Grundläggande klinisk mikrobiologi

Kurser i detta ämne syftar till att ST-läkaren ska tillägna sig grundläggande mikrobiologisk kunskap som ska underlätta inhämtande och förståelse av kunskaper inom övriga delmål för specialiteten klinisk bakteriologi och virologi.

Målgrupp
Klinisk bakteriologi och virologi, Klinisk mikrobiologi

När i utbildningen
Tidigt

Ämnets innehåll svarar mot delmål enligt SOSFS 2008:17
Till stor del: 2
Till viss del: 3, 4, 5, 8

Ämnets innehåll svarar mot delmål enligt SOSFS 2015:8
Till stor del: c2
Till viss del: c1, c3, c4, c5, c6, c8

Mer specifikt syftar kurs eller kurser i ämnet till att ST-läkaren kan:

  • Översiktligt beskriva mikrobiologins historik och utveckling.
  • Redogöra för olika smittämnens taxonomi, uppbyggnad, metabolism, replikation och patogenes.
  • Redogöra för olika smittämnens grundläggande genetik och hur utbyte av genetisk information kan ske.
  • Förklara begreppen patogenicitet, virulens, virulensfaktorer och infektionsdos samt ge kliniskt relevanta exempel.
  • Redogöra för olika artidentifieringsmetoder och deras respektive svagheter och styrkor samt hur man kan bedöma ett provs representativitet.
  • Redogöra för hur smittspridning kan ske och hur smittspridning kan förhindras.
  • Förklara begreppen normalflora, transient och resident flora och deras betydelse samt ge relevanta exempel på dessa.
  • Beskriva grunderna för infektionsförsvarets uppbyggnad och funktion (infektionsimmunologi).
  • Översiktligt beskriva kvalitetssäkring och utvecklingsarbete inom klinisk mikrobiologi samt lagar och föreskrifter som styr dessa.
  • Redogöra för hur metoder och instrument kan valideras eller verifieras samt hur externa kvalitetsäkringsprogram kan användas i kvalitetsarbetet.
  • Redogöra för hur ackreditering erhålls och vilka standarder som utgör basen för ackreditering.

Kontakt

För frågor om kursämnen inom ST
Telefon: 075-247 30 00
Senast uppdaterad:
Publicerad: