HUT (Hästunderstödd terapi, ridterapi)

I Sverige har ridning som fritidsaktivitet och rehabilitering för personer med funktionshinder funnits sedan slutet av 1950-talet. Andra namn på metoden är Ridterapi och Equine Assisted Therapy (EAT).

Målgrupp
Barn och vuxna med fysisk och/eller psykisk funktionsnedsättning och ungdomar med beteendeproblem eller psykisk ohälsa.

Typ av metod
Insats

Målgrupp

Barn och vuxna med fysisk och/eller psykisk funktionsnedsättning samt ungdomar med beteendeproblem eller psykisk ohälsa.

Syfte

Hästunderstödd terapi används som habilitering och rehabilitering för personer med fysisk funktionsnedsättning och syftar till förbättrad balans, muskulatur och koordination.

Insatsen används även som tilläggsterapi inom psykosocial behandling och psykoterapi vid psykisk ohälsa. Syftet är då ökat välmående samt bättre kroppskännedom, självförståelse och självförtroende.

Innehåll och genomförande

Hästunderstödd terapi används i såväl etablerad vård som i verksamheter som enbart erbjuder fritidsridning och hälsovård. Insatsen består av ryttarträning och övningar på hästryggen, samt skötsel och omsorg om hästar.

Omfattning och intensitet

Varierar med målgrupp och verksamheternas mål och innehåll.

Utbildning och licens

Utövare kan ha en grundprofession som sjukgymnaster, psykologer, socionomer, socialpedagoger och arbetsterapeuter. Det är alltså inget eget yrke eller en särskild terapiform utan den gemensamma nämnaren är användandet av hästen för att effektivisera en behandlingsinsats. Det finns inga kvalitetskrav på utövare eller verksamhet. Krav på adekvat vidareutbildning för att arbeta med hästar i behandlingsarbete finns i vissa kommuner. Utbildning av olika karaktär bedrivs även av Intresseföreningen för ridterapi, Göteborgs handikappridklubb och Svenska Ridsportförbundet.

Kunskap om insatsens effekter

SBU:s upplysningstjänst har efter litteratursökning och kvalitetsgranskning identifierat två systematiska översikter. Den ena var en kartläggning av systematiska översikter från år 2018 där olika former av hästunderstödd terapi utvärderades för barn och vuxna från olika patient- och brukargrupper. Författarna skrev att det ännu är svårt att dra entydiga slutsatser om nyttan av hästunderstödd terapi eftersom forskningen på området har flera brister.

Den andra översikten från år 2019 studerade effektiviteten av hästunderstödd terapi för personer med autismspektrumtillstånd. Författarna skrev att effekterna av hästunderstödd terapi var positiva för sociala funktioner och minskad aggressivitet, men att det ännu är svårt att dra generella slutsatser på grund av brister i forskningens genomförande och skillnader i hur insatsen utförs och hur den mäts. Författarnas slutsatser har inte analyserats utifrån svenska förhållanden.

SBU har inte tagit ställning i sakfrågan eftersom de inte har bedömt risken för systematiska fel i primärstudier och inte heller vägt samman resultaten eller bedömt graden av vetenskaplig tillförlitlighet. Därför redovisar de endast författarnas slutsatser från systematiska översikter som bedöms ha låg eller måttlig risk för systematiska fel.

SBU:s rapport om hästunderstödd terapi

Referenser

  • Håkanson, M., Palmgren Karlsson, C., Sandgren V. Kartläggning av verk-samheter som använder hästar i vård och behandling i Sverige. SLU Skara, Agroväst, Hästcentrum skara och Stiftelsen Svensk Hästforskning; 2008
  • Silfverberg G., & Tillberg P. Ridterapi – fakta och framtid. Ersta Sköndal Högskola; 2011. Arbetsrapportserie nr 75.
  • Organisationen för hästunderstödda insatser - OHI
Senast uppdaterad: