Dokumentation – Vad ska dokumenteras i socialtjänsten? För socialtjänsten.

Dokumentationen i socialtjänsten ska tillgodose flera syften. För den enskilde är det viktigt att kunna följa sitt ärende. För de som arbetar i socialtjänsten är dokumentationen ett viktigt arbetsinstrument, bland annat för den individuella planeringen, handläggningen av ärenden, genomförandet och uppföljningen. Det ska alltså gå att följa vad som faktiskt görs och hur situationen ser ut för den enskilde utifrån hens ansökan, behov och genomförandet av beslutade insatser.

Det är viktigt att en utredning i ett ärende avgränsas med utgångspunkt från de frågeställningar som ska besvaras utan att styra utredningen mot ett visst resultat. Arbetet med att samla in, analysera och väga samman olika uppgifter syftar till att skapa ett allsidigt, relevant och tillförlitligt underlag för ett beslut i ärendet. Hos utföraren bör genomförandeplanen användas som utgångspunkt för journalanteckningar.

Kraven för dokumentation inom socialtjänsten betyder inte att uppgifter som redan finns dokumenterade på ett annat ställe i personakten ska dokumenteras en gång till (ibland kallat dubbeldokumentation).

Genomförandeplan

Socialnämnden beslutar om insatser för den enskilde. Hur en insats ska genomföras bör dokumenteras i en genomförandeplan med hänsyn tagen till den enskildes självbestämmanderätt och integritet. Genomförandeplanen tas fram hos utföraren och kan innehålla information om aktiviteter och mål för insatsen.

Genomförandeplanen bör användas som utgångspunkt för de kontinuerliga journalanteckningar som förs hos utföraren.

Andra krav på dokumentation

I vissa situationer finns ytterligare krav på att dokumentera, till exempel vid beslut, överklaganden och avslut av insats. Det finns även särskilda krav på dokumentation av handläggning, genomförande och uppföljning av insatser som rör barn och unga.

Dokumentationens utformning

Det finns krav på att dokumentationen inom socialtjänsten ska utformas med respekt för den enskildes integritet. Det betyder till exempel att uppgifterna som antecknas ska vara korrekta och relevanta och att de inte är nedsättande eller kränkande.

Den enskilde bör känna till de anteckningar som förs om hen. Om den enskilde tycker att det finns en felaktig uppgift i dokumentationen ska det antecknas. Den enskilde kan inte motsätta sig att sådan dokumentation som är tillåten görs. Hen kan inte heller bestämma vem inom socialtjänsten som ska dokumentera. Under vissa omständigheter kan dock den enskilde ha rätt att bland annat få sina personuppgifter rättade eller raderade, enligt EU:s dataskyddsförordning (GDPR).