Granskade bedömningsmetoder

Socialstyrelsen granskar standardiserade bedömningsmetoder som används i socialt arbete för att identifiera och kommentera styrkor och svagheter hos metoden, i relation till dess dokumentation och tekniska kvaliteter.

Noggrann och relevant granskning

Syftet med att granska bedömningsmetoder är att identifiera och kommentera deras styrkor och svagheter i relation till dokumentation och tekniska kvaliteter. Målet med processen för granskning är att genomföra granskningarna noggrant och relevant för den särskilda bedömningsmetoden samt att granskningarna ska vara objektiva och fria från personliga intressen.

Granskningsprocessen

1. Socialstyrelsen söker information om metoden

Socialstyrelsen samlar relevant dokumentation, till exempel manualer, rapporter eller artiklar om metoden. Socialstyrelsen gör också sökningar i relevanta databaser efter vetenskapliga artiklar där bedömningsmetoden har testats.

Så sammanställer vi kunskap om insatsers effekter

2. Granskare utses

Socialstyrelsen utser två av varandra oberoende, externa granskare för varje bedömningsmetod, varav minst en ska ha särskilt kunnande i psykometri. Proceduren genomförs på samma sätt som vid granskning av artiklar till vetenskapliga tidskrifter, så kallad peer-review-granskning.

De som granskar en bedömningsmetod får inte vara direkt involverade i arbete med den bedömningsmetod som är aktuell, med andra ord får de inte vara till exempel utvecklare, leverantörer eller konkurrenter. Däremot är det positivt om granskarna har kunskap om bedömningsmetoden och känner till dess bakgrund.

Granskarna (jäv) måste uppfylla Socialstyrelsens krav på objektivitet, saklighet och opartiskhet vid hanteringen av utredningar och ärenden. Ett jävsavtal tecknas mellan granskaren och Socialstyrelsen, som intygar objektivitet och frånvaro av jäv för metoden som ska granskas. Under granskningen har granskarna kontakt med Socialstyrelsen, men inte med metodens företrädare eller med varandra.

3. Granskningen genomförs utifrån standardformulär och underlag

Granskarna har ett standardformulär till sitt förfogande som underlag för granskningen. Materialet som granskarna får som underlag inkluderar det som företrädaren och Socialstyrelsen bifogar. 

4. Granskarnas bedömningar kvalitetssäkras

När de två granskarna gått igenom och bedömt materialet sammanställer socialstyrelsen granskarnas bedömningar och gör ett första utkast till kvalitetsbedömning. Utkastet sänds till företrädaren för bedömningsmetoden för kommentarer. 

5. Vad är det som granskas?

I granskningen av den standardiserade bedömningsmetoden är det framför allt två ansatser som är viktiga:

  • beskrivningen av syftet med och innehållet i metoden
  • kvaliteten på och informationen om vetenskaplig testning av bedömningsmetoden.

Dessa två ansatser bryts ner i detaljerade punkter och för varje avsnitt görs en värdering enligt en skala. Granskningarna grundas i första hand på den dokumentation som är tillgänglig för den normala användaren av instrumentet.

6. Dokumentation

En bedömningsmetod är aldrig bättre än den dokumentation som finns om det. Det handlar om det som användaren har tillgång till i termer av teknisk information samt beskrivning och syfte.

Med kvaliteten på den tekniska informationen menas kvaliteten på den psykometriska informationen med tillhörande förklaringar. Beskrivning och syfte innebär hur tydligt manualer och annan dokumentation beskriver olika faktorer.

7. Värdering

Granskarens värdering av instrumentet summerar styrkor och svagheter med behandlingsmetoden, särskilt med tanke på användning i praktiken. Värderingen görs på tre områden, som bedöms efter en fyrgradig skala, med efterföljande motiveringar och vid behov förslag till förbättringar.

Granskningsområdena är:

  • materialets utformning
  • beskrivning av metoden
  • tekniska och vetenskapliga kriterier.
Informationsmaterial
Senast uppdaterad: