Lex lilla hjärtat
Våra handböcker Utreda barn och unga, Placerade barn och unga samt LVU (lagen med särskilda bestämmelser om vård av unga) uppdateras nu också för att ge aktuellt stöd i tillämpningen av de nya reglerna.
Då gäller lex lilla hjärtat – typ av beslut och placeringsform
Matrisen nedan ger en översiktlig bild av vilka situationer som regleras av bestämmelserna i lex lilla hjärtat. Matrisen visar dels enligt vilka bestämmelser beslut om placering ska vara fattat och dels vilken placeringsform det gäller. Det är endast i dessa fall som bestämmelserna kan tillämpas. Men att matrisen visar att en bestämmelse gäller i situationen innebär inte per automatik att bestämmelsen ska tillämpas. Det är upp till socialtjänsten att bedöma i varje enskilt ärende.
Ladda ner matrisen över när bestämmelserna i lex lilla hjärtat gäller (pdf)
Överväga flyttningsförbud
Vad är skillnaden mot tidigare lagstiftning?
Möjligheten att besluta om flyttningsförbud har funnits länge. Det som är nytt är att socialnämnden nu alltid måste ta ställning till om det finns skäl att ansöka om flyttningsförbud när en familjehemsplacering av barn upphör.
Vad innebär det att socialnämnden ska ”särskilt överväga flyttningsförbud”?
Bestämmelsen betyder att socialnämnden alltid måste bedöma om
- det finns en påtaglig risk för skada på barnets hälsa eller utveckling om det flyttar hem omedelbart och
- föräldrarna inte går med på att barnet stannar kvar i familjehemmet.
I vilka ärenden ska socialnämnden särskilt överväga flyttningsförbud?
Det gäller enbart barn i familjehem. För familjehemsplaceringar enligt LVU ska övervägandet göras i samband med beslut om vårdens upphörande, oavsett om barnet är placerat med stöd av 2 eller 3 § LVU. För placeringar enligt socialtjänstlagen (SoL) ska övervägandet göras om en vårdnadshavare eller barnet, om barnet fyllt 15 år, begär att vården ska upphöra (så kallad hemtagningsbegäran). Om en placering enligt SoL avslutas som planerat eller på socialtjänstens initiativ finns inget krav på att särskilt överväga flyttningsförbud.
När och hur ska socialnämnden ansöka om flyttningsförbud?
Socialnämnden bör omedelbart lämna in en ansökan om flyttningsförbud till förvaltningsrätten om grunderna för beslutet är uppfyllda.
Vad ska göras om socialnämnden vid övervägandet kommer fram till att det inte finns skäl att ansöka om flyttningsförbud?
Övervägandet är i sig inget formellt beslut, men ska alltid dokumenteras.
Om socialnämnden kommer fram till att vård enligt LVU inte ska upphöra, måste den ändå överväga flyttningsförbud?
Ja, oavsett om socialnämndens prövning av vården resulterar i att vården upphör eller inte, ska den ta ställning till om det finns skäl att ansöka om flyttningsförbud. Det beror på att socialnämndens beslut kan överklagas och att domstolen då kan komma fram till att vården ska upphöra. I ett sådant fall kan det bli aktuellt för socialnämnden att göra en villkorlig ansökan om flyttningsförbud (se nästa fråga).
Vad innebär en villkorlig ansökan om flyttningsförbud? När ska man göra den?
En villkorlig ansökan om flyttningsförbud innebär att socialnämnden begär att förvaltningsrätten ska besluta om flyttningsförbud om domstolen, till skillnad från socialnämnden, skulle komma fram till att vården ska upphöra. En villkorlig ansökan om flyttningsförbud bör göras om socialnämnden anser att det finns en påtaglig risk för att barnets hälsa eller utveckling skadas om hen flyttas hem.
Vem får överväga ett flyttningsförbud inför vårdens upphörande?
Övervägandet ska göras av socialnämnden. Det får bara delegeras till en särskild avdelning som består av ledamöter eller ersättare i socialnämnden (utskott). I ärenden som är så brådskande att socialnämndens avgörande inte kan avvaktas, får socialnämnden uppdra åt ordföranden, eller en annan ledamot som socialnämnden har utsett, att göra övervägandet på socialnämndens vägnar. Det här framgår av kommunallagen.
Film – Flyttningsförbud
Syntolkad version av filmen om flyttningsförbud
Reflektionsmaterial om flyttningsförbud
Tillhörande dokument och bilagor
Överväga vårdnadsöverflyttning
Vad är skillnaden mot tidigare lagstiftning?
Den tid barnet får ha varit placerat i familjehemmet innan ett övervägande om vårdnadsöverflytt görs första gången, har ändrats från tre till två år. Bestämmelserna innebär endast en skyldighet för socialnämnden att överväga om det finns skäl att ansöka om överflyttning av vårdnaden. Att skyldigheten har tidigarelagts innebär ingen ändring i förutsättningarna för en vårdnadsöverflyttning.
Vad ska göras om socialnämnden kommer fram till att det inte finns skäl att ansöka om vårdnadsöverflyttning?
Om socialnämnden bedömer att förutsättningarna för vårdnadsöverflyttning inte är uppfyllda ska någon ansökan om vårdnadsöverflyttning inte göras. Övervägandet är inget formellt beslut men de skäl som ligger till grund för socialnämndens ställningstagande bör dokumenteras utförligt.
Uppföljning – barnets situation när tvångsvård upphör
Vad är skillnaden mot tidigare lagstiftning?
Den nya bestämmelsen innebär att socialnämnden alltid ska följa upp barns situation när vård enligt LVU upphör. Tidigare var det möjligt för socialnämnden att i vissa fall besluta om uppföljning i högst två månader. De gamla bestämmelserna om uppföljning finns fortfarande kvar men tillämpas nu bara när placeringar enligt SoL upphör.
Vad är syftet med uppföljningen?
Uppföljningen syftar till att följa barnet och få information om barnets situation. Om det finns ett behov kan socialtjänsten också motivera till öppna insatser eller en ny placering.
Vad förväntas socialtjänsten göra under en uppföljning?
Varje uppföljning behöver planeras utifrån varje enskilt ärende. Under uppföljningstiden ska socialtjänsten med viss regelbundenhet, beroende på barnets ålder och behov, ha kontakt med föräldrar och barn och i övrigt ta de kontakter som behövs. Hur omfattande uppföljningen ska vara bedöms i varje enskilt fall. Det är angeläget att uppföljningen genomförs på ett genomtänkt och respektfullt sätt. Exempelvis är det viktigt att barn och vårdnadshavare känner till och förstår hur socialnämnden tänker genomföra uppföljningen.
Behöver socialnämnden följa upp i de fallen barnet enbart har varit omedelbart omhändertaget (6 § LVU), det vill säga inte fått vård enligt 2 eller 3 § LVU?
Nej, uppföljningsskyldigheten gäller endast efter avslutad vård enligt 2 och/eller 3 §§ LVU.
Ska ett beslut fattas inför uppföljningen?
Det är inte reglerat att ett formellt beslut måste fattas, men det som socialtjänsten gör under uppföljningen ska dokumenteras enligt 11 kap. 5 § SoL.
Var dokumenteras uppföljning efter placering?
Det är inte reglerat var dokumentationen ska ske. Placeringen avslutas när vården upphör, men uppföljningen behöver kunna dokumenteras till dess att den upphör.
Om barnet beviljas en insats vid hemflytt, till exempel kontaktperson, vad gäller då för uppföljningen?
Insatser som har beslutats innan LVU-vården upphörde eller i samband med att barnet flyttar hem kan pågå parallellt med uppföljningen. Men om socialtjänsten inleder en ny utredning enligt 11 kap. 1 § SoL efter att uppföljningen har inletts så ska uppföljningen avslutas.
Vilken kommun ansvarar för uppföljningen om barnet efter att LVU-placeringen har upphört, bosätter sig med sin förälder i annan kommun (än den kommun som varit ansvarig för placeringen)?
Den placerande kommunen är ansvarig för uppföljningen och behöver utifrån det enskilda fallet göra en bedömning av om det finns några svårigheter med att genomföra uppföljningen. I vissa fall kan bedömningen vara att det är aktuellt att göra en begäran om överflyttning av ärendet till den kommun där barnet bor (2 a kap. 10 § SoL). Men det är viktigt i sammanhanget att man inte kan avvakta med uppföljningen i väntan på besked om överflyttning. Placeringskommunen har ansvaret till dess att något annat är beslutat.
En uppföljning kan pågå upp till 6 månader, men finns det någon gräns för hur kort den kan vara?
Nej, men det är viktigt att uppföljningen är så pass omfattande att socialnämnden kan bedöma om barnets situation är trygg och stabil. Socialnämnden avgör hur länge uppföljningen bör pågå och den behöver göra en bedömning utifrån omständigheterna i varje enskilt fall. Även om en uppföljning som längst kan pågå under sex månader är det viktigt att den inte pågår längre tid än nödvändigt.
Finns det några kriterier för när man kan avsluta en uppföljning tidigare än efter 6 månader?
Nej, det är socialnämnden som avgör hur länge uppföljningen behöver pågå och nämnden gör en bedömning utifrån omständigheterna i varje enskilt fall. Det är viktigt att uppföljningen inte pågår längre tid än nödvändigt, men det är också viktigt att uppföljningen är så pass omfattande att socialnämnden kan bedöma om barnets situation är trygg och stabil. Eftersom uppföljningsskyldigheten endast gäller barn, ska uppföljningen avslutas om den unge fyller 18 år.
Om en anmälan kommer in om barnet och en utredning ska inledas, hur påverkar det uppföljningen?
En anmälan i sig påverkar inte, men om socialtjänsten inleder en utredning enligt 11 kap. 1 § SoL ska uppföljningen avslutas.
Gäller bestämmelsen om uppföljning även barn som varit placerade på hem för vård eller boende (HVB) med stöd av 3 § LVU?
Ja, uppföljningsskyldigheten när vård enligt LVU upphör gäller oavsett om barnet har vårdats med stöd av 2 § på grund av förhållandena i hemmet eller med stöd av 3 § på grund av sitt eget beteende. Den gäller även oavsett var barnet har varit placerad under vårdtiden. Uppföljningsskyldigheten omfattar alltså barn som under vårdtiden har varit placerade i ett enskilt hem, HVB, särskilt ungdomshem, stödboende eller i sitt eget hem.
Om en placering enligt LVU övergår till LVU i hemmet, vad gäller då kring uppföljningen? När påbörjas den?
Även LVU i hemmet är vård enligt LVU, vilket betyder att uppföljningen inleds när LVU-vården i hemmet upphör.
Ska en uppföljning göras även när vården med stöd av LVU upphör i samband med en vårdnadsöverflyttning till de tidigare familjehemsföräldrarna?
Ja. Uppföljning ska göras när LVU-vården av ett barn upphör. Det finns inget undantag för de situationer när vården upphör i samband med en vårdnadsöverflyttning.
Film – Uppföljning
Syntolkad version av filmen om uppföljning
Reflektionsmaterial om uppföljning
Tillhörande dokument och bilagor
Drogtest av förälder eller vårdnadshavare inför umgänge
Mer stöd för arbetet med drogtester inför umgänge finns i vårt uppdaterade kunskapsstöd.
Kunskapsstöd
Tillhörande dokument och bilagor
- Bilaga – Dilemman kring placerade barns umgänge – Barn i familjehem – umgänge med föräldrar och andra närstående – Kunskapsstöd till socialtjänsten
- Bilaga – Sammanfattande presentation av kunskapsstödet – Barn i familjehem – umgänge med föräldrar och andra närstående – Kunskapsstöd till socialtjänsten
- Bilaga – Så här kan ni arbeta med materialet om umgänge – Barn i familjehem – umgänge med föräldrar och andra närstående – Kunskapsstöd till socialtjänsten
Vad är skillnaden mot tidigare lagstiftning?
Bestämmelsen är ny och är tillämplig när barn vårdas med stöd av 2 § LVU. Den innebär att socialnämnden, om det finns anledning till det, är skyldig att kontrollera om en vårdnadshavare eller förälder är eller har varit påverkad inför umgänge med barnet. Socialnämnden får då uppmana vårdnadshavaren eller föräldern att lämna drogtest. Tidigare var det inte reglerat när en förälder eller vårdnadshavare skulle uppmanas att lämna drogtest inför umgänge.
Behöver man fatta beslut om drogtest även i de fall föräldern/vårdnadshavaren samtycker till att lämna drogtest?
Ja, socialnämnden behöver fatta ett formellt beslut om drogtest även om föräldern vid det aktuella tillfället har gått med på eller själv föreslagit att lämna drogtest för att få träffa sitt barn. Enligt förarbetena är det av rättssäkerhetsskäl viktigt att reglera när socialnämnden får besluta om drogtester, oavsett om det finns samtycke eller inte från föräldern. Lagstiftaren anser att det kan ifrågasättas hur frivillig en överenskommelse om att föräldrar ska lämna drogtest verkligen är.
Om föräldern/vårdnadshavaren lämnat drogtest i ett annat sammanhang kan man då ta del av detta drogtest?
Det måste göras en bedömning i det enskilda fallet av om det finns förutsättningar att ta del av drogtest som lämnats av förälder/vårdnadshavare i ett annat sammanhang. Det kan till exempel handla om frågor om sekretess eller testets tillförlitlighet.
Kan socialtjänsten ha en dialog innan för att försöka få till ett samtycke? Får vi fråga om föräldern/vårdnadshavaren samtycker till att lämna drogtest?
Socialnämnden behöver fatta ett formellt beslut om drogtest även om föräldern vid det aktuella tillfället har gått med på eller själv föreslagit att lämna drogtest för att få träffa sitt barn. Socialnämndens beslut om drogtest innebär dock inte ett åliggande för föräldern. Socialnämnden kan alltså inte tvinga föräldern att genomföra testet.
Finns möjlighet till ordförandebeslut vid drogtest?
Nej. Beslut om att uppmana vårdnadshavare eller förälder att lämna drogtest inför umgänge är ett sådant ärende som endast beslutas av socialnämnden eller delegeras till ett utskott. Beslutet kan alltså inte delegeras till anställda eller enskilda förtroendevalda. Enligt förarbetena kan inte ordförande i socialnämnden fatta beslut om att uppmana vårdnadshavare eller förälder att lämna drogtest eftersom det inte finns behov av skyndsamhet i sådana ärenden.
Tidigare har man frågat/uppmanat till drogtest, har den möjligheten helt fallit bort? Vad gör man om föräldern tar upp det själv?
Socialnämnden ska bara kontrollera om en förälder är påverkad om det finns anledning till det. Det innebär att det måste finnas tillräckliga skäl för att få besluta om att uppmana föräldern till provtagning. Socialnämnden behöver därför i varje enskilt fall göra en bedömning av om det finns anledning till att fatta beslut om drogtest. Om det finns anledning att fatta ett beslut behöver nämnden fatta ett formellt beslut om drogtest även om föräldern vid det aktuella tillfället har gått med på eller själv föreslagit att lämna drogtest för att få träffa sitt barn. Om det inte finns anledning att fatta beslut om att uppmana föräldern till provtagning ska något beslut inte fattas – och någon provtagning inte ske.
Vem ansvarar för att drogtester kan genomföras? Vilken verksamhet ska hjälpa barnhandläggaren med att ta drogtest när det bedömts att en förälder behöver lämna ett sådant inför ett umgänge eller inför att vården ska upphöra?
Det är inte reglerat i lag vem som ska genomföra testerna och vem som ska stå för kostnaderna. Detta är frågor som kommunerna får bestämma om själva.
Behöver socialnämnden fatta beslut om umgängesbegränsning om beslut redan är fattat kring att föräldrarna ska lämna drogtest?
Beslut om att vårdnadshavare eller förälder ska uppmanas att lämna drogtest kan fattas i samband med att socialnämnden fattar beslut om umgängesbegränsning enligt 14 § LVU. Att en vårdnadshavare eller en förälder uppmanas att lämna drogtest inför umgänge enligt 32 a § LVU är dock ingen umgängesbegränsning i sig. Det behöver alltså inte fattas beslut om umgängesbegränsning för att det ska kunna fattas ett beslut om drogtest, eller för att ett beslut om drogtest har fattats.
Vem får fatta beslut om att uppmana vårdnadshavare eller förälder att lämna drogtest?
Socialnämnden. Beslutet får bara delegeras till utskott.
Drogtest av vårdnadshavare inför vårdens upphörande
Vad är skillnaden mot tidigare lagstiftning?
Bestämmelsen är ny och är tillämplig när barn vårdas med stöd av 2 § LVU. Den innebär att socialnämnden, om det finns anledning till det, är skyldig att kontrollera om en vårdnadshavare är eller har varit påverkad inför att vården ska upphöra. Socialnämnden får då uppmana vårdnadshavaren att lämna drogtest.
Kan man uppmana föräldrar som inte är vårdnadshavare att lämna drogtest inför vårdens upphörande?
Nej, eftersom föräldrar som inte är vårdnadshavare inte är part i ett ärende och mål om upphörande av vård.
Behöver vårdnadshavarna lämna ett visst antal drogtester inför beslut om att vården ska upphöra?
Socialnämnden ska göra en bedömning i varje enskilt fall av i vilken omfattning kontroll behöver göras.
Vad händer om vårdnadshavaren vägrar att lämna drogtest?
Det måste avgöras utifrån omständigheterna i varje enskilt fall. Detsamma gäller vad resultatet av ett lämnat drogtest ska leda till och vilka konsekvenser det ska få för prövningen.
Kan man även kräva drogtest av ett barn som vårdas med stöd av 3 § LVU inför att dennes vård ska upphöra?
Bestämmelsen om drogtest inför vårdens upphörande gäller endast drogtest av vårdnadshavare.
Vårdens upphörande – omständigheterna ska ha förändrats på ett varaktigt och genomgripande sätt
Vad är skillnaden mot tidigare lagstiftning?
Bestämmelsen är ny men i praktiken gäller detta sedan tidigare med stöd av den kammarrättspraxis som bildats genom åren. Lagändringen innebär alltså att redan gällande praxis nu har blivit lag.
Vad menas med ”genomgripande förändring”?
Det innebär att det inte räcker med mindre förbättringar. En vårdnadshavare kan ha genomgått en positiv utveckling, men fortfarande ha så bristande insikt i sin omsorgsförmåga att vården behöver fortsätta. Det kan till exempel handla om att vårdnadshavaren behöver ta emot mer stöd och behandling för sina egna problem, eller mer stöd i sin föräldraroll. Vad som är en genomgripande förändring bedöms utifrån omständigheter i det enskilda fallet.