Vilken vård ska en region erbjuda asylsökande och papperslösa?

Regioner är skyldiga att erbjuda vård utifrån den enskildes medicinska behov och i enlighet med de prioriteringsgrunder som gäller inom hälso- och sjukvården samt i enlighet med vetenskap och beprövad erfarenhet. Detta gäller alla som vistas i Sverige och som har ett medicinskt behov av vård.

Vård av barn under 18 år

Alla barn under 18 år ska erbjudas hälso- och sjukvård och tandvård i samma omfattning och på samma villkor som folkbokförda barn som är bosatta i Sverige. I det ingår vaccinationer enligt det allmänna vaccinationsprogrammet för barn. Undantag är de barn vars vistelse i Sverige är avsedd att vara tillfällig.

Vård av vuxna

För att som vuxen få tillgång till fullständig, subventionerad hälso- och sjukvård samt tandvård i Sverige krävs att personen är bosatt (folkbokförd) inom en region eller är EU/EES-medborgare. Regionerna är dock skyldiga att erbjuda omedelbar hälso- och sjukvård, inklusive tandvård, till den som vistas i en region utan att vara bosatt där.

Utöver dessa skyldigheter ska respektive region erbjuda alla asylsökande och papperslösa:

• vård och tandvård som inte kan anstå (läs mer nedan)
• mödravård
• vård vid abort
• preventivmedelsrådgivning
• läkemedel som förskrivs i samband med ovanstående vård
• hälsoundersökning (om det inte är uppenbart obehövligt).

Av lagen och propositionen Hälso- och sjukvård till personer som vistas i Sverige utan tillstånd (2012/13:109) framgår mer om vårdens omfattning.

Vård i större omfattning än vad lagen kräver

Regionerna kan själva erbjuda vård i större omfattning än vad lagen kräver. Flera regioner har arbetat fram lokala riktlinjer, som anger vilken vård som bör erbjudas asylsökande och papperslösa.

Vård och tandvård som inte kan anstå

Vad som ska räknas som "vård som inte kan anstå" måste alltid avgöras i det enskilda fallet av den behandlande läkaren eller tandläkaren.

Begreppet ”vård som inte kan anstå” är inte förenligt med medicinsk yrkesetik, är inte medicinskt tillämpligt i sjukvården och riskerar att äventyra patientsäkerheten. Det konstaterar Socialstyrelsen i rapporten Vård för papperslösa – vård som inte kan anstå, dokumentation och identifiering vid vård till personer som vistas i landet utan tillstånd.

Vad som är vård som inte kan anstå får avgöras i det enskilda fallet av den behandlande läkaren eller tandläkaren.

Vilken vård ska erbjudas?

Det framgår av lagen och propositionen Hälso- och sjukvård till personer som vistas i Sverige utan tillstånd (2012/13:109) att regioner vid behov ska erbjuda hälso- och sjukvård och tandvård till papperslösa. Erbjudande om vård till papperslösa kan sammanfattas enligt följande:

• akut vård och behandling (omedelbar vård)
• vård och behandling som är mer än omedelbar vård, det vill säga lagen omfattar inte bara akut vård
• vård och behandling av sjukdomar och skador där även en måttlig fördröjning kan innebära allvarliga följder för patienten
• vård som kan motverka ett mer allvarligt sjukdomstillstånd
• vård för att undvika mer omfattande vård och behandling
• vård för att minska användningen av mer resurskrävande akuta behandlingsåtgärder
• vård som är följdinsatser av vård som getts (inklusive psykiatrisk vård)
• mödrahälsovård
• preventivmedelsrådgivning
• vård vid abort
• läkemedel som omfattas av lagen om läkemedelsförmåner
• smittskyddsinsatser
• en hälsoundersökning (om den enskilde inte redan har fått det)
• hjälpmedel vid funktionshinder (om inte patienten kan få tillgång till sådana på annat sätt)
• sjukresor eller transport i samband med vårdtillfället
• tolk i samband med vårdtillfället.

Denna vård omfattar alla typer av vård: somatisk och psykiatrisk hälso- och sjukvård samt tandvård.

Vård för personer med särskilda behov (som utsatts för tortyr, allvarliga övergrepp eller trauma) bör bedömas särskilt omsorgsfullt.