Om barn som anhöriga

När en förälder brottas med svårigheter som allvarlig sjukdom, psykisk ohälsa eller missbruk påverkas barnen. Men inget barn ska behöva kämpa ensamt med funderingar, oro och frågor. Du som arbetar i hälso- och sjukvården behöver uppmärksamma barnens behov av stöd.

Barn är beroende av sina föräldrars förmåga att ge trygghet och omsorg. När en förälder har allvarliga svårigheter i sitt liv får det konsekvenser för förmågan att ta hand om sitt barn. För barn kan det vara skrämmande att föräldern inte längre fungerar som vanligt. Barnen blir ofta osynliga i skuggan av förälderns svårigheter. Situationen kan leda till oro, egen ohälsa och till att barnet får ta orimligt stort ansvar både för sig själv, föräldrar och syskon. 

Barnen kan påverkas på olika sätt

Från forskning vet vi att situationer där barn är anhöriga kan innebära att barnen oroar sig. Som barn eller vuxen har man inte de erfarenheter av sjukdomar och svårigheter som vuxna har.

Många barn som är anhöriga känner oro som visar sig som kroppsliga symtom såsom huvudvärk, magont och spänningar i kroppen. Det kan också ge en ökad känslighet för infektioner eller olika psykosomatiska besvär. Oron kan också visa sig genom ilska, ledsenhet, sömnsvårigheter eller koncentrationssvårigheter. Det kan påverka skolarbetet, den egna hälsan och möjligheten till lek, fritidsaktiviteter och sociala relationer.

Några funderingar hos barn kan vara:
  • Vad händer med mamma?
  • Kommer pappa dö?
  • Vem ska ta hand om mig?
  • Ska jag ta hand om mina syskon?

Så kan barn reagera

Vissa barn kommer på olika sätt visa hur de mår, medan andra barn inte visar sina känslor för övriga familjen eller omvärlden. En del barn försöker dölja helt hur de har det i familjen. Känslor av till exempel skam kan vara överväldigande och man kan vara rädd för vad de står för.

Det är vanligt att barn som anhöriga bär på skuldkänslor gentemot föräldern som är sjuk eller har svårigheter. Det kan handla om tankar om att man borde bry sig mer, borde vara mer ledsen eller att man borde vara hemma och stödja föräldern.

Barn som anhöriga vittnar om att de tvingats bli vuxna i förtid och tidigt behövt ta hand om sig själva.  Det är också vanligt att barnen hjälper och tar ansvar både för sina föräldrar, syskon och hushållet. Vissa barn kan bära på minnen av svåra upplevelser kopplade till förälderns sjukdom och nedsatta föräldraförmåga. Dessa barn kan ha symtom på mer allvarliga stressreaktioner.

Vardagliga rutiner underlättar för barnen

När familjer drabbas av sjukdom eller andra svårigheter är det viktigt för barnen att så långt det är möjligt kunna hålla fast vid vardagliga rutiner för exempelvis mat, sömn, skola, fritidsaktiviteter och sociala relationer. Barn som anhöriga behöver ha fortsatta möjligheter att ha roligt, träffa vänner och delta i fritidsaktiviteter. Det handlar om behovet av att få vara som vanligt, så gott det går. Och om att få vila från jobbiga känslor i det som är tryggt och vant.

Barn behöver trygga vuxna

Alla barn behöver trygga vuxna som bryr sig om hur de har det och som kan se till att vardagen fungerar. När en förälder är sjuk kan vardagen vändas upp och ner. Information om förälderns prognos och behandling och hur om familjens vardag kommer se ut bidrar till att livet blir mer förutsägbart och lättare att hantera för barnet.

Vuxna kan inge hopp

Erfarenheter från barn som anhöriga är att vuxna tänker att de skyddar barn från svåra känslor när de undanhåller information för barnen. Ibland kan det vara bäst att avvakta med information för att kunna anpassa den efter barnets situation, ålder och mognad. Men i de allra flesta fall lindrar det att kunna ha en öppen dialog om det som påverkar hela familjen.

Barn behöver också få möjlighet att dela sina känslor och upplevelser med någon som de litar på och som har beredskap att ta emot barnets känslor. Här är det viktigt att den vuxne kan inge hopp om att det finns lösningar på det som är svårt. Att få fortsatt tillgång till sitt nätverk av viktiga vuxna kan göra stor skillnad för anhöriga barn.

Med information ökar tryggheten

Exakt vilken information ett barn behöver, hur och när den ska förmedlas och av vem behöver avgöras för varje enskilt barn. Här kan du som vårdpersonal behöva förklara för föräldern varför det är viktigt att barnet får information. Du kan behöva stödja patienten att se barnets behov och hur de kan tillgodoses. När du som arbetar i hälso- och sjukvården möter patienter som också är föräldrar har du ett ansvar att uppmärksamma barnen.

Mer information

En pojke i tonåren tittar rakt in i kameran med en känslosam blick
Hälso- och sjukvårdens ansvar
Läs mer om den lagstiftning och de bestämmelser som rör hälso- och sjukvårdens ansvar för barn som anhöriga.
En sjuksköterska pratar med sjukvårdspersonal
Säkra stödet till barn som anhöriga
Läs mer om hur du kan uppmärksamma barn som anhörigas behov av information, råd och stöd.
En sjuksköterska visar en pojke i tonåren en broschyr i ett mottagningsrum
Informationsmaterial
Här finns material som du som arbetar i hälso- och sjukvården kan använda för att fördjupa dina kunskaper.
Senast uppdaterad:
Publicerad: