Målgrupp
Vuxna
Typ av metod
Bedömningsmetod
Den svenska versionen av SARA (SARA:SV) är en utvecklad version (förkortad och förändrad) av den ursprungliga SARA. I Nordamerika går guiden under namnet B-Safer.
Vuxna.
Bedömning av risk för upprepat partnervåld.
SARA:SV är en guide som består av tre delar och omfattar 15 faktorer.
Den första delen täcker fem riskfaktorer beträffande (den misstänkte) gärningsmannens historia av partnervåld. Den andra delen kartlägger gärningsmannens psykosociala status (fem riskfaktorer) och den tredje delen fokuserar på fem sårbarhetsfaktorer hos offret.
Det finns möjlighet att komplettera med andra överväganden som bedömaren anser är viktiga. Som exempel anges specifika risk- och sårbarhetsfaktorer som inte tagits upp tidigare i formuläret.
När all information har samlats in och värderats bedöms:
Helst ska en bedömning av guidens faktorer föregås av intervjuer eller förhör med den förmodade gärningsmannen, med offret och/eller med vittnen eller närstående. I manualen beskrivs att även uppgifter från tillgängliga handlingar och registerdata, till exempel uppgifter från polisregistret, ska tas med i bedömningen.
När man arbetar med SARA:SV gör man ingen poängsättning eller beräkning. Bedömaren ska med hjälp av guiden göra en bedömning av om risk och/eller någon av sårbarhetsfaktorerna föreligger. Bedömaren tar ställning till om varje påstående kan kategoriseras enligt:
J = Riskfaktorn föreligger
D = Riskfaktorn föreligger möjligen eller delvis
N = Riskfaktorn föreligger inte
-- = Otillräcklig information
Varje riskfaktor ska bedömas både i den aktuella situationen (nuläge och fyra veckor bakåt i tiden) och historiskt.
Risken för framtida partnervåld ska bedömas utifrån att ingen intervention sker. Vid bedömningen används kategorierna Låg, Medel eller Hög risk (L, M och H). Bedömaren bör kommentera slutsatserna av bedömningen (hur komplett materialet är, brist på uppgifter).
Utifrån riskbedömningen gör man en plan för intervention/riskhantering. I planen ska det framgå vilka åtgärder som kan och bör vidtas. Planen ska bygga på de riskfaktorer och den grad av risk som framkommer i bedömningen. Det finns inga anvisningar i manualen om hur återkopplingen av bedömningen ska ske eller till vilka personer den ska ges.
Tidsåtgången kan variera från 10 minuter och uppåt, beroende på ärendets karaktär.
Arbetsbladet finns att laddas ner utan kostnad från www.evidensbaseradkrim.se varifrån också användarmanualen kan beställas.
Ladda ner formulär Checklista för bedömning av risk för framtida partnervåld (SARA:SV)
SARA:SV har utarbetats och standardiserats för att kunna tillämpas av personer utan klinisk kompetens. Vissa minimikvalifikationer anges i manualen.
Bedömaren bör uppfylla något av följande två kompetenskrav:
Det krävs utbildning för att använda SARA:SV eftersom felanvändning skulle kunna innebära risker. Alla användare förväntas gå en utbildning på minst en heldag innan de börjar använda SARA:SV. För att utbilda andra krävs att man är utbildad i den senaste versionen av den manual som personen avser att ge utbildning i, men även att man har genomgått en s k ”Train-the-trainer-utbildning”.
Det finns en svensk manual i tryckt form men i den anges inte hur socialtjänsten ska kunna hämta in information som polis och kriminalvård förfogar över. Den forskning som refereras i manualen rör andra användare än socialtjänsten.
För versionen SARA:SV finns inga studier från socialtjänstområdet. De studier som finns är utförda på andra användargrupper inom polis och kriminalvård. De analyser som ingår i flera studier gäller antingen tidigare versioner av SARA eller andra användargrupper, och är därför inte relevanta för socialtjänsten.
SARA:SV är inte utvärderad för den tänkta användarpopulationen, det vill säga socialtjänsten. Publicerade resultat, som gäller andra grupper, bör replikeras i nya sammanhang innan en bedömning av SARA:SV kan göras. Nya studier i den svenska socialtjänstkontexten bör göras med avseende på validitet och reliabilitet. Studier med avseende på sensitivitet och specificitet är högst relevanta eftersom det gäller att diskriminera mellan (framtida) våldsbenägna och icke (framtida) våldsbenägna personer. De redan genomförda studierna av tidigare versioner av SARA utgör en god grund för kommande validerings- och reliabilitetsstudier i socialtjänstens kontext. Om man utför studier inom socialtjänsten för att undersöka validiteten och värdera reliabiliteten, kan det säkert räcka med en eller två studier, om resultatet av dessa stöder data från annan verksamhet, till exempel den polisiära.