Datakällor för avlidna i covid-19

Socialstyrelsens och Folkhälsomyndighetens statistik över avlidna i covid-19 har olika syften och definitioner, och skiljer sig därför åt. Här beskrivs den inrapportering som ligger till grund för de två myndigheternas statistik.

Folkhälsomyndigheten presenterar antalet avlidna smittade beräknat utifrån laboratoriebekräftade covid-19-fall som avlidit inom 30 dagar från positivt testresultat. Socialstyrelsens statistik baseras på dödsorsaksintyget.

Det finns skillnader och likheter i den statistik över döda i covid-19 som redovisas av Folkhälsomyndigheten och Socialstyrelsen. Nu har Socialstyrelsen analyserat överrensstämmelsen i ett nytt faktablad.

Analysen som gjorts i februari 2021 visar att överrensstämmelsen överlag är god, men att antalen som rapporteras av Folkhälsomyndigheten och Socialstyrelsen skiljer sig mer åt i december jämfört med april. Orsaken är delvis en större eftersläpning av dödsorsaksintyg till Socialstyrelsen under vintern, men även att en större andel av dödsfallen i Folkhälsomyndighetens statistik har en annan underliggande dödsorsak än covid-19 under december.

Se hela analysen i faktabladet som finns längst ned på den här sidan.

Avlidna i covid-19 enligt Socialstyrelsens dödsorsaksregister

Socialstyrelsen mäter dödsfall genom dödsorsaksregistret. Dödsorsaksregistret uppdateras varje år enligt föreskrift. I registret ingår samtliga dödsfall i den svenska befolkningen, och från 2012 även dödsfall som inträffat inom Sveriges gränser bland personer som inte var folkbokförda i Sverige. Det är den underliggande dödsorsaken som sedan 1961 årligen presenteras i Socialstyrelsens officiella dödsorsaksstatistik.

Vid varje dödsfall i Sverige ska ett dödsbevis och ett dödsorsaksintyg fyllas i av läkare. Information inkommer till Socialstyrelsen från två olika håll.

Dödsbeviset

Dödsbeviset lämnas till Skatteverket senast första vardagen efter dödsfallet och i vissa fall till Polisen. Därefter aviserar Skatteverket dödsbevisen till myndigheter och vissa andra aktörer, till exempel banker.

Aviseringarna som inkommer till Socialstyrelsen innehåller uppgifter om att ett dödsfall inträffat och vissa administrativa uppgifter om den avlidne, som personnummer, kön, ålder och folkbokföringsort.

Dödsorsaksintyg

Dödsorsaksintyget ska skickas till Socialstyrelsen inom tre veckor efter dödsfallet. Läkaren beskriver i intyget det sjukdomsförlopp eller skadeförlopp som haft störst betydelse för dödsfallet, samt andra sjukdomar och tillstånd som kan ha bidragit till dödsfallet.

Om dödsorsaksintyget är ofullständigt begär Socialstyrelsen en komplettering för att få ett så bra underlag som möjligt.

Diagnoserna i dödsorsaksintyget klassificeras enligt WHOs klassifikation ICD10, efter de regler som gäller för dödsorsaksklassificering. Den sjukdom eller skada som startade förloppet och som ledde till dödsfallet klassas som den underliggande dödsorsaken. Bidragande dödsorsaker kan också anges.

Data om avlidna med laboratoriebekräftad covid-19 (Folkhälsomyndigheten)

Statistiken över dödsfall som presenteras av Folkhälsomyndigheten består av personer som har fått en laboratoriebekräftad covid-19 diagnos och är rapporterade som avlidna i databasen SmiNet.

SmiNet är ett elektroniskt övervakningssystem för anmälan enligt smittskyddslagen, där såväl behandlande läkare som laboratorium anmäler information om bekräftade fall av covid-19. Smittskyddsenheten vid regionen kan också lägga till information, till exempel dödsdatum, om den smittade personen i SmiNet.

Uppgifter i SmiNet om vilka personer som har avlidit kommer från inkomna anmälningar och särskilda länkningar till Skatteverkets information om avlidna. Anmälan till SmiNet från behandlande läkare innehåller ibland uppgift om att personen är avliden och datum för dödsfallet. Uppgifter om dödsfall kan kompletteras till SmiNet i efterhand av såväl behandlande läkare som av smittskyddsläkaren.

Utöver dessa anmälningar kontrollerar Folkhälsomyndigheten regelbundet bekräftade fall av covid-19 mot Skatteverkets information över dödsfall med hjälp av personnummer. Dödsfall som inträffat inom 30 dagar efter provtagning för covid-19 meddelas regionernas smittskyddsenheter. Därefter granskar smittskyddsenheterna dödsfallen och uppdaterar informationen om fallen i SmiNet med datum för dödsfallet. Att räkna personer som avlidit inom 30 dagar efter diagnos är en vedertagen metod när det gäller säsongsinfluensa när den specifika dödsorsaken är okänd.

Överdödlighet (Folkhälsomyndigheten)

För att komplettera data på antalet avlidna analyserar Folkhälsomyndigheten även Skatteverkets data på antalet dödsfall i Sverige varje vecka (oavsett orsak) genom en statistisk modell.

Modellen jämför dödligheten, på engelska så kallad all-cause mortality, mot den dödlighet som är förväntat för årstiden. Dödsfall över det förväntade värdet kallas överdödlighet och kan ha olika förklaringar såsom extremt kallt eller varmt väder, eller hög intensitet av exempelvis influensa eller covid-19. Analyser sker både nationellt och regionalt samt för specifika åldersgrupper.

Överdödligheten redovisas i Folkhälsomyndighetens veckorapporter om covid-19 och återrapporteras inom det Europeiska nätverket EuroMOMO.

Fakta om statistiken

Beskrivningen av datakällor utgår från två faktablad. Uppgifterna bygger på preliminära siffror över dödsorsaker för 2020 från Socialstyrelsen och avlidna bekräftade fall från Folkhälsomyndigheten. Slutgiltiga slutsatser kommer inte kunna dras förrän statistiken över dödsorsaker 2020 blivit komplett.

Kontakt

Anastasia Nyman, epidemiolog, Socialstyrelsen
Telefon: 075-247 30 00

Kontakt

Erik Wahlström, statistiker, Socialstyrelsen
Telefon: 075-247 30 00

Kontakt

AnnaSara Carnahan, epidemiolog, Folkhälsomyndigheten
Telefon: 010-205 21 00

Kontakt

Moa Rehn, epidemiolog, Folkhälsomyndigheten
Telefon: 010-205 21 00
Senast uppdaterad:
Publicerad: