Floating-Harborsyndromet

Synonymer Pelletier-Leistis syndrom
ICD-10 Q87.8
Senast reviderad 2019-03-15

Sjukdom/tillstånd

Floating-Harborsyndromet kännetecknas av sen skelettmognad, kortväxthet och gemensamma utseendemässiga drag. Hos en del är skallformen påverkad. Missbildningar i hjärtat och njurarna kan också förekomma. Barnen har ofta låg födelsevikt och ätsvårigheter och en del är överkänsliga mot gluten. De flesta har en intellektuell funktionsnedsättning, som brukar vara lindrig. Tal- och språkutveckling är ofta sen. Framför allt påverkas förmågan att forma ord och uttrycka sig (expressiv förmåga).

Personer med syndromet behöver samordnade insatser inom olika specialistområden där habilitering ingår. Det psykologiska och sociala stödet är viktigt.

Syndromet har fått sitt namn efter de två sjukhus där barn med symtomen beskrevs 1973, på Boston Floating Hospital av G Pelletier och M Feingold och på Harbor-UCLA Medical Center i Torrance, Kalifornien, av J Leisti med kollegor.

Förekomst

Det är okänt hur många som har Floating-Harborsyndromet. Det kan finnas personer med lindriga symtom som ännu inte fått rätt diagnos. I Sverige känner man till ett tiotal personer med syndromet.

Orsak

Orsaken till syndromet är en förändring (mutation) i genen SRCAP på kromosom 16 (16p11.2). Genen är en mall för tillverkningen av (kodar för) proteinet SRCAP, som tillsammans med andra proteiner aktiverar CBP, (cykliskt AMP-bindande protein, CREBBP).

CBP är en transkriptionsfaktor. En transkriptionsfaktor är ett protein som är nödvändigt för att informationen i genens DNA ska överföras (transkriberas) till RNA. CBP behövs för transkribering av gener som är viktiga för utvecklingen av flera organ under fosterstadiet. Vid Floating-Harborsyndromet minskar aktiviteten. Det påverkar organutvecklingen och leder till olika symtom.

Mutationer i genen CBP, som kodar för transkriptionsfaktorn CBP, orsakar Rubinstein-Taybis syndrom. Symtomen liknar delvis dem vid Floating-Harborsyndromet och förklaringen anses vara att proteinet SRCAP påverkar aktiviteten hos CBP. I Socialstyrelsens databas om ovanliga diagnoser finns ett separat informationsmaterial om Rubinstein-Taybis syndrom.

Ärftlighet

Floating-Harborsyndromet uppkommer oftast som en nymutation. Mutationen har då oftast skett i en av föräldrarnas könsceller (ägg eller spermier). Sannolikheten att de på nytt får ett barn med syndromet uppskattas till mindre än 1 procent. Den nyuppkomna mutationen hos barnet blir dock ärftlig och kan föras vidare till nästa generation.

Nedärvningsmönstret är autosomalt dominant. Det innebär att om en av föräldrarna har syndromet, det vill säga har en normal gen och en muterad gen, är sannolikheten för såväl söner som döttrar att få syndromet 50 procent. De barn som inte har fått den muterade genen får inte syndromet och för det inte heller vidare.

 autosomal-dominant-1.gif

Symtom

Barn med Floating-Harborsyndromet har ofta låg födelsevikt i förhållande till graviditetslängd och är ofta kortare än förväntat. De gemensamma utseendemässiga drag som är typiska för syndromet märks ibland vid födseln, men blir tydligare i 3-4-årsåldern. Barn med syndromet kan ha trekantig ansiktsform, framträdande näsa med stora näsborrar och lågt sittande nässkiljevägg, bred mun, tunna läppar och kort fåra mellan näsan och läpparna (filtrum). Ögonen är ofta djupt liggande och öronen lågt sittande och bakåtroterade. Fingrarna och tårna kan vara breda och korta och ibland är lillfingret böjt (klinodaktyli). Barn med syndromet har ofta trekantig skallform (trigonocefali) som ibland beror på att sömmen från stora fontanellen ner till näsroten (sutura metopica) har slutits för tidigt.

En del barn har gastroesofageal reflux. Det innebär att magsäckens innehåll kommer tillbaka upp i matstrupen vilket kan orsaka kräkningar, smärta och ätsvårigheter.

Glutenintolerans är något vanligare hos personer med Floating-Harborsyndromet.

Skelettmognaden är sen men normaliseras efter 8-10 års ålder. Tillväxten avslutas tidigt och leder till kortväxthet.

Några barn med Floating-Harborsyndromet har medfött hjärtfel. Det vanligaste är en öppning i skiljeväggen mellan hjärtats förmak (förmaksseptumdefekt, ASD) eller en förträngning av lungpulsåderns klaffar (pulmonalisstenos).

Hos en del finns missbildningar i njurar eller urinvägar.

Många barn med Floating-Harborsyndromet har sen tal- och språkutveckling. Det brukar innebära att de främst har svårt att forma ljud och uttrycka sig (expressiva funktioner) och förstår mer än de kan uttrycka. Rösten kan vara gäll och nasal under barndomen. En del har bettavvikelser och ibland är tändernas emalj påverkad.

De flesta har en intellektuell funktionsnedsättning som oftast är lindrig. Intellektuell funktionsnedsättning innebär svårigheter med abstrakt och teoretiskt tänkande och påverkar i hög grad förmågan att lära sig saker, planera och utföra uppgifter samt att lösa problem. I kombination med nedsatt förmåga att kommunicera innebär detta svårigheter att socialt och praktiskt klara av sin vardag. Svårigheterna varierar avsevärt både beroende på graden av intellektuell funktionsnedsättning och graden av påverkan på till exempel språk och tal.

Diagnostik

Diagnosen kan misstänkas hos barn som är korta och har de utseendemässiga drag som är typiska för syndromet, i kombination med sen tal- och språkutveckling.

Diagnosen bekräftas med DNA-analys.

I samband med att diagnosen ställs är det viktigt att familjen erbjuds genetisk vägledning, vilket innebär information om syndromet och hur det ärvs. Bedömning av sannolikheten att få fler barn med samma syndrom ingår också, liksom information om vilka möjligheter till diagnostik som då finns. Om mutationen i familjen är känd finns det för många ärftliga sjukdomar möjlighet till anlagsbärar- och fosterdiagnostik, liksom preimplantatorisk genetisk diagnostik (PGD) i samband med provrörsbefruktning (IVF).

Behandling/stöd

Det finns ingen behandling som botar Floating-Harborsyndromet. Behandlingen inriktas på att lindra symtomen och kompensera för de funktionsnedsättningar som syndromet leder till.

Den förändrade skallformen (trigonocefalin) som många barn med syndromet har behandlas oftast inte. Ibland behöver bedömningen göras av ett kraniofacialt team som finns vid vissa universitetssjukhus.

Ätsvårigheter utreds av ett nutritionsteam. Teamet ger råd om kost, träning och hjälpmedel som kan underlätta och stimulera ätandet. Teamet bedömer också vilka andra insatser som behövs. Barn som inte kan få i sig tillräckligt med näring genom munnen kan få näring genom en sond via näsan. En del behöver matas med sond under en längre tid. Då kan sonden i stället läggas genom bukväggen in till magsäcken (gastrostomi). Sonden ersätts ofta med en så kallad knapp (gastrostomiport).

Om det finns symtom på gastroesofageal reflux görs en mätning av surhetsgraden i matstrupen (ph-mätning). Reflux behandlas i första hand med läkemedel som sänker surhetsgraden i magsaften. Ibland behövs operation.

Alla barn med syndromet bör utredas för glutenintolerans, vilket i första hand sker genom ett blodprov.

För barn med kortväxthet som har brist på tillväxthormon kan det bli aktuellt med hormonbehandling.

Hjärtat undersöks av en barnhjärtläkare (barnkardiolog) som sedan avgör den fortsatta behandlingen och behovet av uppföljning.

Njurar och urinvägar undersöks med ultraljud. Missbildningar utreds och behandlas av en barnurolog.

Det är viktigt att barn med Floating-Harborsyndromet tidigt får kontakt med tandvården för bedömning. Förebyggande vård och information om munhälsa behövs också. Bettavvikelser justeras ibland med tandreglering. Om barnet har medfött hjärtfel bör omfattande tandbehandlingar ske i samråd med barnhjärtläkare.

En del barn med Floating-Harborsyndromet behöver habiliterande insatser. Habilitering innebär stöd och behandling till personer med en medfödd eller tidigt förvärvad funktionsnedsättning för bästa utveckling utifrån individuella förutsättningar. Habiliteringsteamet har särskild kunskap om funktionsnedsättningar och hur svårigheterna de medför i det dagliga livet kan förebyggas och minskas.

Insatserna består bland annat av utredning, behandling och utprovning av hjälpmedel. Föräldrarna får information och råd om möjligheterna att anpassa bostaden och andra miljöer som barnet vistas i, liksom information om det samhällsstöd som finns att få. Olika former av stöd till föräldrar och syskon ingår också. Kontakt med andra familjer i liknande situation kan ha stor betydelse. Psykologiskt och socialt stöd är viktigt.

De habiliterande insatserna planeras utifrån barnets behov och förutsättningar, varierar över tid och sker i nära samverkan med närstående och andra i barnets nätverk. I insatserna ingår också att förmedla kunskap till föräldrar och andra i nätverket för att de ska kunna ge stöd utifrån barnets funktionsförmåga.

Anpassningar och hjälpmedel kan underlätta vid kortväxthet. Pallar och redskap kan öka räckvidden och höjden på dörrhandtag, belysningsknappar, möbler, handfat och toalettstol kan justeras både i bostaden och i skolan.

Tal-, språk- och kommunikationsförmågan påverkas ofta hos barn med Floating-Harborsyndromet. Tidig språklig stimulans är viktigt och vid behov alternativ och kompletterande kommunikation (AKK). Som för alla barn utvecklas kommunikationen i det tidiga samspelet mellan barnet och personer i den nära omgivningen. Föräldrar och andra personer runt barnet behöver därför vägledning i hur språket kan stimuleras och hur alternativa kommunikationsvägar kan användas för att ge barnet förutsättningar att förstå och uttrycka sig utifrån sin förmåga.

För att kunna möta barnets behov och ge rätt insatser görs en bedömning av den kognitiva utvecklingen så tidigt som möjligt. En del barn med syndromet behöver specialpedagogiska insatser i förskola och skola. Den särskilda pedagogik som finns i särskolan behövs ibland.

Kommunen kan erbjuda stöd i olika former för att underlätta familjens vardagsliv. Exempel på insatser är en kontaktfamilj, en stödfamilj, avlösarservice eller ett korttidsboende.

Personlig assistans kan ges till den som på grund av omfattande och varaktiga funktionsnedsättningar behöver hjälp med grundläggande behov, men också för att öka möjligheten att delta i aktiviteter även när funktionsnedsättningen är omfattande.

Vuxna med Floating-Harborsyndromet kan behöva fortsatt habilitering och stöd i det dagliga livet. Olika anpassningar av bostaden och arbetsmiljön kan göras och för en del kan det bli aktuellt med en specialanpassad bil.

I kombination med andra funktionsnedsättningar påverkar den intellektuella funktionsnedsättningen vilket stöd en person behöver. Det kan till exempel vara boendestöd, stöd och omvårdnad i en bostad med särskild service samt daglig verksamhet. Personer med lindrig intellektuell funktionsnedsättning kan leva ett relativt självständigt liv med visst stöd.

Forskning

Den europeiska databasen Orphanet samlar information om forskning som rör ovanliga diagnoser, www.orpha.net, sökord: Floating-Harbor syndrome.

Resurser

Diagnostik sker vid universitetssjukhusens barn- och ungdomskliniker.

Centrum för sällsynta diagnoser (CSD) finns vid alla universitetssjukhus. CSD tar emot frågor och kan ge vägledning och information om sällsynta diagnoser. Läs mer om respektive CSD på deras egna webbsidor:

Europeiska referensnätverk (ERN) samlar läkare och forskare som är experter på sällsynta sjukdomar och tillstånd. I de virtuella nätverken diskuteras diagnos och behandling för patienter från hela Europa. För mer information se Europeiska kommissionen och Orphanet.

Resurspersoner

Resurspersonerna kan svara på frågor om Floating-Harborsyndromet.

Barnläkare Bengt Lindberg, Barnkliniken Malmö, Skånes universitetssjukhus, Malmö, tel 040-33 22 25, e-post bengt.lindberg@skane.se.

Professor, överläkare Ann Nordgren, Klinisk genetik, Karolinska Universitetssjukhuset, Solna, tel 08-640 77 10, e-post ann.nordgren@ki.se.

Intresseorganisationer

Många intresseorganisationer kan hjälpa till att förmedla kontakt med andra som har samma diagnos och deras närstående. Ibland kan de även ge annan information, som praktiska tips för vardagen, samt förmedla personliga erfarenheter om hur det kan vara att leva med en ovanlig sjukdom. Intresseorganisationerna arbetar också ofta med frågor som kan förbättra villkoren för medlemmarna, bland annat genom att påverka beslutsfattare inom olika samhällsområden.

FUB, Riksförbundet för barn, unga och vuxna med utvecklingsstörning, tel 08-508 866 00, teletal 020-22 11 44, e-post fub@fub.se, www.fub.se.

RBU, Rörelsehindrade Barn och Ungdomar, tel 08-677 73 00, e-post info@rbu.se, www.rbu.se.

DHR-förbundet för ett samhälle utan rörelsehinder, tel 08-685 80 00, e-post info@dhr.se, www.dhr.se.

Föreningen för kortväxta - DHR, e-post info@fkv.se, www.fkv.se.

Svenska Celiakiförbundet, e-post info@celiaki.se, www.celiaki.se.

Riksförbundet Sällsynta diagnoser verkar för människor som lever med sällsynta diagnoser och olika funktionsnedsättningar, tel 072-722 18 34, e-post info@sallsyntadiagnoser.se, www.sallsyntadiagnoser.se.

Det finns en internationell patientförening för Floating-Harborsyndromet, www.floatingharborsyndromesupport.com.

För många ovanliga diagnoser finns det grupper i sociala medier där man kan kommunicera med andra som har samma diagnos och med föräldrar och andra närstående till personer med sjukdomen eller syndromet.

Databasen Orphanet samlar information om intresseorganisationer, framför allt i Europa, www.orpha.net, sökord: Floating-Harbor syndrome.

Kurser, erfarenhetsutbyte

Nationella funktionen sällsynta diagnoser (NFSD) har ett kalendarium på sin webbplats, med aktuella kurser, seminarier och konferenser inom området sällsynta diagnoser, www.nfsd.se.

Ytterligare information

Till varje diagnostext i Socialstyrelsens databas om ovanliga diagnoser finns en kort sammanfattning som kan laddas ner och skrivas ut. Sammanfattningen finns överst på denna sida. 

Informationsbroschyren Barn & ungdomar med kortväxthet finns på RBU:s webbplats (se under rubriken Intresseorganisationer).

Personliga berättelser om hur det är att leva med en ovanlig sjukdom och mycket annan information finns ofta på intresseorganisationernas webbplatser (se under rubriken Intresseorganisationer). Även Nationella funktionen sällsynta diagnoser och Ågrenska har personliga berättelser och filmer på sina webbplatser, tillsammans med annan värdefull information, se www.nfsd.se och www.agrenska.se.

Databaser

OMIM (Online Mendelian Inheritance in Man) 
www.omim.org 
Sökord: Floating-Harbor syndrome

GeneReviews (University of Washington) 
www.ncbi.nlm.nih.gov/books/NBK1116
Sökord: Floating-Harbor syndrome

Orphanet, europeisk databas 
www.orpha.net 
Sökord: Floating-Harbor syndrome

Litteratur

Arpin S, Afenjar A, Dubern B, Toutain A, Cabrol S, Héron D. Floating-Harbor syndrome: report on a case in a mother and daughter, further evidence of autosomal dominant inheritance. Clin Dysmorphol 2012; 21: 11-14.

Bastaki L, El-Nabi MM, Azab AS, Gouda SA, Al-Wadaani AM, Naguib KK. Floating-Harbor syndrome in a Kuwaiti patient: a case report and literature review. East Mediterr Health J 2007; 13: 975-979.

Feingold M. Thirty-two year follow-up of the first patient reported with the Floating-Harbor syndrome. Am J Med Genet A 2006; 140: 782-784.

García, RJ, Kant SG, Wit JM, Mericq V. Clinical and genetic characteristics and effects of long-term growth hormone therapy in a girl with Floating-Harbor syndrome. J Pediatr Endocrinol Metab 2012; 25: 207-212.

Hood RL, Lines MA, Nikkel SM, Schwartzentruber J, Beaulieu C, Nowaczyk MJ et al. Mutations in SRCAP, encoding SNF2-related CREBBP activator protein, cause Floating-Harbor syndrome. Am J Hum Genet 2012; 90: 308-313.

Ioan DM, Fryns JP. Floating-Harbor syndrome in two sisters: autosomal recessive inheritance or germinal mosaicism? Genet Couns 2003; 14: 431-433.

Lacombe D, Patton MA, Elleau C, Battin J. Floating-Harbor syndrome: description of a further patient, review of the literature, and suggestion of autosomal dominant inheritance. Eur J Pediatr 1995; 154: 658-661.

Leisti J, Hollister DW, Rimoin DL. The Floating-Harbor syndrome. Birth Defects Orig Artic Ser 1975; 11: 305.

Le Goff C, Mahaut C, Bottani A, Doray B, Goldenberg A, Moncla A et al. Not all floating-harbor syndrome cases are due to mutations in exon 34 of SRCAP. Hum Mutat 2013; 34: 88-92.

Lopez E, Callier P, Cormier-Daire V, Lacombe D, Moncla A, Bottani A et al. Search for a gene responsible for Floating-Harbor syndrome on chromosome 12q15q21.1. Am J Med Genet A 2012; 158A: 333-339.

Nagasaki K, Asami T, Sato H, Ogawa Y, Kikuchi T, Saitoh A et al. Long-term follow-up study for a patient with Floating-Harbor syndrome due to a hotspot SRCAP mutation. Am J Med Genet A 2014; 164A: 731-735.

Nikkel SM, Dauber A, de Munnik S, Connolly M, Hood RL, Caluseriu O et al. The phenotype of Floating-Harbor syndrome: clinical characterization of 52 individuals with mutations in exon 34 of SRCAP. Orphanet J Rare Dis. 2013; 8: 63.

Peñaloza JM, García-Cruz D, Dávalos IP, Dávalos NO, García-Cruz MO, Pérez-Rulfo D et al. A variant example of familial Floating-Harbor syndrome? Genet Couns 2003; 14: 31-37.

Robinson PL, Shohat M, Winter RM, Conte WJ, Gordon-Nesbitt D, Feingold M et al. A unique association of short stature, dysmorphic features, and speech impairment (Floating-Harbor syndrome). J Pediatr 1988; 113: 703-706.

Seifert W, Meinecke P, Krüger G, Rossier E, Heinritz W, Wüsthof A et al. Expanded spectrum of exon 33 and 34 mutations in SRCAP and follow-up in patients with Floating-Harbor syndrome. BMC Med Genet 2014; 15: 127.

Wieczorek D, Wüsthof A, Harms E, Meinecke P. Floating-Harbor syndrome in two unrelated girls: mild short stature in one patient and effective growth hormone therapy in the other. Am J Med Genet 2001; 104: 47-52.

White SM, Morgan A, Da Costa A, Lacombe D, Knight SJ, Houlston R et al. The phenotype of Floating-Harbor syndrome in 10 patients. Am J Med Genet A 2010; 152A: 821-829.

Medicinsk expert/granskare/redaktion

Medicinsk expert som skrivit det ursprungliga textunderlaget är professor Sten Ivarsson, Skånes universitetssjukhus, Malmö.

Revideringen av materialet har gjorts av överläkare Bengt Lindberg, Skånes universitetssjukhus, Malmö.

En särskild expertgrupp för ovanliga diagnoser, knuten till Göteborgs universitet, har granskat och godkänt materialet före publicering.

Informationscentrum för ovanliga diagnoser, Sahlgrenska akademin vid Göteborgs universitet, har ansvarat för redigering, produktion och publicering av materialet.

För frågor om texterna i kunskapsdatabasen kontakta Informationscentrum för ovanliga diagnoser, e-post ovanligadiagnoser@gu.se.

 

Denna kunskapsdatabas ger information om ovanliga sjukdomar och tillstånd. Informationen är inte avsedd att ersätta professionell vård och är inte heller avsedd att användas som underlag för diagnos eller behandling.