Tandhälsoregistret

Tandhälsoregistret innehåller information om tandvård inom det statliga tandvårdsstödet, tandvård till personer med vissa långvariga sjukdomar och funktionsnedsättningar samt nödvändig tandvård. Uppgifterna används som underlag till statistik och forskning.

Syftet med tandhälsoregistret är att kunna följa tandvårdens och tandhälsans utveckling över tid i Sverige. Uppgifterna används till statistik och forskning men även till utveckling av kvalitetsindikatorer, uppföljningar samt utvärderingar.

Nyttan med Tandhälsoregistret Kort om nyttan med registret och om historik, forskning, analys, sekretess och säkerhet.

Det här innehåller tandhälsoregistret

Tandhälsoregistret innehåller samtliga tillstånd och åtgärder som skickats in till och godkänts av Försäkringskassan inom ramen för det statliga tandvårdsstödet och två av stöden inom tandvård till hälso- och sjukvårdsavgift. Det är tandvård till personer med vissa långvariga sjukdomar och funktionsnedsättningar samt nödvändig tandvård. Tandhälsoregistret är baserat på personnummer vilket gör det möjligt att samköra uppgifterna i registret med övriga hälsodataregister.

Tandhälsoregistret omfattar inte den tandvård som ges gratis till barn och unga mellan 0 och 23 år, käkkirurgi eller tandvård som ett led i kortvarig sjukdomsbehandling.

Koderna som används i tandhälsoregistret för åtgärder och tillstånd är de koder som anges i Tandvårds- och läkemedelsförmånsverkets föreskrift: Tandvårds- och läkemedelsförmånsverkets föreskrifter och allmänna råd om statligt tandvårdsstöd.

Uppgifterna i tandhälsoregistret kan användas för att svara på exempelvis:

  • Vilka samband finns det mellan oral hälsa och sjukdomar som diabetes och hjärt-kärlsjukdomar?
  • Hur påverkar läkemedel eller muntorrhet karies?
  • Finns det regionala, socioekonomiska och demografiska skillnader i tandhälsa?
  • Hur utvecklas tandvården med tiden?

Mer information om vilka uppgifter som ingår i registret hittar du i variabelförteckningen

Laglig reglering av tandhälsoregistret

Hälsodataregistren är reglerade i lagen (1998:543) om hälsodataregister och tillhörande förordningar (2001:707, 2001:708, 2001:709, 2005:363 och 2008:194). Där regleras även vilka uppgifter som får finnas i registren liksom skyldigheten för dem som bedriver hälso­ och sjukvård att lämna uppgifter till dessa.

Sekretess för våra register

Vi värnar om patientens och brukarens integritet. Uppgifterna i registren skyddas av så kallad absolut sekretess, vilket är lagens starkaste sekretesskydd. Undantag gäller bara för uppgifter som behövs för forsknings-­ eller statistikändamål och uppgifter som inte direkt kan hänföras till den enskilde. I dessa fall kan uppgiften lämnas ut om det står klart att den kan röjas utan att personen som uppgiften rör eller någon närstående lider skada eller men. Sekretessen gäller även inom Socialstyrelsen.

Registeruppgifter skyddas fysiskt genom att förvaras där ingen obehörig har tillgång.

För mer information, se Om sekretessen kring register

Så lämnas uppgifter till registret

Tandläkare och tandhygienister rapporterar uppgifter till Försäkringskassan som skickar vidare uppgifterna till Socialstyrelsen. Uppgifter om hemort, födelseland, medborgarskap och civilstånd hämtas från Statistiska centralbyrån. Registeruppgifterna bevaras tillsvidare.

Är du intresserad av statistik om tandhälsa

Om du är intresserad av uppgifter från Tändhälsoregistret, se Beställa data och statistik.
På sidan för statistik om tandhälsa kan du bland annat läsa:

  • Statistik om tandhälsa
  • Tandhälsa bland unga vuxna som varit placerade


Du kan också ta fram statistik i vår databas.

Ladda ner

Senast uppdaterad: