Vad menas med psykisk hälsa och ohälsa?

När begreppen psykisk hälsa och ohälsa används är det inte alltid klart vad de betyder. Socialstyrelsen, Folkhälsomyndigheten, Statens beredning för medicinsk och social utvärdering (SBU) och Sveriges Kommuner och Regioner (SKR) har enats om en gemensam och enhetlig användning av begreppen inom området.

En schematisk bild visar hur de hänger ihop:

Bild begrepp psykisk hälsa.png

Psykisk hälsa är ett paraplybegrepp för både psykiskt välbefinnande och psykisk ohälsa. De är inte alltid motsatser till varandra. Till exempel kan någon med ett så kallat psykiatriskt tillstånd, som adhd eller autism, samtidigt ha ett psykiskt välbefinnande, alltså må psykiskt bra.

Psykiskt välbefinnande handlar om att kunna hantera livets svårigheter, att känna tillfredställelse med livet eller ha goda sociala relationer. Det handlar även om att kunna känna njutning, lust och lycka.

Psykisk ohälsa innefattar både psykiska besvär och psykiatriska tillstånd. Båda orsakar lidande, för individen själv eller omgivningen.

Psykiska besvär är vanliga. De är ofta reaktioner på händelser eller situationer i livet. De kan vara milda eller svåra, beroende på hur mycket vardagen påverkas, men inte så svåra att de uppfyller kriterier för en psykiatrisk diagnos.

Några exempel på vanliga psykiska besvär är

oro
nedstämdhet
sömnsvårigheter.

Psykiatriska tillstånd är psykisk ohälsa som uppfyller kraven för en psykiatrisk diagnos.

Det gäller dels psykiska sjukdomar och syndrom, som

depression
ångestsyndrom
schizofreni.

Det gäller också så kallade utvecklingsrelaterade psykiska funktionsavvikelser, som också kallas för neuropsykiatriska funktionsnedsättningar, NPF. Några exempel är

adhd
autismspektrumsyndrom
intellektuell funktionsnedsättning.

Läs mer om begreppen psykisk hälsa och ohälsa:

Begrepp inom området psykisk hälsa

Publicerad: 2022-11-20