Daglig verksamhet, LSS

Vem kan få daglig verksamhet?

Personer i yrkesverksam ålder som saknar förvärvsarbete och inte utbildar sig kan få daglig verksamhet. Insatsen omfattar personer med utvecklingsstörning, autism eller autismliknande tillstånd samt personer med betydande och bestående begåvningsmässigt funktionshinder efter hjärnskada i vuxen ålder föranledd av yttre våld eller kroppslig sjukdom. 

Kommunen bedömer varje enskild ansökan och avgör vem som får insatsen daglig verksamhet.

Det finns ingenting som hindrar att en person som avbrutit sitt deltagande i en daglig verksamhet, för att prova ett arbete på den reguljära arbetsmarknaden eller studera, kan få daglig verksamhet igen.

Hur kan den dagliga verksamheten utformas?

Den dagliga verksamheten kan utformas på olika sätt. Precis som alla andra insatser enligt LSS ska den anpassas till mottagarens individuella behov och tillförsäkra deltagaren goda levnadsvillkor. Verksamheten ska främja jämlikhet i levnadsvillkor och full delaktighet i samhällslivet.

Verksamheten ska erbjuda den enskilde stimulans, utveckling, meningsfullhet och gemenskap efter dennes önskemål. Ett övergripande mål med insatsen daglig verksamhet är att utveckla den enskildes möjligheter till arbete på kortare eller längre sikt.

Arbetsuppgifterna i daglig verksamhet kan vara desamma som hos arbetsgivare på den reguljära arbetsmarknaden, men den dagliga verksamheten kan innehålla både aktiviteter med habiliterande inriktning och mer produktionsinriktade uppgifter. Skillnaden är bland annat att daglig verksamhet inte är en anställningsform och att syftet med den dagliga verksamheten inte är att producera varor eller tjänster.

När man planerar var en daglig verksamhet ska lokaliseras måste man se till att deltagarna tillförsäkras goda levnadsvillkor och att verksamheten stärker deltagarnas möjligheter att leva ett självständigt liv och kunna delta aktivt i samhällslivet. 

Socialstyrelsen rekommenderar att en bostad med särskild service för vuxna inte samlokaliseras med lokaler för daglig verksamhet, för att undvika en institutionell miljö.

Rätt till stöd för att kunna delta

Den dagliga verksamheten ska anpassas till deltagarens individuella behov och utformas så att den stärker dennes förmåga att leva ett självständigt liv. Det kan till exempel innebära att lokalerna kan behöva anpassas utifrån deltagarnas funktionsnedsättning eller att deltagarna kan behöva annat personligt utformat stöd.

I daglig verksamhet ingår också omvårdnad, det vill säga stöd och hjälp med de dagliga behoven som deltagaren har svårt att klara själv. Det kan till exempel vara att sköta hygienen, äta, klä sig, förflytta sig och kommunicera.

För verksamheten ska det finnas den personal som behövs för att kunna ge gott stöd, god service och omvårdnad.

Deltagaren har bara rätt till assistansersättning i den dagliga verksamheten om det finns särskilda skäl. Det kan till exempel vara när deltagarens funktionsnedsättning skapar särskilda svårigheter att kommunicera med andra än sin eller sina personliga assistenter, eller när det är viktigt att den personliga assistenten finns till hands på grund av deltagarens hälsotillstånd.

Har deltagaren personlig assistent ska denna inte ersätta den personal som behövs för att bedriva den dagliga verksamheten. Det är deltagarens personliga behov av stöd och hjälp som ska tillgodoses genom personlig assistans.

Personalens kunskap

Det är viktigt att personalen som jobbar på daglig verksamhet har rätt erfarenhet och kunskaper. Vilka kunskaper och förmågor som personalen bör ha, samt vilken utbildning som kan vara aktuell, framgår i Socialstyrelsens allmänna råd (SOSFS 2014:2) om kunskaper hos personal som ger stöd, service eller omsorg enligt SoL och LSS till personer med funktionsnedsättning, som du hittar nedan.

Vad är habiliteringsersättning?

Habiliteringsersättning är en ersättning som en person som deltar i daglig verksamhet kan få. Habiliteringsersättningen är inte reglerad i lag, förordning eller föreskrift men är ett sätt att stimulera den enskilde att delta i verksamheten.

Får en daglig verksamhet ha stängt på sommaren?

Det går inte att säga i vilken omfattning en daglig verksamhet ska eller bör hållas öppen eftersom det inte finns några bestämmelser som reglerar detta, varken i lag eller förordning, eller i Socialstyrelsens föreskrifter eller allmänna råd. Det är upp till den som bedriver den dagliga verksamheten hur den är utformad, och verksamheten får till exempel ta hänsyn till organisationen och tillgången till adekvat personal.

Deltagaren måste tillförsäkras goda levnadsvillkor genom insatsen, och ska också i största möjliga utsträckning ges inflytande och medbestämmande över insatsen. Det kan till exempel innebära att man i verksamhetsplaneringen tar hänsyn till deltagarnas önskemål om ledighet när man planerar semesterstängning.

Om deltagaren inte vill vara ledig under en planerad semesterstängning av den dagliga verksamheten måste kommunen se till att hen tillförsäkras goda levnadsvillkor på annat sätt. Deltagaren kan till exempel få annan daglig verksamhet eller andra insatser om hen behöver det.

Har deltagare i daglig verksamhet rätt till semester?

En deltagare i daglig verksamhet är inte en arbetstagare, och därför gäller inte bestämmelserna i semesterlagen (1977:480) om till exempel ledighet. Eftersom LSS bygger på frivillighet är deltagaren inte skyldig att vara med i den dagliga verksamheten, och kan alltså vara ledig. Målet med verksamheten är att den enskilde ska få möjlighet att leva som andra.

Ansöka om insats eller tillstånd att bedriva verksamhet

Du som vill ansöka om daglig verksamhet ska ta kontakt med kommunen där du bor. Du som vill ansöka om tillstånd att bedriva daglig verksamhet ska ta kontakt med Inspektionen för vård och omsorg, IVO.