Epilepsi för kliniska neurofysiologer

Kurser i detta ämne syftar till grundläggande förståelse för såväl klinisk bild som patofysiologi avseende epilepsi och differentialdiagnostik gentemot andra typer av anfallssjukdom respektive medvetanderubbning. ST-läkaren ska även få kunskap att prioritera, planera och bedöma relevant EEG-undersökning och ges en översiktlig förståelse för behandling av epilepsi och hur denna kan påverka EEG-bilden.

Målgrupp
Klinisk neurofysiologi

När i utbildningen
Mitten

Ämnets innehåll svarar mot delmål enligt SOSFS 2008:17
Till viss del: 1, 2, 3, 6, 7, 8, 12

Ämnets innehåll svarar mot delmål enligt SOSFS 2015:8
Till stor del: c10
Till viss del: c1, c2, c3, c7, c8, c9, c13

Mer specifikt syftar kurs eller kurser i ämnet till att ST-läkaren kan:

  • Redogöra för användbarhet och tolkning av EEG vid olika epilepsiformer samt differentialdiagnostik vid kognitiv påverkan och akuta medvetanderubbningar, för såväl barn som vuxna.
  • Redogöra för olika epilepsityper med avseende på debutålder, semiologi och EEG-bild.
  • Redogöra för klassifikation av epilepsi.
  • Exemplifiera anfallsprovocerande faktorer och förklara hur några av dessa kan används inom neurofysiologisk epilepsiutredning. 
  • Akut omhänderta patient med pågående anfall.
  • Redogöra för åtgärder och behandlingar som minskar risken för förnyade anfall, innefattande antiepileptiska farmaka samt neurokirurgiska behandlingsmetoder (epilepsikirurgi, vagusstimulering).
  • Beskriva indikation för epilepsikirurgi samt de mer ovanliga neurofysiologiska ut-redningsmetoder som används vid epilepsikirurgisk utredning, såsom extra respektive intrakraniell kontinuerlig EEG-registrering med samtidig videomonitorering av anfall, sfenoidalavledningar, funktionell kortikal stimulering, WADA-test, peroperativ kortikografi, dipolanalys.
  • Redogöra för såväl tekniska principer som indikationer för kontinuerlig EEG-övervakning (cEEG), inkluderande trendtolkning (främst aEEG) vid epilepsi, för såväl barn som vuxna.
  • Beskriva andra (icke neurofysiologiska) utredningstyper som kan vara aktuella vid epilepsiutredning, såsom neuropsykologisk testning, neurofunktionella avbildningsmetoder (SPECT, PET) och multimodal bildanalys samt förstå indikationer för dessa.
  • Redogöra för relevanta neurofysiologiska aspekter i den lagstiftning som reglerar körkortsinnehav vid anfallssjukdom.
  • Beskriva för ämnet relevanta sömn- och dygnsrytmrubbningar samt förklara hur dessa kan påverka såväl anfallsfrekvens som neurofysiologisk diagnostik av epilepsi (EEG).

Kontakt

För frågor om kursämnen inom ST
Telefon: 075-247 30 00
Senast uppdaterad:
Publicerad: