Klassifikation av kontaktorsaker (KKO)

Klassifikation av kontaktorsaker kan tänkas komma till nytta för att studera vad en vårdenhet eller sjukvårdsupplysning möter i form av önskemål från allmänheten och alltså har att ta ställning till och prioritera bland.

Man kan tänka sig att med hjälp av Klassifikation av kontaktsorsaker studera hur den sjukvårdssökande befolkningens uppfattning om sitt vårdbehov stämmer överens med den professionella tolkningen av symtom och diagnos.

Termen kontaktorsak finns definierad i Socialstyrelsens termbank som: "orsak till vårdkontakt som patient eller företrädare för patient anger".

På uppdrag av InfoVU-projektet har ett preliminärt förslag till Klassifikation av kontaktorsaker 2005 arbetats fram. Det preliminära förslaget för kommentarer och synpunkter till Klassifikation av kontaktorsaker finns att läsa nedan.

Se kodtextfiler för KKO05

Närmare beskrivning av KKO05 och dess struktur

Bakgrund

Enheten för klassifikationer och terminologi (EKT) vid dåvarande Epidemiologiskt Centrum (EpC), Socialstyrelsen, har på uppdrag av InfoVU-projektet arbetat fram denna Klassifikation av kontaktorsaker (KKO). Termen kontaktorsak finns definierad i Socialstyrelsens termbank som: ”orsak till vårdkontakt som patient eller företrädare för patient anger”.

Således ska kontaktmottagaren i så stor utsträckning som möjligt undvika att intolka trolig sjukdom/diagnos i kontaktorsaken. I stället är det patientens eller dennes företrädares önskan, oro, symtom, farhåga eller behov som ska anges, såsom den framställs vid kontakttillfället. Naturligtvis måste inte exakt samma ord återfinnas i klassifikationen – det vore orimligt med tanke på alla tänkbara uttryckssätt, synonymer och dialektala varianter. Kontaktmottagaren måste därför ibland göra en språklig tolkning, men måste undvika att göra en medicinsk tolkning. Till god hjälp i arbetet med att ta fram dessa kontaktorsaker har tillgång till Kontaktorsaker i primärvården (SPRI) och ICPC-2 (WONCA) varit. Mest har dock egna erfarenheter från sjukhusbaserad vård och primärvård betytt.

Förutsättningar

För att en redan tidspressad sjukvårdspersonal i önskvärd omfattning skall vilja registrera ytterligare en parameter om sina patientkontakter, så måste det vara mycket lätt att i klassifikationen hitta det man eftersöker. Det betyder att klassifikationen måste ha en logisk och tydlig struktur och innehålla tillräckligt många element. Samtidigt måste den vara tillräckligt överskådlig och därför inte för stor. Ambitionen under arbetet med KKO har just varit detta.

En annan förutsättning för god vilja hos sjukvårdspersonal att registrera vårdparametrar är att det kan gagna den egna verksamheten. KKO kan tänkas komma till nytta för att studera vad en vårdenhet eller sjukvårdsupplysning möter i form av önskemål från allmänheten och alltså har att ta ställning till och prioritera bland.

Man kan också tänka sig att med hjälp av KKO studera hur den sjukvårdssökande befolkningens uppfattning om sitt vårdbehov stämmer överens med den professionella tolkningen av symtom och diagnos. Tillsammans skulle alltså KKO-registrering och diagnosregistrering kunna ge en bild av behovet av folkbildning inom egenvård och sjukvård, både lokalt och nationellt. Registrering av kontaktorsaker kan även utgöra underlag för planering av patientmottagandets utformning.

Struktur

För optimal användbarhet brukar varje kodverk vara subindelat efter en viss hierarkisk struktur – ju större kodverk, desto fler uppdelningar. Uppdelningarna måste av användare uppfattas som logiska. Det måste även vara en god balans mellan antal uppdelningar och antal element i varje del. Mot denna bakgrund har vi valt kapitel efter en anatomisk och funktionell indelning av människan som varelse. Denna indelning liknar mycket den som redan finns i Klassifikation av kirurgiska åtgärder (KKÅ) och i Klassifikation av vårdåtgärder (KVÅ):

A Nervsystemet, kraniet och intrakraniella strukturer
B Endokrina organ
C Ögonregionen
D Öron, näsa, hals och struphuvud
E Läppar, tänder, käkar, mun och svalg
F Hjärtat och de stora intratorakala kärlen
G Bröstvägg, pleura, mediastinum, diafragma, trakea, bronker och lungor
H Bröstkörtlar
J Gastrointestinalkanalen och därtill hörande organ (inkl mjälte)
K Njurar, urinvägar, manliga könsorgan och retroperitonal vävnad
L Kvinnliga könsorgan
M Graviditet och förlossning
N Rörelseapparaten
P Perifera kärl och lymfsystemet
Q Hud och subkutana vävnader
U Psykiskt tillstånd, psykologiska och psykosociala funktioner
V Ej organrelaterat

Under varje rubrik finns de kontaktorsaker som för närvarande ingår i KKO. Presenterat i Excelformat, med ett kapitel per blad/flik, ryms koder och kodtexter på en skärmbild eller A4-sida för de flesta kapitel.

Innehåll

I huvudsak har kontaktorsakerna valts så att de stämmer överens med definitionen ovan. I enstaka fall har avsteg från definitionen gjorts, såtillvida att det i fall där det kan förekomma ett stort antal olika sätt för patienter att uttrycka en kontaktorsak har valts ett uttryck som kan inrymma dessa. (Det skulle vara opraktiskt att i kodverket ta med alla tänkbara eller förekommande uttryck för en och samma kontaktorsak.) De kontaktorsaker som liknar eller är diagnostermer i till exempel Klassifikation av sjukdomar och hälsoproblem 1997 (KSH97) har medtagits för att de ofta används av patienter eller dessas företrädare vid kontakttillfällen.

Socialstyrelsens termbank
Webbplatsen termbanken innehåller begrepp för fackområdet vård och omsorg. Begreppen har analyserats enligt terminologilärans metoder och principer och förankrats internt på Socialstyrelsen samt i bred remiss till kommuner, landsting, privata vårdgivare, myndigheter och andra organisationer.
Senast uppdaterad: