Nationell uppföljning av kvalitetsindikatorer

För att kunna mäta och följa upp donationsprocessen inom hälso- och sjukvården används kvalitetsindikatorer som belyser kvalitet och effektivitet. Indikatorerna syftar till att stödja det lokala donationsarbetet som vårdgivare och verksamhetschefer är ansvariga för. Indikatorerna ska ligga till grund för vårdgivarnas kontinuerliga utvecklingsarbete.

Varje år gör Socialstyrelsen en nationell uppföljning av organ- och vävnadsdonatorer i Sverige. Den nationella uppföljningen syftar till att främja en god och jämlik vård i hela landet. Uppföljningen presentar i Socialstyrelsens lägesrapport Organ- och vävnadsdonation i Sverige 2020

Kvalitetsindikatorer – organdonation från avlidna

Socialstyrelsen följer fem av de totalt tolv kvalitetsindikatorer för organdonation från avlidna, som tagits fram av Vävnadsrådet. Dessa fem indikatorer möjliggör en systematisk uppföljning av donationsverksamheten på nationell nivå. Nedan hittar du kvalitetsindikatorerna.

Donationsansvarig läkare och donationsansvarig sjuksköterska

Det är vårdgivarens ansvar att det finns tillgång till en donationsansvarig läkare (DAL) och donationsansvarig sjuksköterska (DAS) i donationsverksamheten. Indikatorn mäter förekomst av tillsatt DAL och DAS med skriftlig arbetsbeskrivning och avsatt tid för uppdraget.

Under 2020 hade 52 procent av intensivvårdsenheterna tillsatt DAL och 55 procent hade tillsatt DAS med skriftlig uppdragsbeskrivning. Detta resultat ska dock tolkas med stor försiktighet då var fjärde IVA-avdelning inte rapporterade in indikatorn under 2020. Målvärdet är 100 procent.

Uppmärksammade möjliga donatorer

Uppmärksammandet av möjlig donator är den mest kritiska punkten i donationsprocessen. Målsättningen är att ingen möjlig donator ska missas.

Under 2020 uppmärksammades 98 procent av de avlidna möjliga donatorerna på IVA. Målvärdet är 100 procent.

Kontakt med transplantationskoordinator

Transplantationskoordinator ska kontaktas tidigt i donationsprocessen för att avgöra donatorns medicinska lämplighet. En möjlig donators medicinska lämplighet som donator ska avgöras av transplantationskirurg och inte av intensivvårdspersonal.

Under 2020 avled sammanlagt 3364 patienter inom intensivvården. Av de 882 patienter som uppfyllde kriterierna för möjlig donator uppmärksammades detta på ett eller annat sätt i journalen i 863 fall.

Under 2020 kontaktades transplantationskoordinator i knappt hälften av fallen (47%). Målvärdet är 100 procent.

Antalet möjliga donatorer steg kraftigt under 2020 till följd av att kriterierna för möjlig donator i mätetalet förändrades så att fler patienter inkluderas. En förväntad motsvarande ökning av antalet kontakter med transplantationskoordinator kunde inte ses. En tolkning av resultaten kan vara att förändringen av kriterierna ännu inte fått önskat genomslag.

Orsak till utebliven donation

Genom att uppmärksamma orsakerna till utebliven donation kan åtgärder sättas in så att fler möjliga donatorer omhändertas i de fall där detta är tillämpligt.

Under 2020 var resultatet 78,5 procent uteblivna donationer. Målvärde är inte relevant inom detta område.

Den främsta anledningen till utebliven donation är sviktande cirkulation hos patienten samt dålig prognos vilket gör att det inte finns förutsättningar för utveckling av total hjärninfarkt. De vanligaste orsakerna till att döden inte konstateras med direkta kriterier under 2020 var att transplantationsverksamheten bedömde donatorn som medicinskt olämplig, att hjärninfarkt inte utvecklades eller att IVA-personal bedömde patienten som olämplig utan kontakt med transplantationskoordinator.

Aktuella donatorer

Indikatorn inkluderar alla donatorer fram till tillvaratagandet av organ. Detta gör det möjligt att följa upp donationsarbetet på IVA på nationell och regional nivå.

Under 2020 hade Sverige 17,4 aktuella donatorer per miljon invånare (PMI). Målvärdet är minst 25 PMI.

Svenska intensivvårdsregistret

Resultatet av kvalitetsindikatorerna ovan bygger på information från Svenska Intensivvårdsregistret (SIR). Uttagsdatum för helåret 2020 är 7 juni 2021.

Data kring donationsprocessen registreras i SIR och presenteras på SIR:s utdataportal

Organ- och vävnadsdonation i Sverige 2020

I lägesrapporten Organ- och vävnadsdonation i Sverige för 2020 konstaterar Socialstyrelsens Nationella Donationscentrum att antalet organdonatorer ökade i tre sjukvårdsregioner medan de minskade nationellt sett.

Sydöstra sjukvårdsregionen, Mellansverige och Stockholm-Gotland, hade fler aktuella donatorer 2020 än tidigare trots tidvis hög belastning under covid-19-pandemin. Gemensamt för de tre regionerna är att de gjort särskilda satsningar inom donationsområdet, bl.a. infört donationsspecialiserad sjuksköterska, infört DCD-processen eller etablerat sjukvårdsregionalt donationscentrum. Socialstyrelsen bedömer att detta långsiktiga arbete sannolikt haft betydelse som framgångsfaktorer i sjukvårdsregionerna.

Covid-19 har påverkat tillgången till vävnader negativt då det varit svårigheter att få provsvar på covidtester i tid för att göra tillvarataganden inom de fastställda tidsgränserna efter döden. Väntetiden för en hornhinnetransplantation ökade från tre till nästan sex månader under 2020, jämfört med tidigare år. Pandemin bedöms vara den främsta orsaken till detta.

Vår årliga lägesrapport Organ- och vävnadsdonation i Sverige
Organ- och vävnadsdonation i Sverige 2020Artikelnummer: 2021-6-7445|Publicerad: 2021-06-21
Beställ
Organ- och vävnadsdonation i Sverige 2019Artikelnummer: 2020-6-6792|Publicerad: 2020-06-17
Beställ
Organ- och vävnadsdonation i Sverige 2018 Artikelnummer: 2019-6-24|Publicerad: 2019-06-19
Beställ
Senast uppdaterad:
Publicerad: