Assisterad befruktning med embryodonation och dubbeldonation

Socialstyrelsens analys av de nya reglerna kring dubbeldonation och embryodonation visar att många fler ofrivilligt barnlösa redan nu kan få behandling genom dubbeldonation, medan embryodonation är en behandling som är mer svårtillgänglig och även etiskt mer komplex.

Den 1 januari 2019 ändrades bestämmelserna i lagen (2006:351) om genetisk integritet på så sätt att det nu är tillåtet att utföra assisterad befruktning med ett donerat embryo eller donerade ägg och donerade spermier.

De nya bestämmelserna innebär också att:

  • det är tillåtet att förvara ett befruktat ägg i fryst tillstånd upp till tio år
  • privata kliniker får utföra IVF med donerade könsceller
  • barn som blivit till genom donation har möjlighet att skriva in uppgifter om sig själva i den särskilda journalen, så att andra barn med samma donator kan hitta dem.

Dessutom har föräldrarnas ansvar att informera sina barn om att de har blivit till genom en donation förstärkts genom att det tillkommit en ny bestämmelse om detta i föräldrabalken.

Utifrån gällande regelverk redogör vi här för under vilka förutsättningar embryodonation och dubbeldonation kan genomföras.

Det har uppstått frågor om tillämpningen av de nya bestämmelserna och Socialstyrelsen har en kontinuerlig dialog med berörda inom professionen och med Vävnadsrådet, som är en organisation inom Sveriges Kommuner och Regioner (SKR). Socialstyrelsen har påbörjat ett arbete med att se över föreskrifterna på området. Översynen omfattar bland annat överväganden om att reglera antalet barn en donator får ge upphov till. Den omfattar även vilka åtgärder som kan krävas för att säkerställa att de nedfrysta embryon som blir kvar efter avslutade IVF-behandlingar, och som paret eller den ensamstående kvinnan inte vill använda, i framtiden ska uppfylla kraven inför embryodonation. Idag uppfyller de flesta embryon inte dessa krav.

Embryodonation och dubbeldonation

Embryodonation innebär att redan befruktade ägg (embryon) doneras av par eller ensamstående kvinnor som har genomgått IVF-behandling och har embryon kvar i frysen efter att de fått barn.

Dubbeldonation innebär att donerade ägg och donerade spermier från olika donatorer används vid en IVF-behandling.

Assisterad befruktning genom embryodonation eller dubbeldonation

För den som vill genomgå assisterad befruktning med embryodonation eller dubbeldonation gäller samma regler som för att ta emot enbart donerade ägg eller donerade spermier. Det innebär att det görs en utredning för att klargöra att mottagaren eller mottagarparet har medicinska, psykologiska och sociala möjligheter att ta hand om ett barn. När det är fråga om embryodonation eller dubbeldonation kommer det fästas särskild vikt vid föräldrarnas förmåga att hantera det faktum att de saknar en genetisk koppling till barnet och att barnet, vid embryodonation, kan ha både genetiska föräldrar och genetiska helsyskon i en annan familj.

Det finns inga hinder för att utföra dubbeldonation med donerade könsceller redan idag. Det är läkaren som väljer en lämplig äggdonator och en lämplig spermiedonator, eller en lämplig embryodonator. Om den mottagande kvinnan eller paret önskar donation från någon de känner, till exempel en närstående, bedöms lämpligheten i varje enskilt fall.

Frågor kring donation inom samkönade par

I samband med att bestämmelserna kring assisterad befruktning ändrades har det uppkommit en fråga om det är möjligt att den ena kvinnan i ett samkönat par donerar ett ägg eller ett befruktat ägg till den andra kvinnan. Det är vårdgivaren som avgör om en sådan typ av behandling ska erbjudas och hur finansieringen i så fall ska se ut, och i vilka situationer det kan anses motiverat. För att donera ett embryo behöver vissa krav vara uppfyllda – se mer nedan.

När det gäller dubbeldonation är det möjligt att utföra detta genom en riktad donation till den andra kvinnan, om vårdgivaren finner det lämpligt. Det pågår dock en dialog kring om och när sådana behandlingar ska anses befogade, och hur finansieringen bör ske. Socialstyrelsen ser positivt på att en ansats till nationell samsyn görs, eftersom det vore olyckligt om skillnader i vårdgivares utbud av behandlingar skulle leda till olika möjligheter till behandling över landet.

Att donera embryon

För de som vill donera embryon gäller motsvarande regler som vid donation av könsceller. Utöver detta finns det särskilda överväganden att göra vid embryodonation.

Donatorer utreds alltid genom intervjuer och hälsodeklarationer, se mer i kunskapsstödet Assisterad befruktning med donerade könsceller.

Ladda ner eller beställ

Vid donation av könsceller ska vissa krav vara uppfyllda, bland annat ska det genomföras laboratorietester med en karenstid på minst 180 dagar mellan testerna. Testerna görs för att undvika överföring av smitta mellan donator och mottagare. De embryon som hittills bevarats i IVF-klinikernas frysar uppfyller ofta inte kravet på karenstid för både spermien och äggcellen. Anledningen är att de flesta sådana embryon har tillkommit för egen behandling inom paret eller för den ensamstående kvinnan, inte i donationssyfte. Därför kan de embryon som nu finns i frysarna allt som oftast inte användas för embryodonation.

Framtida embryodonatorer

Par eller ensamstående kvinnor som vill ha möjligheten att donera embryon i framtiden kan ta upp frågan med sin vårdgivare inför sin IVF-behandling. Vårdgivaren kan då välja att utföra de laboratorietester som krävs för att könscellerna ska uppfylla kraven vid en eventuell donation, samt tillämpa karenstiden. Det slutliga beslutet om donation tas dock inte förrän paret eller kvinnan blivit föräldrar och en lämplighetsbedömning gjorts i en donationsutredning.

Etiska överväganden för donatorerna

Det är viktigt att känna till att en embryodonation är förenad med flera etiska överväganden för donatorerna. Därför ska donatorerna ha blivit föräldrar till minst ett barn innan embryodonation blir aktuell, så att de har tid att fundera över sitt beslut och de konsekvenser det kan få för den egna familjen. En embryodonation innebär att det egna barnet eller barnen kan komma att ha genetiska helsyskon i en annan familj. De barn som blir till genom embryodonation har, när de uppnått tillräcklig mognad, rätt att få information om embryodonatorerna eftersom de enligt lag har rätt att söka sitt genetiska ursprung. Barnen kan även komma att kontakta dem.

Samtycke till embryodonation krävs

För embryodonation krävs ett skriftligt samtycke från den först behandlade kvinnan och i förekommande fall hennes partner. Embryodonatorer har rätt att återkalla sitt samtycke till donationen fram till dess att införande av embryot har skett.

Barnens rättigheter

Vid donationsutredningen har barnets bästa en central roll. Detta uttrycks genom syftet med den särskilda prövningen: att behandling får utföras endast om det kan antas att barnet kommer att växa upp under goda förhållanden. Även läkarens ansvar att välja en lämplig donator speglar ansvaret för barnets bästa.

Ett barn som blivit till genom donation i Sverige har rätt att få information om sitt biologiska ursprung. Föräldrarnas skyldighet att berätta för barnet att det har blivit till med hjälp av en donator har förstärkts genom att det tillkommit en bestämmelse om det i föräldrabalken.

För barn som blivit till med hjälp av en donator vid en svensk klinik från och med 1985 innebär rätten till information att de får ta del av uppgifter om donatorn som antecknats i en särskild journal på den klinik där behandlingen genomfördes.

Sedan den 1 januari 2019 kan barnet även få information om andra som blivit till genom behandling med könsceller från samma donator som en själv. Denna information är bara tillgänglig om någon annan som blivit till med könsceller från samma donator har valt att få sina uppgifter antecknade i den särskilda journalen. Socialnämnden ska på begäran hjälpa den som har anledning att anta att den tillkommit genom donation att ta reda på om det finns några uppgifter antecknade i en särskild journal.

Publicerad: