vilken information, vilka råd och vilket stöd som du kan ge barnet.

Exempel på hur du kan gå till väga:

berätta för föräldern om hur barn kan påverkas av situationen
stötta föräldern att vara lyhörd och se till barnens behov
visa runt barnet på vårdavdelning där föräldern får behandling
remittera barnet eller föräldern för andra insatser inom hälso- och sjukvården
se till att barnet eller familjer kommer i kontakt med annan aktör eller verksamhet utanför hälso- och sjukvården.

Olika bedömningar av behov

I vissa fall kan bedömningen vara att i nuläget inte vidta några ytterligare åtgärder än att återkommande prata med patienten om föräldraskapet och hur barnen har det. I andra fall kan bedömningen vara att det finns ett nätverk av trygga vuxna som utgör tillräckligt stöd för barnet.

Hur man agerar utgår från en samlad bedömning av vad som är och möjligt och lämpligt i det enskilda fallet. Det kan vara bra att erbjuda barnet en möjlighet att berätta om sin situation och prata med barnet, om det finns behov av det.

Ibland kan hälso- och sjukvården stötta och ge information direkt till barnet exempelvis genom att visa vårdavdelning där föräldern vårdas, berätta om vården föräldern får och träffa personalen där. Den information som vården ger till barn behöver anpassa efter barnets ålder och mognad. Som regel behöver vårdnadshavaren vara med eller ge sitt medgivande till att vården pratar med barnet eller ger information, råd och stöd. Hänsyn måste tas till regelverk om sekretess och tystnadsplikt.

Läs mer om att samtala med barn på Kunskapsguiden

Behov av specialiserad vård

Vissa barn eller familjer kan ha behov av att remitteras eller komma i kontakt med mer specialiserad vård eller mer omfattandet insatser inom hälso- och sjukvården eller annan samhällsaktör. Ibland behövs ett samlat stöd kring barnet och familjen i samverkan.

Stöd till efterlevande barn

När en förälder avlidit är det viktigt att särskilt fundera på hur stödet till efterlevande barn kan följa upp och säkras över tid. Ett dödsfall i olycka eller suicid kan innebära behov av mer omfattande stöd- och vårdinsatser både i det akuta skedet och lång tid efteråt.

Stärk stödet till efterlevande barn – Stödmaterial till hälso- och sjukvården för att uppmärksamma och följa upp behoven hos barn som mist en förälder, Socialstyrelsen

Utveckla stödet till barn som anhöriga på din arbetsplats

Det finns riktlinjer och styrdokument i varje region som beskriver hur verksamheterna arbetar för att säkra stödet till barn som är anhöriga. Många verksamheter har redan tagit fram och anpassat eget stöd. Ta reda på vilka möjligheter som finns och vilket arbete som pågår i din eller annan region Kan ni hjälpas åt att utveckla arbetet i din verksamhet?

Sammanställning över regionernas arbete med barn som anhöriga, Nationellt kunskapscentrum (Nka)

Strukturerade arbetssätt och metoder

I möte med barn som anhöriga kan det underlätta och göra arbetet enhetligt genom att man arbetar utifrån ett strukturerat arbetssätt eller särskild metod.

Metoder och verktyg för stöd i arbetet med barn som anhöriga, Nka

Inventera befintliga stödverksamheter

Barnets hemkommun kan också erbjuda stöd till barn som anhöriga och deras föräldrar. Det kan handla om att på olika sätt stärka föräldraförmågan, vägleda föräldrar till stöd för egen del eller ge avlastning i form av praktiskt stöd. Kommunens anhörigstödjare kan ge information om hur stödet är utformat i barnets hemkommun.

Civilsamhällesorganisationer kan erbjuda olika former av stöd både till barn, unga och familjer. Det kan handla om digitala forum, matchning med andra ungdomar i samma situation, samtalsgrupper och lägervistelser.