SARA:SV (Spousal Assault Risk Assessment guide – Short Version)

Den svenska versionen av SARA (SARA:SV) är en utvecklad version (förkortad och förändrad) av den ursprungliga SARA. I Nordamerika går checklistan under namnet B-Safer.

Målgrupp

Vuxna.

Syfte

Bedömning av risk för upprepat partnervåld.

Innehåll och genomförande

Konstruktion

SARA:SV är en checklista som består av tre delar och omfattar 15 faktorer.

Den första delen täcker fem riskfaktorer beträffande (den misstänkte) gärningsmannens historia av partnervåld. Den andra delen kartlägger gärningsmannens psykosociala status (fem riskfaktorer) och den tredje delen fokuserar på fem sårbarhetsfaktorer hos offret.

Det finns möjlighet att komplettera med andra överväganden som bedömaren anser är viktiga. Som exempel anges specifika risk- och sårbarhetsfaktorer som inte tagits upp tidigare i formuläret.

När all information har samlats in och värderats bedöms:

• den aktuella (inom de närmaste veckorna) risken för partnervåld
• risken för framtida partnervåld
• hur allvarlig risken för framtida partnervåld är.

Helst ska en bedömning av checklistans faktorer föregås av intervjuer eller förhör med den förmodade gärningsmannen, med offret och/eller med vittnen eller närstående. I manualen beskrivs att även uppgifter från tillgängliga handlingar och registerdata, till exempel uppgifter från polisregistret, ska tas med i bedömningen.

Omfattning och intensitet

Poängsättning och återkoppling

När man arbetar med SARA:SV gör man ingen poängsättning eller beräkning. Bedömaren ska med hjälp av checklistan göra en bedömning av om risk och/eller någon av sårbarhetsfaktorerna föreligger. Bedömaren tar ställning till om varje påstående kan kategoriseras enligt:

J = Riskfaktorn föreligger

D = Riskfaktorn föreligger möjligen eller delvis

N = Riskfaktorn föreligger inte

-- = Otillräcklig information

Varje riskfaktor ska bedömas både i den aktuella situationen (nuläge och fyra veckor bakåt i tiden) och historiskt.

Risken för framtida partnervåld ska bedömas utifrån att ingen intervention sker. Vid bedömningen används kategorierna Låg, Medel eller Hög risk (L, M och H). Bedömaren bör kommentera slutsatserna av bedömningen (hur komplett materialet är, brist på uppgifter).

Utifrån riskbedömningen gör man en plan för intervention/riskhantering. I planen ska det framgå vilka åtgärder som kan och bör vidtas. Planen ska bygga på de riskfaktorer och den grad av risk som framkommer i bedömningen. Det finns inga anvisningar i manualen om hur återkopplingen av bedömningen ska ske eller till vilka personer den ska ges.

Tidsåtgång

Tidsåtgången kan variera från 10 minuter och uppåt, beroende på ärendets karaktär.

Utbildning och licens

Tillgänglighet

Formuläret finns att laddas ner utan kostnad från Rättspsykiatriska regionkliniken i Sundsvall.

Ladda ner formulär Checklista för bedömning av risk för framtida partnervåld (SARA:SV)

Manualen kan också beställas från Rättspsykiatriska regionkliniken i Sundsvall, rpk.sundsvall@lvn.se för 120 kr.

Krav på förkunskaper

SARA:SV har utarbetats och standardiserats för att kunna tillämpas av personer utan klinisk kompetens. Vissa minimikvalifikationer anges i manualen.

Bedömaren bör uppfylla något av följande två kompetenskrav:

• Specialistkunskaper i personbedömningar (utbildning eller erfarenhet av bedömningar av gärningsmän eller offer för partnervåld)
• Specialistkunskaper på området partnervåld (utbildning eller arbetslivserfarenhet).

Krav på utbildning

Det krävs utbildning för att använda SARA:SV eftersom felanvändning skulle kunna innebära risker. Alla användare förväntas gå en utbildning på minst en heldag innan de börjar använda SARA:SV. Utbildning kan i princip ges av alla som utbildat sig i att använda SARA, det finns alltså ingen särskild ”certifiering”. Det är vanligt att en expert på området riskbedömningar ger utbildningen.

Resultat av kvalitetsgranskningen

Användarmanualen

Det finns en svensk manual i tryckt form men i den anges inte hur socialtjänsten ska kunna hämta in information som polis och kriminalvård förfogar över. Den forskning som refereras i manualen rör andra användare än socialtjänsten.

Saknas och bör kompletteras

• Samtlig forskning om SARA:SV bör sammanfattas i en separat del, skild från sammanfattning av övrig forskning, för att tydliggöra vilka belägg som finns för respektive version av SARA i olika kontexter.
• Det är särskilt viktigt att specificera argumenten för användning av SARA:SV i socialtjänsten. I manualen bör det tydligt anges dels hur socialtjänsten ska hämta in information, dels hur bedömningsprocessen ska gå till.

Tekniska data

För versionen SARA:SV finns inga studier från socialtjänstområdet. De studier som finns är utförda på andra användargrupper inom polis och kriminalvård. De analyser som ingår i flera studier gäller antingen tidigare versioner av SARA eller andra användargrupper, och är därför inte relevanta för socialtjänsten.

Saknas och bör kompletteras

SARA:SV är inte utvärderad för den tänkta användarpopulationen, det vill säga socialtjänsten. Publicerade resultat, som gäller andra grupper, bör replikeras i nya sammanhang innan en bedömning av SARA:SV kan göras. Nya studier i den svenska socialtjänstkontexten bör göras med avseende på validitet och reliabilitet. Studier med avseende på sensitivitet och specificitet är högst relevanta eftersom det gäller att diskriminera mellan (framtida) våldsbenägna och icke (framtida) våldsbenägna personer. De redan genomförda studierna av tidigare versioner av SARA utgör en god grund för kommande validerings- och reliabilitetsstudier i socialtjänstens kontext. Om man utför studier inom socialtjänsten för att undersöka validiteten och värdera reliabiliteten, kan det säkert räcka med en eller två studier, om resultatet av dessa stöder data från annan verksamhet, till exempel den polisiära.

Referenser

• Andrés-Pueyo, A., López, S. and Álvarez, E. (2008). Assessment of the risk of intimate partner violence and the SARA. Papeles del Psicólogo 29, 107-122.
• Au, A., Cheung, G., Kropp, R., Yuk-chung, C., Lam, G. L. T. & Sung, P.(2008). A Preliminary Validation of the Brief Spousal Assault Form for the Evaluation of Risk (B-SAFER) in Hong Kong." Journal of Family Violence 23(8): 727-735.
• Belfrage, H. & Strand, S. (2010). Strukturerad bedömning av risker vid hot och trakasserier med hedersrelaterad bakgrund. Rättspsykiatriska kliniken Sundsvall. Mittuniversitetet.
• Belfrage, H. & Strand, S. (2003). Utveckling av ett riskinstrument för polisiär bedömning av risk för upprepat partnervåld (SARA:PV) Slutrapport från ett utvecklingsprojekt i Kalmar, Kronoberg och Blekinge län.
• Belfrage, H., Strand, S., Storey, J. E., Gibas, A. L., Kropp, P. R., Hart, S. D., (2012). Assessment and Management of Risk for Intimate Partner Violence by Police Officers Using the Spousal Assault Risk Assessment Guide. In Law Human Behavior. 36 (1).
• Belfrage, H., Strand, S. (2008). Structured spousal violence risk assessment: Combining risk factors and victim vulnerability factors. The International Journal of Forensic Mental Health 7(1): 39-46.
• Borum, R., & Douglas, K. S. (2003). New directions in violence risk assessment. Psychiatric Times 20(3): 102-103.
• Glackman, W., (2004). Spousal Assault Risk assessment (SARA) follow-up study: Overall rating and reoffence. Victoria BC: Unpublished report, Ministry of public Saftey and the Solicitor General.
• Grann, M., & Wedin, I. (2002). Risk factors for recidivism among spousal assault and spousal homicide offenders. Psychology, Crime & Law 8(1): 5-23.
• Hanson, K. R., Helmus, L., Bourgon, G., (2007). The Validity of Risk Assessments for Intimate Partner Violoence: A meta-Analysis. ISBN 978-0-662-05377-4.
• Heckert, D. A., Gondolf, E. W. (2004). Battered Women's Perceptions of Risk versus Risk Factors and Instruments in Predicting Repeat Reassault." SO: Source Journal of Interpersonal Violence, vol. 19, no. 7, pp. 778-800, July 2004.
• Helmus, L., & Bourgon, G., (2011). Taking stock of 15 years of research on the Spousal Assault Risk Assessment Guide (SARA): A critical review. The International Journal of Forensic Mental Health 10(1): 64-75.
• Henning, K. , Martinsson, R., Holdford, R., (2009). Gender Differences in Risk Factors for Intimate Partner Violence Recidivism." Journal of Aggression, Maltreatment & Trauma 18(6): 623-645.
• Hilton, N. Z., Harris, G. T., Rice, M. E., Houghton, R. E., Eke, A. W., (2008). An Indepth Actuarial Assessment for Wife Assault Recidivism: The Domestic Violence Risk Appraisal Guide. In Law Human Behavior. Vol. 32 pp. 150-163.
• Hoyle, C. (2008). Will she be safe? A critical analysis of risk assessment in domestic violence cases. SO: Source Children and Youth Services Review, vol. 30, no. 3, pp. 323-337, Mar. 2008.
• Kroner, D. G., Mills, J. F., Gray, A., Talbert, O. N., (2011). Clinical assessment in correctional settings. Correctional mental health: From theory to best practice. T. J. Fagan and R. K. Ax. Thousand Oaks, CA US, Sage Publications, Inc: 79-102.
• Kropp, R., & Gibas, A. (2010) The Spousal Assault Risk Assessment Guide (SARA). In Handbook of violence risk assessment. R. K. Otto and K. S. Douglas. New York, NY US, Routledge/Taylor & Francis Group: 227-250.
• Kropp, R., & Hart, S.D., (2000). The Spousal Assault Risk Assessment (SARA) Guide: Reliability and Validity in Adult Male Offenders. SO: In Law and Human Behavior, vol. 24, no. 1, pp. 101-118, Feb 2000.
• Kropp, R., Hart, S.D., Belfrage , H., (2008). Bedömning av risk för upprepat partnervåld (SARA:SV) Version 2 Användarmanual. Landstinget Västernorrland. Rättspsykiatriska regionkliniken.
• Kropp, R.( 2008). Development of the Spousal Assault Risk Assessment Guide (SARA) and the Brief Spousal Assault Form for the Evaluation of Risk (B-SAFER). Intimate partner violence prevention and intervention: The risk assessment and management approach. A. C. Baldry and F. W. Winkel. Hauppauge, NY US, Nova Science Publishers: 19-31.
• Kropp, R. (2008). Intimate partner violence risk assessment and management." Violence And Victims 23(2): 202-220.
• Mowat-Leger, V. ( 2002). Risk factors for violence: A comparison of domestic batterers and other violent and non-violent offenders. US, ProQuest Information & Learning. 63.
• Singh, J. P., Grann, M., Fazel, S. (2011). A comparative study of violence risk assessment tools: A systematic review and metaregression analysis of 68 studies involving 25,980 participants. Clin Psychol Rev. 31(3):499-513.
• Strauchler,O., McCloskey, K., Malloy, K., Sitaker, M., Grigsby, N. Gillig, P. (2004) Humiliation, Manipulation, and Control: Evidence of Centrality in Domestic Violence Against an Adult Partner. Journal of Family Violence 19(6): 339-346.
• Williams K. R., & Houghton, A. B., (2004) Assessing the Risk of Domestic Violence Reoffending: A Validation Study. Law and Human Behavior, 28:4.
• Wong, T. (2008) Domestic violence exploratory study on the DVSI and SARA. State of Hawaii, 2003-2007 (ICIS Technical Report No 1).
• Woods, P., & Lasiuk, G. C., (2008) Risk prediction: a review of the literature. Journal of Forensic Nursing 4(1): 1-11.