Analys av uppdämda vårdbehov efter pandemin

Under coronapandemins första och andra våg utfördes färre operationer och väntetiderna var längre jämfört med samma period ett år tidigare. Primärvården har återhämtat sig bättre än specialistvården.

Sannolikt kommer pandemins effekter att märkas för både patienter och personal långt efter att smittspridningen går ner. Det visar Socialstyrelsens analys av besök, behandlingar och väntetider under covid‑19-pandemins första och andra våg.

Covid‑19-pandemin har totalt sett lett till färre genomförda besök och behandlingar inom hälso- och sjukvården. En del av minskningen under pandemin kan förklaras av att patienterna har fått annan typ av vård eller att behoven har minskat, bland annat för att smittskyddsrestriktionerna lett till färre infektioner och olyckor.

Effekterna nationellt var större under den första covid‑19-vågen jämfört med under den andra, men det finns regionala variationer där effekterna har varit olika beroende på hur smittspridningen sett ut.

Besök i primärvården

Analysen visar att besöken i primärvården, bland annat på vårdcentraler, har återhämtat sig bättre än första besöken i specialistvården.

I januari 2021 gjordes 9 procent färre besök jämfört med januari 2020, men då har inte digitala besök hos privata vårdgivare kunnat räknas in.

Digitala vårdbesök

De digitala besöken i regionernas primärvård gick totalt upp med 278 procent, eller nästan 85 600 besök, under perioden januari 2020 till januari 2021.

Väntetider till specialiserad vård

Antalet väntande patienter inom den specialiserade vården minskade i mars‑juli 2020 jämfört med motsvarande månader 2019 och medelvärdet 2017‑2019. Det är en effekt av att flera regioner under första vågen gått igenom och aktualiserat sina väntelistor utifrån den nya situationen på grund av covid‑19-pandemin. En annan orsak till minskningen är att patienter avvaktat med att kontakta vården trots att de kan ha haft behov av vård.

Vårdgarantin

Antalet personer som har fått vänta längre än vårdgarantins 90 dagar har ökat när det gäller första besök.

Nedgången syns inom alla specialiteter, men var som störst inom öron‑näsa‑halssjukvård, ortopedi, och barn- och ungdomsmedicin.

I januari 2021 var antalet som väntat längre än vårdgarantins 90 dagar på ett första specialistbesök omkring 91 800. Siffrorna för januari 2021 redovisas inte i diagrammet eftersom de bygger på en ny redovisningsmodell.

Antalet väntande var som störst för ögonsjukvård, medan andelen väntande var störst inom allergisjukvården, där drygt 5 av 10 väntat över 90 dagar.

Antalet personer som har fått vänta längre än vårdgarantins 90 dagar har ökat ännu mer när det gäller planerade operationer och åtgärder.

Totalt var det i januari i år nästan 55 700 personer som väntat längre än 90 dagar på operationer och andra åtgärder inom specialistvården. Det innebär att omkring hälften av alla de som väntade på en operation i början av året fick vänta längre än vårdgarantins gräns.

Genomförda operationer minskade

Det totala antalet genomförda operationer minskade med en femtedel mellan mars 2020 och januari 2021, jämfört med samma period ett år tidigare.

De planerade operationerna, som utgör cirka 70 procent av alla operationer, stod för den huvudsakliga minskningen. De akuta operationerna minskade med 1 procent, medan de planerade var 30 procent färre under perioden mars 2020‑januari 2021 jämfört med motsvarande period 2019‑2020.

När det gäller operationer som ingår i vårdgarantin syns de största minskningarna inom områdena ortopedi, allmän kirurgi och ögonsjukvård, under perioden mars‑;december 2020. Det gäller exempelvis operationer av knän och underben, höftleder och lårben samt linser och näthinnor.

Inom den specialiserade vården hade samtliga regioner återupptagit stora delar av sin normala operationsproduktion i mitten av oktober 2020. Men sedan tog en andra smittspridningsvåg fart, vilken medförde att vården på nytt behövde ställa om och ställa in planerad vård.

Bedömning av framtida vårdbehov

Utifrån analysen går det inte att bedöma om patienter fortfarande undviker vård trots behov eller hur många dessa patienter är. Däremot talar kösiffrorna för att patienter inte undvikit vården i samma omfattning under den andra vågen som de gjorde under den första vågen.

Socialstyrelsens drar slutsatsen att hälso- och sjukvårdens kapacitet inte har räckt till för att både återhämta den normala produktionen och att ta hand om de uppdämda vårdbehoven efter de första två covid‑19‑vågorna. Sannolikt kommer den tredje vågen att försvåra återhämtningen. Det kommer i sin tur att resultera i ännu längre väntetider.

Socialstyrelsens uppdrag

Socialstyrelsen har i uppdrag av regeringen att stötta regionerna i hanteringen av uppdämda vårdbehov orsakade av covid‑19 (S2020/05634/FS – delvis). Myndigheten följer och analyserar löpande pandemins effekter på hälso- och sjukvården.

Fakta om statistiken

I rapporten används aggregerad data från datakällor som innehåller information om väntetider, vårdköer och produktion i hälso- och sjukvården.

Datakällor

  • Nationella väntetidsdatabasen vid Sveriges Kommuner och Regioner
    (SKR)
  • Region Sörmlands data för digital vård i ersättningssystemet Privera
  • Nationella kvalitetsregistret Svenskt perioperativt register (SPOR)
  • Patientregistret vid Socialstyrelsen
  • Kommentarer och underlag från intervjuer med olika regionrepresentanter i februari‑mars 2021

Analyser och datafiler

Här hittar du analyser och tillhörande datafiler om uppdämda vårdbehov på grund av coronapandemin.

Analys av första och andra covid-19-vågen – produktion, köer och väntetider i vården
Analys av första covid-19-vågen – produktion, köer och väntetider i vården

Kontakt

Sevim Barbasso Helmers
Telefon: 075-247 41 82
Senast uppdaterad:
Publicerad: