Nationella riktlinjer: prevention och behandling vid ohälsosamma levnadsvanor

Till hälso- och sjukvården: nya gränser för riskbruk av alkohol

Alkohol ökar risken för skadliga konsekvenser som olycksfall eller sjukdom, exempelvis olika former av cancer. Ju mer alkohol man dricker, desto större risk. Hälso- och sjukvården har en viktig uppgift i att stödja personer med riskbruk av alkohol att dricka mindre.

Det går inte att ange en gräns för när alkoholkonsumtion är riskfri, men ju mindre alkohol desto mindre risk. Risken varierar mellan individer och beror till exempel på ålder, dryckesmönster och hälsa. Det finns också tillfällen då alkohol bör undvikas helt, till exempel före 18 års ålder, vid graviditet och inför en operation.

Socialstyrelsen ger rekommendationer till hälso- och sjukvården om stöd till personer med ett riskbruk av alkohol, och har tagit fram uppdaterade gränsvärden för riskbruk. Gränsvärdena är ett första steg i uppdateringen av nationella riktlinjer för prevention och behandling vid ohälsosamma levnadsvanor, och vänder sig till hälso- och sjukvården. Gränsvärdena för riskbruk av alkohol kommer att ingå i alla riktlinjedokument när vi publicerar den uppdaterade versionen 2024. De nuvarande riktlinjedokumenten från 2018 är alltså ännu inte uppdaterade.

Rekommendationer till hälso- och sjukvården

Socialstyrelsen rekommenderar att hälso- och sjukvården bör erbjuda rådgivande samtal eller annat stöd till dem som har ett riskbruk av alkohol, det vill säga dricker 10 standardglas eller mer per vecka, eller 4 standardglas eller mer per dryckestillfälle (så kallad intensivkonsumtion) en gång i månaden eller oftare.

1 standardglas innehåller 12 gram alkohol, vilket motsvarar till exempel 50 cl folköl, 33 cl starköl, 12–15 cl vin eller knappt 4 cl sprit.

Gränserna gäller för både män och kvinnor, men vårdpersonalen behöver alltid göra en individuell bedömning.

Rådgivande samtal om alkohol innebär att hälso- och sjukvårdspersonal för en personcentrerad dialog med patienten för att stödja personen att minska sin alkoholkonsumtion.

Frågor och svar om hälso- och sjukvårdens stöd vid riskbruk 

Folder med rekommendationer

Samlad bedömning av när hälso- och sjukvården bör erbjuda stöd 

Gränsvärdena för riskbruk bygger på en samlad bedömning av när hälso- och sjukvården bör erbjuda stöd för att en person ska kunna minska sin alkoholkonsumtion. Bedömningen grundas på följande:

• Ju mer alkohol man dricker desto större risk för skadliga konsekvenser som olycksfall eller sjukdom, till exempel olika former av cancer.
• Ju högre alkoholkonsumtion, desto större behov av en insats för att minska intaget. Hälso- och sjukvården har till uppgift att prioritera insatser till dem med störst behov.
• Risken för ohälsa är ungefär lika stor för män och kvinnor vid dessa nivåer av alkoholkonsumtion. Därför är gränsvärdena för riskbruk samma för båda grupperna.

Socialstyrelsens gränsvärden ligger i linje med hur andra länder, som nyligen har publicerat riktlinjer inom området, ser på riskerna med alkohol (till exempel Australien, Storbritannien och Danmark).

Tolkningen behöver anpassas

AUDIT (Alcohol use disorders identification test) används av hälso- och sjukvårdspersonal i Sverige och internationellt för att identifiera riskbruk och skadligt bruk av alkohol. AUDIT består av 10 frågor, och det finns även en kortversion med de första 3 frågorna (AUDIT-C). När vi nu uppdaterar gränserna för riskbruk av alkohol behöver tolkningen av svaren på fråga 2 och fråga 3 i AUDIT anpassas till de nya gränsvärdena.

Huvudrapport med rekommendationer – från 2018

Vi utvärderar vården med hjälp av indikatorer

Socialstyrelsen utvärderar vården löpande. För detta har vi tagit fram indikatorer. Vår utvärdering från 2014 visade att många regioner hade börjat stärka sitt sjukdomsförebyggande arbete. Samtidigt fick fortfarande bara en liten del av patienterna stöd för att förbättra sina levnadsvanor.

Vi har fortsatt att följa primärvårdens stöd till patienter via en årlig webbenkät. Resultatet visar att rådgivningen till personer med ohälsosamma levnadsvanor ökade fram till 2019, för att sedan minska under pandemin. 2022 års data visar att rådgivningen till patienter med ohälsosamma levnadsvanor minskade under de första åren med covid-19-pandemin, men har nu återhämtats. Det är fortsatt stora skillnader mellan regionerna av hur stor andel av patienterna som får rådgivning för att ändra ohälsosamma levnadsvanor och vården behöver bli mer jämlik. Socialstyrelsen ser att regionerna behöver fortsätta öka stödet till personer med ohälsosamma levnadsvanor.

Vi kommer också att publicera indikatorer med uppdaterade riskbruksgränser för alkohol under 2024. Indikatorerna kan även komma att uppdateras senare, i samband med en ny utvärdering.

Utvärdering – från 2014

Primärvårdens stöd till patienter med ohälsosamma levnadsvanor