Målgrupp
Vuxna med allvarliga psykiska funktionsnedsättningar.
Typ av metod
Insats
Den ursprungliga målgruppen var vuxna personer med allvarliga psykiska funktionshinder såsom schizofreni, annan psykos eller personlighetsstörning. Idag används insatsen även vid allvarliga beroendeproblem.
Det övergripande syftet är att personer med allvarliga psykiska funktionshinder ska kunna leva ett så självständigt liv som möjligt. De konkreta målen är att patienterna ska hålla kontakt med vård- och stödsystemet, att antalet och längden på sjukhusvistelser ska minska samt att patienternas sociala funktion och livskvalitet ska förbättras.
Case management är egentligen ett samlingsnamn för flera typer av stödmodeller. I samtliga modeller har en vårdsamordnare, en så kallad case-manager, en koordinerande funktion med ansvar för att utredning, planering och adekvata insatser genomförs och följs upp med klienten. Däremot skiljer sig de olika modellerna vad gäller intensiteten i kontakten, graden av samordning samt vårdsamordnarens roll i de behandlande och rehabiliterande insatserna.
I den ursprungliga ”mäklarmodellen” har en case manager ingen klinisk expertis och genomför inte egna behandlingsinsatser. I den kliniska "case management-modellen" har personen förutom det samordnande ansvaret också en viss behandlande roll, exempelvis vid social träning och familjestöd. I modellen för intensiv case-management är samordnaren ofta en samtidigt kliniskt verksam terapeut som har tät kontakt med ett relativt litet antal klienter. Den mest omfattande modellen ”Assertive community treatment” (ACT) innebär att hela det samordnande och behandlande ansvaret tas av ett team där exempelvis socialarbetare, sjuksköterska och psykiater ingår. Teamet arbetar aktivt uppsökande med relativt få personer per behandlare och finns tillgängligt dygnet runt. I resursmodellen utgår samordnaren mer från klientens egna val och starka sidor vid planeringen av insatser och agerar mer uttalat som patientens ombudsman än i andra modeller. Här ingår insatsen personligt ombud som är den form av mindre intensiv case management som används mest i Sverige i dag.
Det finns stora variationer mellan verksamheter i hur insatsen personligt ombud utförs och organiseras. Även rehabiliteringsmodellen betonar klientens egna önskemål och val, och inriktas på den typ av färdighetsträning som behövs för att klienten ska nå sina mål.
Insatsens omfattning och intensitet ser olika ut beroende på vilket behov av vård och stöd den enskilde har och vilken modell man arbetar utifrån. Insatsen kan variera i tid från några månader till flera år.
En case managers yrkesbakgrund kan variera och utbildningsbehovet ser olika ut beroende på vilken modell det handlar om. I Sverige finns flera olika aktörer som anordnar utbildningar. Omfattningen på utbildningen kan variera från ett par heldagar till högskoleutbildningar som sträcker sig över hela och ibland flera terminer.
Case Management (CM) ingår i Socialstyrelsens nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevård.
Missbruk eller beroende av alkohol och narkotika och behov av samordning
Missbruk eller beroende av alkohol och narkotika och hemlöshet
Nationella riktlinjer vid schizofreni och schizofreniliknande tillstånd
SBU har kartlagt Kunskapsläget om CM när det gäller utredning och insatser för ekonomiskt bistånd samt även Organisering av vård och omsorg för de mest sjuka äldre.
SBU har också kommenterat en internationell översikt om Insatser för att minska hemlöshet för personer med missbruk, beroende och psykisk ohälsa.