FFT (Funktionell familjeterapi)

FFT är en manualbaserad insats för familjer med ungdomar med utagerande beteendeproblematik. Insatsen utvecklades under 1970-talet av psykolog James Alexander, USA, och används i Sverige sedan 1991.

Målgrupp
Familjer med ungdomar (11–18 år) som har ett utåtagerande beteende, begår brott eller missbrukar.

Typ av metod
Insats

Målgrupp

Familjer med ungdomar i åldrarna 11–18 år som visar ett utagerande beteende eller har begått brott eller missbrukar. Det pågår prövningar av FFT för andra grupper, exempelvis vid ungdomsdepression och för yngre barn (8–11 år).

Syfte

Det kortsiktiga syftet är att förbättra relationerna och kommunikationen i familjerna. Långsiktigt är syftet är att ungdomens antisociala beteende ska upphöra.

Innehåll och genomförande

Insatsen bygger på systemteori, kommunikationsteori samt beteendeterapeutiska principer. Grundidén växte fram ur empiriska studier som visade på lite stödjande kommunikation och samtidigt mer ifrågasättande och försvarsinställd kommunikation i familjer med normbrytande ungdomar. Insatsen syftar därför till att åstadkomma en mer stödjande kommunikation och mer ömsesidigt samspel inom familjen. I FFT arbetar en terapeut med hela familjen. I arbetet betonas bland annat vikten av att ta personligt ansvar för det man säger, att vara tydlig med vad man säger och vem man riktar sig till.

Andra viktiga principer handlar om att

  • vara aktiv i sitt lyssnande
  • stämma av om man förstått den andre rätt
  • berätta om egna känslor och reaktioner inför andras beteende.

Terapeuten avbryter när familjemedlemmar hamnar i försvarsinställd kommunikation, och använder sig av ”positiv omformulering” för att minska motstånd och skuldbelägganden inom familjen. Här ger terapeuten alternativa och mer positiva förklaringar till beteenden som upplevs som problematiska av någon i familjen, exempelvis att ilska kan betyda förlust eller saknad, eller att tjat är ett sätt att visa att man är engagerad och bryr sig. Insatsen är strukturerad med mål för varje session. Den kan användas hemma hos familjen, på kliniker och på ungdomsinstitutioner.

Omfattning och intensitet

Vanligen mellan åtta och tolv terapitimmar men upp till trettio timmar förekommer.

Utbildning och licens

Stiftelsen Funktionell Familjeterapi ger utbildning, handledning och certifiering i metoden. Information finns på FFT Sveriges webbplats. Det finns inga formella krav för att utbildas i FFT men relevant grundutbildning förordas. Det finns inget krav på licensavtal för verksamheter som vill använda metoden.

Kunskap om insatsens effekter

FFT ingår i Socialstyrelsens nationella riktlinjer för vård och stöd vid missbruk och beroende.

FFT ingår i SBU:s översikt Insatser i öppenvård för att förebygga ungdomars återfall i brott (12–17 år). Syftet med översikten var att undersöka det vetenskapliga underlaget för olika insatser för målgruppen.

Resultatet av översikten visar att det inte går att avgöra vilka specifika psykosociala öppenvårdsinsatser som är mer effektiva än de som de har jämförts med när det gäller återfall i brott de följande åren (i genomsnitt två år). SBU:s praxisundersökning visar att svensk socialtjänst och barn- och ungdomspsykiatri använder ett stort antal öppenvårdsinsatser för unga som har begått brott. Många av insatserna saknar manual och har inte utvärderats i fråga om att förhindra nya brott. Även om det saknas vetenskaplig kunskap om vilka effekter som olika specifika psykosociala öppenvårdsinsatser kan ha på ungdomars återfall i brott innebär det inte att socialtjänsten och barn- och ungdomspsykiatrin per automatik ska sluta att använda dem. Det kan även anses som etiskt problematiskt att avstå från insatser som teoretiskt skulle kunna förebygga brott, och som upplevs fungera väl av verksamheter och klienter. Det finns ingenting i studierna som tyder på att de utvärderade insatserna skulle vara skadliga, till exempel öka brottsligheten.

SBU har identifierat flera kunskapsluckor med olika utfall vid användning av FFT, dels för föräldrar, eller föräldrar och barn tillsammans, i familjer där man vet eller misstänker att barn utsatts för någon form av våld och försummelse, dels för ungdomar med antisocial problematik vilka får institutionsvård.

Socialstyrelsens rapport Insatser för unga lagöverträdare – En systematisk sammanställning av översikter om effekter på återfall i kriminalitet är en sammanställning som gäller systematiska översikter av familjebaserade insatser för unga lagöverträdare, bland annat FFT.

Det finns två svenska studier av FFT (Hansson m fl., 2000 och 2004).

Läs mer om hur man värderar studiers kvalitet på Kunskapsguiden.se

Referenser

  • Alexander JF, Parsons BV. Short-term behavioral intervention with delinquent families: Impact on family process and recidivism. Journal of Abnormal Psychology. 1973; 81: 219–25.
  • Hansson K. Familjeterapi vid ungdomsasocialitet. I Familjebehandling på goda grunder: En forskningsbaserad översikt. Stockholm: Förlagshuset Gothia; 2004: 134–73.
  • Hansson K, Cederblad M, Höök B. Funktionell Familjeterapi - en behandlingsmetod vid ungdomskriminalitet. Socialvetenskaplig tidskrift. 2000; 7: 231–43.
  • Hansson K, Johansson P, Drott-Englén G, Benderix Y. Funktionell familjeterapi i barnpsykiatrisk praxis: Om behandling av ungdomskriminalitet utanför universitetsforskningen. Nordisk Psykologi. 2004; 56: 304–320.
Senast uppdaterad:
Publicerad: