Om barn som anhöriga
När en förälder brottas med svårigheter som allvarlig sjukdom, psykisk ohälsa eller missbruk påverkas barnen. Men inget barn ska behöva kämpa ensamt med funderingar, oro och frågor. Du som arbetar i hälso- och sjukvården behöver uppmärksamma barnens behov av stöd.
Barn påverkas när en förälder, ett syskon eller styvsyskon eller någon annan vuxen som barnet bor tillsammans med
- har en psykisk störning eller psykisk funktionsnedsättning
- har en allvarlig fysisk sjukdom eller skada
- har ett skadligt bruk av alkohol, annat beroendeframkallande medel eller spel om pengar
- utsätter eller har utsatt barnet eller en närstående till barnet för våld eller andra övergrepp
- oväntat avlider.
Men inget barn ska behöva kämpa ensamt med funderingar, oro och frågor. Du som arbetar i hälso- och sjukvården ska särskilt uppmärksamma barnens behov av information, råd och stöd.
Barn är beroende av sina föräldrars förmåga att ge trygghet och omsorg. När en förälder har allvarliga svårigheter i sitt liv eller om ett syskon drabbas, får det ofta konsekvenser för förälderns förmåga att ta hand om sitt barn. För barn kan det vara skrämmande att föräldern eller syskonet, inte längre fungerar som vanligt. Barnen blir ofta osynliga i skuggan av förälderns eller syskonets svårigheter. Situationen kan leda till oro, egen ohälsa och till att barnet får ta orimligt stort ansvar både för sig själv, föräldrar och syskon.
Mer information om hälso- och sjukvårdens ansvar när föräldrar har vissa svårigheter
Barn kan påverkas på olika sätt
Situationer där barn är anhöriga kan innebära att barnen oroar sig. Som barn eller ungdom har man inte de erfarenheter av sjukdomar och svårigheter som vuxna har.
Många barn som är anhöriga känner oro som visar sig som kroppsliga symtom såsom huvudvärk, magont och spänningar i kroppen. Det kan också ge en ökad känslighet för infektioner eller andra psykosomatiska besvär. Oron kan också visa sig genom ilska, ledsenhet, sömnsvårigheter eller koncentrationssvårigheter. Det kan påverka skolarbetet, den egna hälsan och möjligheten till lek, fritidsaktiviteter och sociala relationer.
Några funderingar hos barn kan vara:
Vad händer med mamma? Kommer pappa dö? Vad händer med lillasyster? Kommer storebror aldrig att bli frisk Vem ska ta hand om mig? Ska jag ta hand om mina syskon?
Så kan barn reagera
Vissa barn visar på olika sätt hur de mår, medan andra barn inte visar sina känslor för övriga familjen eller omvärlden. En del barn försöker dölja helt hur de har det i familjen. Känslor av till exempel skuld och skam kan vara överväldigande.
Det är till exempel vanligt att barn som är anhöriga bär på skuldkänslor gentemot föräldern eller syskonet som är sjuk eller har svårigheter. Det kan handla om tankar om att man borde bry sig mer, borde vara mer ledsen eller att man borde vara hemma och stödja föräldern eller sitt syskon.
Barn som anhöriga vittnar ibland om att de har tvingats att bli vuxna i förtid och tidigt har behövt ta hand om sig själva. Det är också vanligt att barnen hjälper och tar ansvar för både sina föräldrar, syskon och hushållet. Vissa barn kan bära på minnen av svåra upplevelser kopplade till förälderns eller syskonets problematik eller sjukdom eller andra tillstånd som har påverkat föräldraförmågan. Dessa barn kan ha symtom på mer allvarliga stressreaktioner.
Vardagliga rutiner underlättar för barnen
När familjer drabbas av sjukdom eller andra svårigheter är det viktigt för barnen att så långt det är möjligt kunna hålla fast vid vardagliga rutiner för exempelvis mat, sömn, skola, fritidsaktiviteter och sociala relationer. Barn som anhöriga behöver ha fortsatta möjligheter att ha roligt, träffa vänner och delta i fritidsaktiviteter. Det handlar om behovet av att få vara som vanligt, så gott det går. Och om att få vila från jobbiga känslor i det som är tryggt och vant.
Med information ökar tryggheten
Exakt vilken information ett anhörigt barn behöver, hur och när den ska förmedlas och av vem måste avgöras för varje enskilt barn. Här kan du som vårdpersonal behöva förklara för föräldern, eller i förekommande fall för syskonet, varför det är viktigt att barnet får information. Du kan behöva stödja patienten att se och förstå barnets behov och hur de kan tillgodoses. När du som arbetar i hälso- och sjukvården möter patienter som också är föräldrar eller har minderåriga syskon, har du ett särskilt ansvar att uppmärksamma barnen.
