Nationella informationsmängder

Socialstyrelsen utvecklar nationella informationsmängder (NIM:ar) som bidrar till att skapa en strukturerad och ändamålsenlig dokumentation kring patienter och brukare. En NIM är en standardiserad beskrivning av hur en avgränsad informationsmängd bör dokumenteras på ett strukturerat och entydigt sätt, oberoende av i vilken del av vård och omsorg den dokumenteras. Exempel på information som kan struktureras enhetligt med en NIM, är information om kroppslängd eller tobaksbruk.

Syfte

Idag lagras information om en individ ofta i olika informationssystem vilket kan försvåra för organisationer att dela data med varandra, även inom enskilda organisationer, exempelvis sjukhus. Nationella informationsmängder kan fungera som en gemensam referens för hur information bör dokumenteras för att kunna återanvändas inom och mellan olika informationsmiljöer. På detta sätt kan NIM:ar användas för att överbrygga barriärer som it-stöden ofta stöter på, och bidra till att information tolkas lika när den delas mellan verksamheter och system. NIM:ar styr inte hur den underliggande databasstrukturen ser ut eller ska fungera. De beskriver hur informationen (innehållet) bör dokumenteras på ett enhetligt sätt. De möjliggör också att flertalet kommunikationsformat kan användas för att utbyta information med bibehållen innebörd, oberoende av vald teknik och teknisk standard.

En nationell informationsmängd tillhandahåller struktur, kodning, enhet av mätning, måttenheter och attribut, för en avgränsad informationsmängd. En NIM kan utgöra beståndsdel i beskrivningar av större informationsmängder, exempelvis uppmärksamhetsinformation eller information inom ett avgränsat kliniskt område. NIM:ar kan användas i nationella, regionala och lokala tillämpningar och möjliggör återanvändning av information som behöver vara tillgängliga i flera syften, såsom information om överkänslighet, nuvarande medicinering eller vitalparametrar.

En NIM
  • beskriver en enhetlig struktur för information som behöver vara tillgänglig i flera sammanhang, såsom t.ex. information om kroppslängd, tobaksbruk eller överkänslighet
  • kan utgöra en ”beståndsdel” i beskrivningar av större informationsmängder, exempelvis information inom ett avgränsat kliniskt område
  • möjliggör återanvändning av information som dokumenterats i olika delar av den enskilda individens process
  • kan användas i nationella, regionala och lokala tillämpningar i syfte att skapa en strukturerad och ändamålsenlig dokumentation
  • utvecklas utifrån nationell informationsstruktur (NI), Snomed CT, hälsorelaterade klassifikationer och Socialstyrelsens termbank
  • är oberoende av kommunikationsformat och teknik som används för att utbyta information mellan system
Senast uppdaterad:
Publicerad: