MST (Multisystemisk terapi)

MST är en intensiv familjebaserad öppenvårdsinsats för familjer med ungdomar med allvarliga sociala, emotionella eller utagerande problem. Den utvecklades i USA under 1970-talet och har använts i Sverige sedan början av 2000-talet.

Målgrupp
Familjer med ungdomar (12–17 år) med allvarliga sociala, känslomässiga eller utåtagerande problem.

Typ av metod
Insats

Målgrupp

MST utvecklades ursprungligen för familjer med kriminella ungdomar i åldrarna 12–17 år som ett alternativ till placering utanför hemmet. Därefter har insatsen utvecklats för att passa nya målgrupper, exempelvis ungdomar med missbruksproblem och allvarliga psykiatriska problem.

Syfte

Insatsen syftar till att påverka de faktorer som antas bidra till den unges problem. Dessa faktorer kan finnas hos den unge själv, i familjen och på ungdomens och familjens sociala arenor. På längre sikt är syftet att minska och eliminera den unges problem.

Innehåll och genomförande

MST grundar sig på socialekologiska och familjesystemiska teorier samt forskning om risk- och skyddsfaktorer för antisocialt beteende hos ungdomar. Grundtanken är att behandlingen behöver påverka alla de sammanhang som den unge befinner sig i – familj, nätverk, kamratkrets och skola – för att åstadkomma en hållbar förändring. Insatsen genomförs av MST-team med tre till fyra terapeuter och en teamledare med samordnande behandlingsansvar. Varje terapeut arbetar med fyra till sex familjer. Behandlingen sker i allmänhet i familjernas hem eller närmiljö.

Insatsen inleds med omfattande intervjuer med familjemedlemmarna. Dessa ger teamet en bild av den unges utveckling och familjens sätt att fungera inbördes med varandra och på andra arenor, såsom skola och fritid. På basis av den information som kommit fram gör teamet en bedömning av vilka delmål som bör prioriteras i behandlingen, och dessa diskuteras och förankras med familjen. Exempel på delmål kan vara ökad föräldraförmåga genom utbildning i positiva uppfostringsmetoder. Det kan också handla om att minska den unges umgänge med antisociala kamrater, att öka närvaron i skolan, eller förbättra kommunikationen inom familjen. Delmålen bestämmer valet av insatser. En plan för hur målen ska nås upprättas, och denna utvärderas och revideras sedan kontinuerligt tills delmålen uppnås.

MST består inte av en fast uppsättning av interventioner, utan man integrerar framför allt kognitiva, beteendeterapeutiska och familjeterapeutiska tekniker som behövs när man utformar insatsen. Innehållet styrs av nio behandlingsprinciper som bland annat handlar om att den ska betona det positiva och tillvarata familjens styrkor, att interventionerna som används ska uppmuntra till ansvarsfullt beteende hos familjemedlemmarna, vara tydligt definierade samt handlings- och målinriktade, fokusera på här och nu, vara i samklang med den unges ålder och behov, och genomföras på ett sätt så att familjen kan möta framtida svårigheter på ett bättre sätt.

Omfattning och intensitet

Insatsen pågår under 4–6 månader med varje familj. Terapeuterna finns tillgängliga för familjerna dygnet runt, sju dagar i veckan.

Utbildning och licens

För att utbildas och arbeta i ett MST-team krävs relevant akademisk utbildning. För verksamheter som vill använda metoden ställs krav på licensavtal med det amerikanska företaget MST Services Inc. I Sverige ges utbildning, handledning och fortbildning av MST-Sverige som i sin tur har samarbete med MST Services. Den inledande utbildningen är fem dagar. MST-teamen får stöd av huvudmannen MST-Sverige via telefonkonsultationer och fortbildningar.

Kunskap om insatsens effekter

MST ingår i Socialstyrelsens kunskapsstöd Insatser för att motverka fortsatt normbrytande beteende och återfall i brott. Kunskapsstöd med rekommendationer för socialtjänstens arbete med barn 6–17 år som ett exempel på strukturerad familjebehandling i öppenvård som bör användas. Rekommendationen gäller för barn 12–17 år med hög risk för fortsatt normbrytande beteende.

Socialstyrelsens nationella riktlinjer

MST ingår i Socialstyrelsens preliminära nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevården.

MST vid missbruk eller beroende av alkohol eller narkotika hos ungdomar under 18 år i Socialstyrelsens nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevård

MST ingår i SBU:s översikt Insatser i öppenvård för att förebygga ungdomars återfall i brott (12–17 år). Syftet med översikten var att undersöka det vetenskapliga underlaget för olika insatser för målgruppen.

Resultatet av översikten visar att det inte går att avgöra vilka specifika psykosociala öppenvårdsinsatser som är mer effektiva än de som de har jämförts med när det gäller återfall i brott de följande åren (i genomsnitt två år). SBU:s praxisundersökning visar att svensk socialtjänst och barn- och ungdomspsykiatri använder ett stort antal öppenvårdsinsatser för unga som har begått brott. Många av insatserna saknar manual och har inte utvärderats i fråga om att förhindra nya brott. Även om det saknas vetenskaplig kunskap om vilka effekter som olika specifika psykosociala öppenvårdsinsatser kan ha på ungdomars återfall i brott innebär det inte att socialtjänsten och barn- och ungdomspsykiatrin per automatik ska sluta att använda dem. Det kan även anses som etiskt problematiskt att avstå från insatser som teoretiskt skulle kunna förebygga brott, och som upplevs fungera väl av verksamheter och klienter. Det finns ingenting i studierna som tyder på att de utvärderade insatserna skulle vara skadliga, till exempel öka brottsligheten.

Systematisk översikt

MST ingår i SBU:s översikt Insatser i öppenvård för att förebygga ungdomars återfall i brott (12–17 år). Syftet med översikten var att undersöka det vetenskapliga underlaget för olika insatser för målgruppen. 

Resultatet av översikten visar att det inte går att avgöra vilka specifika psykosociala öppenvårdsinsatser som är mer effektiva än de som de har jämförts med när det gäller återfall i brott de följande åren (i genomsnitt två år). SBU:s praxis undersökning visar att svensk socialtjänst och barn- och ungdomspsykiatri använder ett stort antal öppenvårdsinsatser för unga som begått brott. Många av insatserna saknar manual och har inte utvärderats i fråga om att förhindra nya brott. Även om det saknas vetenskaplig kunskap om vilka effekter som olika specifika psykosociala öppenvårdsinsatser kan ha på ungdomars återfall i brott innebär det inte att socialtjänsten och barn- och ungdomspsykiatrin per automatik ska sluta att använda dem. Det kan även anses som etiskt problematiskt att avstå från insatser som teoretiskt skulle kunna förebygga brott, och som upplevs fungera väl av verksamheter och klienter. Det finns ingenting i studierna som tyder på att de utvärderade insatserna skulle vara skadliga, till exempel öka brottsligheten.

Statens beredning för medicinsk och social utvärdering (SBU) har identifierat en vetenskaplig kunskapslucka gällande MST för ungdomar med antisocial problematik vilka får institutionsvård. SBU skriver också att eftersom MST och andra utvärderade program i den systematiska översikten är utvecklade för öppenvård är det inte konstigt att det saknas  utvärderingar av programmens effekter när de används inom institutionsvård.

Läs mer om den vetenskapliga kunskapsluckan gällande MST för barn och unga med institutionsvård på SBU:s webbplats

En systematisk översikt från Campbell Collaborations menar att man behöver mer forskning för att kunna dra några slutsatser om metodens effekter. Sedan översikten genomfördes har flera nya studier publicerats, däribland en svensk undersökning.

Referenser

  • Andrée-Löfholm, C. (2011). Multisystemisk terapi i Sverige – evidensbaserad metod i nytt sammanhang. [Doktorsavhandling]. Lund: Lunds Universitet.
  • Littell, J.H., Popa, M., & Forsythe, B. (2005). Multisystemic therapy for social, emotional, and behavioral problems in youth aged 10–17. Campbell Systematic Reviews, 2005, 1.
Senast uppdaterad:
Publicerad: