SAVRY (Structured Assessment of Violence Risk in Youth)

Originalversionen av manualen är fackgranskad och översatt till svenska av Niklas Långström, Centrum för våldsprevention, Karolinska institutet (2004).

Målgrupp

Ungdomar av båda könen (12–18 år).

Syfte

SAVRY används för bedömning av risk och behov hos ungdomar som löper risk att agera ut i våldsamt eller annat allvarligt antisocialt beteende, förutom sexualbrott.

Innehåll och genomförande

Konstruktion

Instrumentet omfattar både risk- och skyddsfaktorer. 24 riskfaktorer ska värderas var och en för sig på tre nivåer: låg, medel eller hög. Riskfaktorerna indelas i sin tur i tre områden: historiska (10 st), sociala/kontextuella (6 st) och individuella (8 st). Antalet skyddsfaktorer är sex och man frågar om de förekommer eller inte. Det ges också utrymme att beskriva andra betydelsefulla faktorer om det finns anledning att tro att dessa faktorer påverkar ungdomens risk för våldsamt beteende eller annan allvarlig kriminalitet.

SAVRY bör användas inom områden där man utför bedömningar eller utformar behandlings- och andra insatser för att förhindra allvarliga former av kriminella handlingar. Instrumentet bör endast användas av personal som är väl utbildad i risk- och behovsbedömningar och behandlingsarbete.

Omfattning och intensitet

Poängsättning och återkoppling

Manualen är otydlig när det gäller hur resultaten ska sammanfattas och tolkas. Manualen tar inte heller upp hur resultat ska återkopplas till ungdomen eller andra berörda, men återkoppling ingår som ett moment i utbildningen.

Tidsåtgång

Hela arbetet tar mellan 6–10 timmar att genomföra. Då ingår genomläsning av aktmaterial, samtal med ungdom, föräldrar, skola och eventuellt ytterligare referenter, samt skattning. Skattningen tar ca en timme att utföra.

Utbildning och licens

Tillgänglighet

SAVRY:s webbplats

Krav på förkunskaper

Man bör känna till en del om barn- och ungdomars utveckling och om våld bland unga.

Krav på utbildning i metoden

Inga formella krav på användarkompetens. Författarna rekommenderar dock starkt att personal som vill använda sig av SAVRY ska genomgå utbildning. Utbildning i SAVRY ges via Forum minst en gång per termin.

Resultat av kvalitetsgranskningen

Användarmanualen

Den svenska översättningen av användarmanualen är tydlig, strukturerad och i bra tryck. Syfte, målgrupp, användningsområde, innehåll och vad som legat till grund för utformandet av instrumentet är väl beskrivet. Manualen innehåller tydliga instruktioner om hur varje riskfaktor bör värderas samt hur olika gränsdragningar ska göras. Det finns tydliga definitioner av de begrepp som används och hur de ska tolkas samt en redogörelse för vilka informationskällor som är lämpliga att använda för varje ingående riskfaktor, exempelvis om mer hänsyn ska tas till en informationskälla än en annan.

Saknas och bör kompletteras

• Instruktionerna för hur resultaten ska sammanfattas och tolkas bör göras tydligare i manualen.
• Hur resultatet ska återkopplas till ungdomen eller andra berörda bör också anges i manualen.

Tekniska data

Utvecklingen av instrumentet är väl beskrivet. Bland annat ges en omfattande redogörelse för den forskning som legat till grund för valet av ingående risk- och skyddsfaktorer. I manualen redogörs för varje ingående riskfaktors relation till risk för våld bland ungdomar. Instrumentets tillförlitlighet (validitet) har testats i flera studier med gott resultat.

Ett flertal studier visar att riskbedömningar med SAVRY som grund är relaterat till andra mått för våld och aggressivt beteende hos ungdomen (bl. a. Bartel, Forth & Borum, 2003; Bartel, Borum & Forth, 2002; Fitch, 2002; Gretton et al. 2004; McEachran, 2001; Gretton & Abramowitz, 2002). Studier visar också att individer som enligt SAVRY bedömts ha en låg risknivå har betydligt lägre återfallsbenägenhet i brott jämfört med personer som bedömts ha medelhög eller hög risknivå (Catchpole & Gretton, 2003). Studier visar vidare att bedömning av risk mätt med SAVRY som underlag korrelerar högt med bedömning av risk som gjorts med andra likvärdiga instrument (Hoge & Andrews, 2002; Forth et al., 2003; Bartel, Forth & Borum, 2003).

Manualen för SAVRY ger användaren tydliga instruktioner för hur varje riskfaktor ska bedömas, något som är mycket viktigt för att minska risken för att olika bedömare gör olika tolkningar och bedömningar. Graden av samstämmighet (precision) i SAVRY har testats och visat sig vara god (McEachran, 2001; Catchpole & Gretton, 2003). Den senare studien byggde dock på ett mindre antal individer, vilket i sig kan påverka trovärdigheten i resultaten.

Saknas och bör kompletteras

• De studier som ligger till grund för bedömningen av tillförlitlighet och precision i användningen av SAVRY har i huvudsak genomförts bland pojkar. I manualen påpekas också att det är en brist att det inte finns några studier som systematiskt studerat skillnader mellan pojkar och flickor.
• De studier som ligger till grund för bedömningen av tillförlitlighet och precision i metoden är nordamerikanska och holländska. En brist är att det för närvarande inte finns någon svensk studie som bekräftar att instrumentet kan användas med samma framgång i Sverige.

Karolinska Institutet bedriver en studie av SAVRY i socialtjänsten.

Referenser

• Borum, R., Bartel P. A. & Forth, A. (2002). Manual – Structured Assessement of Violence Risk in Youth. Svensk fackgranskad version.
• Borum, R., Bartel, P. A. & Forth, A. (2005). Mental Health Screening and assessment in juvenile justice. Structured Assessment of Violence Risk in Youth (chapter 19).
• Catchpole, R. & Gretton, H. (2003). The predicitive validity of risk assessment with violent young offenders. Journal of justice and behaviour, vol 30, no 6, 688-708.
• Gretton, H., Hare, R. & Catchpole, R. (2004). Psychopathy and offending from adolescence to adulthood. A 10-year follow up. In Consult Clinicla Psychology 72: 636-645.
• Långström, N. (2003). Att bedöma risk för återfall bland antisociala unga. En kunskapsöversikt. Statens institutionsstyrelse.
• Witt, P. H., (2002). Manual for the Structured Assessment of Violence Risk in Youth (SAVRY Rewiew, Journal of Psychiatry and Law, 30, 652-654.).
• Chapman, J.F., Desai, R.A., Falzer, P.R. & Borum, R. (2006). Violence risk and race in a sample of youth in juvenile detention: The potential to reduce disproportionate minority confinement. Youth Violence and Juvenile Justice, 4, 170-184.
• Dolan, M. C. & Rennie, C. E. (2008). The Structured Assessment of Violence Risk in Youth (SAVRY) as a predictor of recidivism in a UK cohort of adolescent offenders with conduct disorder. Psychological Assessment, 20, 35-46.
• Lardén, M., Freij, I. & Långström, N. (2008). Risk for intrainstitutional maladaptation in violent juvenile offenders: Predictive validity of the Structured Assessment of Violence Risk in Youth (SAVRY) and the PCL: SV. Manuscript.
• Lodewijks, H. P. B., Doreleijers, Th. A. H. & Ruiter, C. de (2008). SAVRY risk assessment in a Dutch sample of violent adolescents: Relation to sentencing and recidivism. Criminal Justice and Behavior, 35, 696-709.