Analys om pandemins effekter på vården

Här kan du läsa en analys av pandemins effekter på vårdens produktion. Analysen tar upp operationer och vårdperioder inom somatisk slutenvård, samt dagkirurgi och läkarbesök i specialiserad öppenvård.

Sedan mars 2020 har hälso- och sjukvården ställt om sin kapacitet i olika omfattning under coronapandemin. Syftet med omställningen har varit att utöka akut- och intensivvårdskapacitet genom att göra plats och frigöra personal för vård av covid-19-patienter.

Det har bland annat lett till hög arbetsbelastning inom vissa delar av hälso- och sjukvården och att planerad vård ställts in eller blivit uppskjuten. Akut vård och planerad vård som inte har kunnat vänta har dock prioriterats, till exempel cancerbehandling. Pandemin har även påverkat patienters sätt och benägenhet att söka vård.

Sammanfattning

Analysen gäller för pandemiperioden från mars 2020 till september 2021, som jämförs med ett medeltal för motsvarande period 2017–2019.

  • Under pandemiperioden mars 2020–september 2021 har det genomförts färre operationer och vårdperioder inom den somatiska slutenvården samt dagkirurgiska åtgärder och läkarbesök i den öppna specialiserade vården. Minskningen var som störst under första vågen, särskilt under april–maj 2020. Från den tredje vågen februari–juni 2021 har en viss ökning skett för dagkirurgiska åtgärder.
  • Resultatet är en effekt av vårdens omställning för att hantera covid-19-vården och av de restriktioner som medföljde för att minska spridningen av covid-19, framför allt under första vågen. Hälso- och sjukvården har sedan den andra vågen arbetat med en rad åtgärder för att både återhämta den normala produktionen och att ta hand om de uppdämda vårdbehoven. Patienter har också vågat söka sig tillbaka till vården. Även vaccinationerna mot covid-19 under den tredje vågen har bidragit till möjligheten att återhämta en del av produktionen.
  • Vägen till ett önskat läge möts av fortsatta utmaningar, speciellt under den senaste perioden. Bland annat handlar det om kvarvarande kompetensbrist för vissa personalkategorier och vårdplatsbrist, behov av påfyllnadsdos av vaccin mot covid-19 på grund av nya virusvarianter med ökad smittspridningseffekt samt återkommande omställning för att hantera covid-19-vården. Den totala kapaciteten lider även av sjukfrånvaro bland vårdpersonalen och andra infektioner som belastar vården ytterligare, till exempel säsongsinfluensa och RS-virus.
  • Sammantaget riskerar ännu mer planerad vård att skjutas upp, vilket kommer att spä på ett redan uppdämt vårdbehov som behöver omhändertas.

Innehåll

  • Första vågen – störst minskning
  • Drabbade operationsområden
  • Påverkan utifrån ålder
  • Påverkan kvinnor och män
  • Vårdens utmaningar
  • Vårdens åtgärder
  • Senaste perioden
  • Virusvarianter
  • Pandemins utveckling
  • Fakta om statistiken

Första vågen – störst minskning

  • Totalt sett har det genomförts färre antal operationer (–6 procent; –49 194) och vårdperioder (–9 procent; –159 572) i somatisk slutenvård, samt dagkirurgiska åtgärder (–5 procent; –144 113) och läkarbesök (–5 procent; –783 987) i specialiserad öppenvård.
  • Vid utbrottet av covid-19 i mars 2020 var kunskaperna kring smittspridningen och hanteringen av sjukdomen okända. Därför gjorde hälso- och sjukvården den största omställningen under första vågen och ställde in planerad vård som kunde vänta för att klara av covid-19-vården [1a-c, 2]. Dessutom uppstod en påtaglig brist på skyddsutrustning, material och läkemedel. Det spädde på den uppskjutna vården och påverkade främst planerade operationer och kirurgiska åtgärder. Sammantaget återspeglar sig detta i en generell minskning av vårdproduktionen, som var som störst under första vågen, främst under april–maj 2020.

Drabbade operationsområden

  • Den största minskningen i antal genomförda operationer och kirurgiska åtgärder skedde inom området rörelseapparaten (–17 procent; –27 272) samt inom området mag-tarmkanalen och därtill hörande organ (–8 procent; –9 360). Den största procentuella minskningen skedde inom området läppar, tänder, käkar, munnen och svalget (–24 procent; –3 421) samt inom området öron, näsan, halsen och struphuvudet (–22 procent; –2 069) under pandemiperioden.
  • Olika verksamhets- och operationsområden har påverkats på olika sätt. Dels eftersom planerad vård har fått vänta i enlighet med medicinska prioriteringar i regionerna, dels eftersom personal har omprioriterats till covid-19-vården [1a–c]. Den samlade besöks- och operationskapaciteten per vårdenhet eller klinik har påverkat resultaten och det kan också finnas skillnader i hur hårt de enskilda klinikerna har bromsat den planerade vården.
  • Det finns både regionala likheter och variationer när det gäller effekterna på vård av covid-19. Skillnaderna beror bland annat på i vilken grad det har skett en stor spridning av covid-19 inom respektive region [1a–c]. De beror också på strukturella och organisatoriska faktorer, samt hur regionerna har hanterat situationen med coronapandemin.

Påverkan utifrån ålder

  • Vårdproduktionen har minskat för samtliga åldersgrupper. Minskningen var genomgående under de tre första vågorna för operationer och vårdperioder i somatisk slutenvård, men som störst under den första vågen. En effekt av covid-19-utbrottet var att en del patienter avbokade sin vård eller undvek att söka vård trots behov under den första vågen [3, 4]. Patienter upplevde också att det varit svårt att få kontakt med vården under pandemin [5]. Patienterna undvek vården på grund av rädsla för covid-19-smitta eller för att de följde de allmänna rekommendationerna om att undvika att söka vård för att inte ta sjukvårdens resurser i anspråk. Dessa faktorer har bidragit till minskad produktion, speciellt under den första vågen.
  • Dagkirurgiska åtgärder och läkarbesök i specialiserad öppenvård minskade för samtliga åldersgrupper endast under den första och andra vågen. Produktionen minskade under första vågen mest för åldersgruppen 70 år och äldre. Det kan kopplas till att personer i åldersgruppen 70 år och äldre identifierades som en riskgrupp för covid-19 tidigt i början av pandemin. Det ledde till att vården för den åldersgruppen fick ställas in i högre utsträckning, men också att personer inom gruppen undvek att söka vård eller ställde in sin vård. Var tredje person i åldern 70–84 år sökte inte vård eller avbokade redan bokad vård under första vågen [3].
  • Under den tredje vågen ökade däremot produktionen när det gäller dagkirurgiska åtgärder och läkarbesök i specialiserad öppenvård för åldersgruppen 70 år och äldre. Ökningen av dagkirurgiska åtgärder har fortsatt under perioden juli–september 2021. Detta kan kopplas till att gruppen hade minskad oro och att färre äldre undvek att söka vård [3], vilket också kan ha samband med att gruppen hade fått vaccinera sig under den tredje vågen. I samband med att vaccinationerna tog fart kunde en tydlig minskning av antalet covid-19-fall påvisas [6, 7]. Även antalet avlidna och belastningen på intensivvård minskade [6]. Vården fick därmed en ytterligare möjlighet att återgå till den normala organisationen och kunde återhämta en del av produktionen. Även vårdens ökade insatser för att genomföra dagkirurgi, kan ha påverkat.
  • Vårdperioder i somatisk slutenvård har minskat som mest för åldersgruppen 0–17 år under pandemiperioden. En marginell ökning av antalet vårdperioder sågs däremot under den senaste perioden. För barn och unga kan en omprioritering av anestesipersonal från barnverksamheten till covid-19-vården ha påverkat antalet barnoperationer [1a]. Bland annat utförs flera avancerade barnkirurgiska operationer på ett mindre antal barnkirurgiska centrum i Sverige, vilket leder till en ökad sårbarhet för belastning vid dessa centrum vid en pandemi eller annan krissituation. Även den minskade förekomsten av säsongsinfluensan, vinterkräksjukan och av andra luftvägsinfektioner såsom RS-virus bedöms ha lett till ett minskat vårdbehov, speciellt hos barn [8]. Under den senaste perioden har dock RS-virusinfektionerna kommit tillbaka och skulle kunna kopplas till den senaste periodens utfall då smittspridningen av covid-19 dessutom var låg.
  • De skäl som ligger till grund för en vårdåtgärd, det vill säga indikationerna för till exempel operationstyper, varierar mellan olika åldersgrupper. Eftersom de medicinska prioriteringarna kommer att se olika ut för olika operationstyper, kommer det att återspeglas även i resultaten när det gäller förändringar.
  • Sammantaget kan utfallet för de olika åldersgrupperna påverkas av bland annat de medicinska indikationerna, de medicinska prioriteringar som har gjorts, huruvida gruppen är en riskgrupp eller inte, samt vaccinationsstatus.

Påverkan kvinnor och män

  • Totalt under pandemiperioden har män och kvinnor lika stor procentuell minskning när det gäller läkarbesök i specialiserad öppenvård. Kvinnor hade en större procentuell minskning än män när det gäller vårdperioder i somatisk slutenvård och dagkirurgiska åtgärder i specialiserad öppenvård. Däremot har män haft större procentuell minskning än kvinnor när det gäller antalet genomförda operationer i slutenvård.
  • När det gäller den marginella ökning av dagkirurgiska åtgärder och läkarbesök i öppen specialiserad vård som har påvisats under tredje vågen, står män för en något större procentuell andel av de dagkirurgiska åtgärderna, medan läkarbesöken har ökat lika mycket för både män och kvinnor.
  • En delförklaring till resultaten kan vara att den medicinska indikationen för vårdåtgärd varierar mellan könen och därför återspeglas även i resultaten när det gäller förändringar. Det berörs i sin tur av vilka verksamhets- eller operationsområden som har påverkats mest på grund av medicinska prioriteringar.
  • Vilken riskgrupp som kvinnor och män tillhör skulle eventuellt också kunna påverka. Det var fler män än kvinnor som vårdades för covid-19, speciellt under första vågen [9]. Det kan bidra till en högre andel vårdperioder i slutenvården, men ännu mindre möjligheter att genomgå operationer för män inom slutenvården.
  • Ytterligare bidragande faktor skulle kunna vara att en större andel kvinnor än män har valt att avstå eller avboka vårdbesök, väntat längre med att söka vård eller utövat egenvård [4].

Vårdens utmaningar

  • Smittvågornas effekter har påverkat belastningen på intensivvård och sjukhusinläggning av covid-19-patienter. Detta har i sin tur påverkat vårdens möjligheter att utföra planerad vård.
  • Brister som fanns redan före pandemin har förvärrats under pandemiåren. Bristen på vårdplatser för vård efter operation har blivit värre dels för att vårdplatserna har omprioriterats till covid-19-vården, dels på grund av personalbrist. Det har framför allt påverkat operationsproduktionen och antalet vårdperioder i slutenvård.
  • En utmaning är underbemanning inom flera verksamheter [10]. Förutom intensivvårdspersonal, som har behövts ännu mer under pandemin, råder en generell brist på grund- och specialistutbildade sjuksköterskor. Sjuksköterskor behövs för att upprätthålla den vård som ges på en vårdplats efter en operation. Det behövs också narkossjuksköterskor och annan typ av operationspersonal för att genomföra operationer.
  • Det nationella vårdkompetensrådet, vars kansli administreras av Socialstyrelsen, har analyserat effekterna av första covid-19-vågen på kompetensförsörjningen och redovisat åtgärdsförslag [11].

Vårdens åtgärder

  • Från och med den andra vågen kunde vården anpassa omställningen mer efter den regionala smittspridningen. Det var möjligt bland annat för att kunskaperna om behandlingen av covid-19 var bättre och för att regionerna började genomföra åtgärder för att kunna återhämta uppskjuten vård.
  • Hälso- och sjukvården har från den andra vågen kunnat ta sig an planerad vård i större utsträckning än under den första vågen. Patienter avbokades i mindre utsträckning under andra vågen och patienterna vågade söka sig till vården. Regionerna försökte att ta hand om de patienter som tidigare väntat samt aktivt uppmuntrade patienter att söka sig till vården genom informationskampanjer.
  • Utmaningarna och därmed möjligheterna till åtgärder kan skilja sig mellan specialiserad öppenvård och somatisk slutenvård. Till exempel är dagkirurgiska åtgärder i specialiserad öppenvård inte påverkade av personal eller vårdplatser på samma sätt som i somatisk slutenvård.
  • De samlade åtgärder som har genomförts inom den specialiserade vården från och med den andra vågen för att klara av produktionen har bland annat varit ändrade arbetssätt från fysiska besök till distansbesök, ökad hemmonitorering och direktkonsultation via digitala plattformar [1]. Andra åtgärder har varit omläggning av scheman, utökade arbetsskift, dagkirurgi, användning av hyrläkare, extra vårdavtal och köp av vård utanför den egna regionen, något som dock varit svårare under andra vågen. Aktualisering av väntelistor och produktionsplanering samt gemensam operationsplanering i regionen har också bidragit. Mest sannolikt har regionerna fortsatt med sina åtgärder under de senare vågorna i den mån det har varit möjligt utifrån deras förutsättningar och smittspridning.
  • Socialstyrelsen redovisade den 1 oktober 2021 en nationell lägesbild över de uppdämda vårdbehoven [2]. I rapporten identifierades även 6 strategiska insatsområden med ett antal ändamålsenliga och effektiva åtgärder på kort och lång sikt för att möta de behov som pandemin har medfört. Områdena är:
    • hälsofrämjande och rehabilitering
    • nära vård
    • patientinflytande
    • kompetensförsörjning
    • kapacitetsstyrning

Senaste perioden

  • Den senaste perioden startade i juli 2021 när deltavarianten dominerade. Nivåerna av covid-19-smittspridningen var låga under sommaren och större delen av hösten 2021. Utveckling går dock inte att följa helt korrekt eftersom testrekommendationerna förändrades mellan 1 november och 22 november 2021. Då kunde fullvaccinerade personer åter erbjudas test vid symtom [12a–b].
  • Under hösten 2021 har främst små barn belastat akutmottagningar och intensivvård på grund av RS-virusinfektioner som startat tidigt vintersäsongen 2021. En del regioner har aviserat att de har fått ställa in planerad vård för barn och unga för att kunna hantera situationen. Den tidiga säsongen beror förmodligen på utebliven säsong våren 2020 och vårvintern 2020–2021, mycket som en effekt av följsamheten till pandemirestriktionerna [13]. Och under tiden har fler barn fötts. Fler personer kan vara mottagliga för smitta av RS-virus säsongen 2021–2022, eftersom immuniteten i befolkningen har blivit sämre.
  • Även säsongsinfluensan 2021–2022 riskerar att belasta intensivvården. Den kan slå hårdare på grund av sämre immunitet i befolkningen, vilket kan vara en effekt av restriktionerna våren 2020 och vårvintern 2020–2021 [13]. Det är därför viktigt att influensavaccin tas av de riskgrupper som erbjuds det.
  • Vinterkräksjuksjukan är också en faktor som kan påverka trycket på vården.
  • Belastningen förstärks ytterligare av att vårdpersonalen är trött och ännu inte har kunnat återhämta sig under pandemin. Även bortfall av personal på grund av sjukfrånvaro eller vård av barn påverkar den samlade kapaciteten.
  • I takt med den ökande smittspridningen från december 2021 ökar behovet av covid-19-vård på sjukhus och belastningen på intensivvården.

Virusvarianter

  • Virus förändras över tid och därför uppstår det nya virusvarianter [14]. Vissa varianter av viruset kan bland annat öka smittspridningen och förändra svårighetsgraden av sjukdomen.
  • Diagnosen covid‑19 orsakas av coronaviruset SARS-CoV-2. En del virusvarianter av SARS-CoV-2 har klassificerats som varianter av särskild betydelse [15]. Anledningen är att de har kunnat påverka hur pandemin utvecklas. Till exempel har flera smittspridningsvågor uppstått på grund av varianternas benägenhet att öka sin smittspridning trots att vacciner har tagits fram mot viruset.
  • Virusvarianter av särskild betydelse har i Sverige analyserats från den tredje vågen då alfavarianten dominerade [15]. Till viss del fanns även betavarianten under tredje vågen. Under den senaste perioden dominerade deltavarianten, som visat sig smitta lättare än alfavarianten och betavarianten. Från den 29 november 2021 upptäcktes omikronvarianten i Sverige [16]. Denna variant har i sin tur varit mer smittsam än deltavarianten och har kommit att bli dominerande i landet sedan januari 2022.
  • Virusvarianterna har haft olika smittspridningseffekt hos olika åldersgrupper [17]. Det kan dock även kopplas till vaccinationsstatus för grupperna.

Pandemins utveckling

  • Den 10 mars 2020 bedömde Folkhälsomyndigheten att det förelåg en samhällsspridning av covid-19 i Sverige [18]. Sedan dess har covid-19-pandemin karakteriserats av flera smittvågsperioder.
  • Under covid-19-pandemin har nationella och regionala rekommendationer om restriktioner lämnats för att för att minska smittspridningen [19]. Den 29 september 2021 drogs de flesta restriktionerna in med anledning av en hög vaccinationstäckning [20]. Men från den 26 november 2021 beslutades åtgärder igen för att motverka ökad smittspridning och vårdbelastning i samband med att smittspridningen ökade.
  • I Sverige erbjuds alla som är 12 år eller äldre samt barn från fem år inom särskilda riskgrupper vaccination mot covid-19. De första vaccinationerna mot covid-19 inleddes 27 december 2020 med personer på särskilda boenden för äldre [21]. Vaccinationen har under 2021 succesivt inkluderat vårdpersonal, andra riskgrupper och yngre åldersgrupper.
  • Effekten av vaccination mot covid-19 avtar med tiden. Därför rekommenderas sedan den 28 september 2021 att en tredje dos vaccin bör erbjudas de personer som löper högst risk för svår sjukdom och avtagande vaccinskydd [22]. Från den 27 oktober 2021 utökades rekommendationerna till ytterligare grupper.

Fakta om statistiken

Socialstyrelsen har i uppdrag av regeringen att stötta regionerna i hanteringen av uppdämda vårdbehov orsakade av covid‑19 (S2020/05634/FS – delvis). Myndigheten följer och analyserar löpande pandemins effekter på hälso- och sjukvården.

Analys- och jämförelseperioder

Pandemiperioden

Analysperiod: Mars 2020–september 2021

Jämförelseperiod: Mars–december 2017–2019 och januari–september 2017–2019

Första vågen

Analysperiod: Mars–september 2020 

Jämförelseperiod: Mars–september 2017–2019

Andra vågen

Analysperiod: Oktober 2020–januari 2021

Jämförelseperiod: Oktober 2017–2019–januari 2017–2019

Tredje vågen

Analysperiod: Februari 2021–juni 2021

Jämförelseperiod: Februari–juni 2017–2019

Senaste perioden

Analysperiod: Juli–september 2021 (pågående)

Jämförelseperiod: Juli–september 2017–2019 (pågående)

Referenser

1a. Analys av första och andra covid-19-vågen – produktion, köer och väntetider i vården. Socialstyrelsen, maj 2021.

1b. Analys av första covid-19-vågen – produktion, köer och väntetider i vården. Socialstyrelsen, november 2020.

1c. Covid-19 har påverkat vårdkontakter, operationer och väntetider. Socialstyrelsen, juni 2020.

2. Uppdämda vårdbehov. Analys och förslag till insatser. Socialstyrelsen, oktober 2021.

3. Oro för att inte få vård under covid-19-pandemin – särskilt bland äldre. Folkhälsomyndigheten, maj 2020 och maj 2021.

4. I skuggan av covid-19. Förändringar i befolkningens vårdkonsumtion till följd av pandemin under 2020. Vård och omsorgsanalys, juni 2021.

5. Pandemin och patienterna: Klagomål till patientnämnderna i Sverige 2020. Rapport, Mars 2021.

6. Statistik om covid-19, hämtad 2021-12-15

7. Skyddseffekt av vaccination mot covid-19 i åldersgrupperna 65 år och äldre. Baserat på svenska data från våren 2021. Folkhälsomyndigheten, 2021.

8. Hur har folkhälsan påverkats av covid-19-pandemin? Samlad bedömning utifrån svensk empiri och internationell forskning under 2020. Folkhälsomyndigheten, 2021.

9. Vård och covid-19, hämtad 2021-12-15

10. Bedömning av tillgång och efterfrågan på legitimerad personal i hälso- och sjukvård samt tandvård: Nationella planeringsstödet 2021. Socialstyrelsen, 2021.

11. Pandemin och kompetensförsörjningen: Lärdomar och åtgärdsförslag från Nationella vårdkompetensrådet efter coronavåren 2020. Nationella Vårdkompetensrådet, 2020.

12a. Uppdaterade rekommendationer om testning, hämtad 2021-12-15

12b. Nya åtgärder för att minska spridning av covid-19

13. Hur har folkhälsan påverkats av covid-19-pandemin? Samlad bedömning utifrån svensk empiri och internationell forskning under 2020. Folkhälsomyndigheten, 2021.

14. Grubaugh ND, Petrone ME, Holmes EC. Why we shouldn’t worry when a virus mutates during disease outbreaks. Nat Microbiol. 2020;5:529-530

15. Statistik om SARS-CoV-2 virusvarianter av särskild betydelse, hämtad 2021-12-15

16. Ny virusvariant av SARS-CoV-2 även i Sverige, hämtad 2021-12-15

17. Statistik för vaccination mot covid-19, hämtad 2021-12-15

18. Folkhälsomyndigheten utlyser mycket hög risk för samhällsspridning i Sverige, hämtad 2020-06-03.

19. Föreskrifter och allmänna råd – covid-19, hämtad 2021-12-15

20. Det här gäller kring covid-19 från 29 september, hämtad 2021-12-15

21. Vaccinationerna i Sverige har inletts, hämtad 2021-12-15

22. Nya åtgärder för att begränsa spridning av covid-19, hämtad 2021-12-15

Analyser och datafiler

Här hittar du analyser och tillhörande datafiler om pandemins effekter på vården.

Uppdämda vårdbehov - analys och förslag till insatser
Analys av första och andra covid-19-vågen – produktion, köer och väntetider i vården
Analys av första covid-19-vågen – produktion, köer och väntetider i vården

Kontakt

Sevim Barbasso Helmers
Senast uppdaterad:
Publicerad: