Neurofysiologisk utredning av centrala nervsystemet med EEG

Kurser i detta ämne syftar till att ST-läkaren ska förstå bakgrunden till EEG-signalens uppkomst, olika registreringsmetoder samt kunna tillämpa principer för tolkning vid olika sjukdomstillstånd i centrala nervsystemet.

Målgrupp
Klinisk neurofysiologi

När i utbildningen
Tidigt

Ämnets innehåll svarar mot delmål enligt SOSFS 2008:17
Till viss del: 1, 2, 3, 4, 5, 8, 12

Ämnets innehåll svarar mot delmål enligt SOSFS 2015:8
Till stor del: c5
Till viss del: c1, c2, c3, c6, c7, c8, c9, c10, c12, c13

Mer specifikt syftar kurs eller kurser i ämnet till att ST-läkaren kan:

  • Redogöra för EEG-signalens uppkomst.
  • Redogöra för insamlingsteknik och filtrering av EEG-signalen.
  • Redogöra för olika EEG-montage, deras styrkor och svagheter samt tillämpning vid EEG-tolkning.
  • Redogöra för olika former av aktiveringar och provokationer samt EEG med reaktionstidsmätning.
  • Redogöra för olika typer av artefakter och normalvariationer samt felkällor vid EEG-registrering.
  • Redogöra för indikationer för EEG samt deras betydelse vid remissprioritering.
  • Redogöra för hur EEG utvecklas från prematuritet till vuxen ålder.
  • Redogöra för hur EEG förändras vid olika vakenhetstillstånd och sömn samt särskilda registreringsmetoder (till exempel 
    MSLT).
  • Redogöra för olika typer av interiktal epileptiform aktivitet, dess signifikans och patofysiologi.
  • Redogöra för hur EEG förändras vid olika sjukdomar och syndrom.
  • Redogöra för EEG vid akuta tillstånd som status epilepticus och coma samt dess tillämpning vid dessa tillstånd.
  • Redogöra för läkemedelseffekter på EEG samt förutsättningarna för EEG-registreringens bedömbarhet.
  • Redogöra för principer och indikationer för långtidsregistrering av EEG inklusive videoregistrering (anfallsmönster i EEG och anfallssemiologi).
  • Redogöra för principerna för trendanalys (till exempel aEEG) och metodernas indikationer och begränsningar.
  • Beskriva metoder och risker vid specialiserad epilepsiutredning, inklusive invasiva registreringar och intraoperativ corticografi.
  • Beskriva principerna för dipolanalys, kvantitativ frekvensanalys (qEEG), koherensanalys samt magnetencefalografi (MEG).
  • Redogör för normala och patologiska EEG-fenomen i neonatalperioden.
  • Redogöra för särskilda aspekter som är aktuella vid EEG-registrering på barn.
  • Redogöra för begränsningar, risker och kontraindikationer vid EEG-registrering.
  • Redogöra för vad svaret på en EEG-undersökning bör innehålla i relation till frågeställning och undersökningsfynd.

Kontakt

För frågor om kursämnen inom ST
Telefon: 075-247 30 00
Senast uppdaterad:
Publicerad: