Rehabilitering vid neurologiska sjukdomar

Syftet med kurser i detta ämne är att ST-läkaren ska ha de teoretiska kunskaper som krävs för att fungera självständigt som ansvarig läkare för rehabilitering av patienter med neurologisk sjukdom.

Målgrupp
Rehabiliteringsmedicin

När i utbildningen
Mitten, Sent

Ämnets innehåll svarar mot delmål enligt SOSFS 2015:8:
Till stor del: c8
Till viss del: a1, a2, b1, b4, b5, c1, c2, c3, c4, c5, c10, c11, c13

Ämnets innehåll svarar mot delmål enligt SOSFS 2008:17
Till stor del: 8
Till viss del: 1, 2, 3, 4, 5, 9, 10, 12, 17

Mer specifikt syftar kurs eller kurser i ämnet till att ST-läkaren kan:

  • Beskriva nervsystemets anatomi och fysiologi med avseende på subjektiva symtom och statusfynd för de vanligaste rehabiliteringskrävande neurologiska sjukdomarna (Parkinson, Multipel Skleros, Critical illness polyneuropat och myopati, post polio, polyneuropati, motorneuronsjukdomar och Guillain Barrés syndrom)
  • Beskriva patofysiologin.
  • Genomföra och tolka neurologiskt status, inklusive medvetslösa eller av annan anledning ej kooperativa patienter.
  • Tolka resultat från de vanliga klinisk neurofysiologiska, neuroradiologiska, mikrobiologiska, immunologiska och klinisk kemiska undersökningsmetoderna med avseende på klinisk signifikans.
  • Beskriva behandlingsmetoder samt respektive metods terapeutiska potential.
  • Redogöra för rehabiliteringsmedicinska behandlingsmetoder med avseende på praktiskt genomförande, indikationer, kontraindikationer, risker, biverkningar, samt respektive metods terapeutiska potential.
  • Förebygga, utreda, diagnostisera och behandla vanliga somatiska och psykiska komplikationer och följdtillstånd.
  • Beskriva bakomliggande orsaker till spasticitet samt bedöma spasticitet för att i samråd med patient och team välja lämplig icke-farmakologisk och farmakologisk behandling.
  • Bedöma urinvägs-, tarm och sexualfunktion för att i samråd med patient och team vidta lämpliga åtgärder.
  • Bedöma och klassificera smärta, bedöma behov av kompletterande utredning samt beskriva behandlingsprinciper och initiera farmakologisk behandling.
  • Värdera risker för komplikationer i rörelseapparaten samt tidigt diagnostisera och därefter vidta lämplig åtgärd.
  • Förklara kognitiva nedsättningars betydelse för aktivitet och delaktighet samt tolka utredningsresultat och initiera 
    behandling.
  • Förklara principer för kommunikativ bedömning, träning samt alternativ kommunikation och hjälpmedel samt tolka logopediska utredningsresultat.
  • Utifrån patientens funktionsnivå beskriva sväljfunktionen, göra en riskbedömning avseende aspirationsrisk samt bedöma nutritionsbehov och anpassning av kosten.
  • Bedöma andningsfunktion samt beskriva lämpliga behandlingar för andningsstöd och sekretmobilisering.
  • Bedöma psykiatrisk komorbiditet såsom kris, depression och missbruk, identifiera behov av behandling och lämplig åtgärd samt identifiera behov av psykiatrisk konsultation vid svårare psykiatriska sjukdomar.
  • Bedöma trötthet (fatigue) vid neurologisk sjukdom samt identifiera behov av behandling och lämplig åtgärd.
  • Bedöma viljesystem, affektiv och beteendemässig störning, konfusion, delirium och demens samt identifiera behov av behandling och lämplig åtgärd.
  • Redogöra för de vanligaste neuroendokrina och autonoma störningarna.
  • Utifrån patientens funktionsnivå bedöma behov av anpassningar och hjälpmedel för att optimera självständighet i dagligt liv (ADL- Activities of Daily Living) och bedöma behov av bostadsanpassning och möjligheter till arbetsåtergång.

Kontakt

För frågor om kursämnen inom ST
Telefon: 075-247 30 00
Senast uppdaterad:
Publicerad: