Hälso- och sjukvård och tandvård för asylsökande och andra flyktingar

Här finns information och stödmaterial för dig som arbetar i hälso- och sjukvården och tandvården och möter asylsökande och andra migranter.

Vilken hälso- och sjukvård och tandvård som ska erbjudas asylsökande och andra migranter regleras framförallt i hälso- och sjukvårdslagen (2017:30), lagen om hälso- och sjukvård åt asylsökande med flera (2008:344), samt lagen om hälso- och sjukvård till vissa utlänningar som vistas i Sverige utan nödvändiga tillstånd (2013:407).

Vilken vård som ska erbjudas skiljer sig åt mellan vuxna och barn. Mer om vård som inte kan anstå finns att läsa på sidan Erbjuden vård.

Psykisk ohälsa hos asylsökande och nyanlända migranter

Flera studier visar att asylsökande personer ofta är drabbade av psykisk ohälsa, med högre förekomst av depression, ångest, posttraumatisk stress och sömnsvårigheter än befolkningen i stort. Asylsökande barn med familj eller ensamkommande barn har exempelvis ofta utsatts för svåra traumatiska upplevelser.

Du som arbetar i primärvården med att uppmärksamma, diagnostisera och behandla psykisk ohälsa hos asylsökande och andra migranter hittar stöd i kunskapsunderlaget Psykisk ohälsa hos asylsökande och nyanlända migranter, som finns längre ner på sidan.

Journalföring ska göras som vanligt

Vid vård av asylsökande och papperslösa ska patientjournaler upprättas och bevaras på samma sätt som gäller för alla patienter inom hälso- och sjukvården. Bestämmelserna finns i patientdatalagen (2008:355).

Som komplement till lagen finns Socialstyrelsens föreskrifter (HSLF-FS 2016:40) om journalföring och behandling av personuppgifter i hälso- och sjukvården.

Du hittar mer information om journalföring i handboken Journalföring och behandling av personuppgifter i hälso- och sjukvården.

Senast uppdaterad: