Syftet med registret är att kunna beskriva händelser och utfall för kvinnor och barn under graviditet, förlossning och nyföddhetsperioden. Uppgifterna kan användas för att svara på exempelvis:
Medicinska födelseregistret omfattar graviditeter som lett till förlossning i Sverige sedan 1973. Registret innehåller uppgifter om graviditeter, förlossningar och nyfödda barn som rapporteras av mödrahälsovården, förlossningsvården och nyföddhetsvården. Levande födda samt dödfödda barn som har en gravididetslängd på 22+0 veckor ingår (före 1 juli 2008 ingick dödfödda från och med vecka 28+0). Endast uppgifter där det finns ett klart motiv för en rikstäckande registrering på individnivå finns med i registret.
De uppgifter som ingår är bland annat kvinnans tidigare graviditeter, rökning, förlossningsklinik, graviditetslängd, smärtlindring, förlossningssätt, diagnoser hos moder och barn, operationer, barnets kön, vikt, längd och huvudomfång samt barnets tillstånd vid födelsen.
Genom koppling till SCB:s register hämtas uppgifter till medicinska födelseregistret, däribland barnets personnummer, den församling där modern var skriven vid förlossningen, uppgifter om nationalitet för båda föräldrarna samt moderns födelseland.
För full förteckning av alla variabler se variabelförteckningen.
Under 2018-2019 genomför Socialstyrelsen en översyn av uppgifterna som samlas in till medicinska födelseregistret från mödrahälsovården och förlossningsvården. Översynen är en del av ett arbete med att ta fram nya föreskrifter om inrapportering till registret och görs i samarbete med representanter från mödrahälsovård och förlossningsvård, kvalitetsregister och forskning.
Ett syfte med föreskrifterna är att effektivisera insamlingen och uppnå digital inrapportering från samtliga regioner. Vidare är målsättningen att innehållet i registret ska vara så relevant som möjligt utifrån aktuell kunskap och praxis inom vården, samt att de uppgifter som samlas in tillfredsställer behovet av data för statistik, uppföljning och utvärdering samt forskning inom mödrahälsovård och förlossningsvård.
Förteckningen över uppgifter som ska samlas in kommer att färdigställas under hösten 2019, och föreskrifterna utarbetas därefter.
Efter samråd med SKL och Näringslivets Regelnämnd och remiss beslutas föreskrifterna och det bestäms då också när de ska träda i kraft.
Föreskrifterna blir juridiskt bindande för alla som har skyldighet att rapportera till medicinska födelseregistret. De som har uppgiftsskyldighet ansvarar för att nödvändiga anpassningar av journalsystem görs. Från det att föreskrifterna beslutas till dess att de träder i kraft kommer det att gå minst ett år för att ge möjlighet att anpassa journalsystem och rutiner. Föreskrifterna förutses träda i kraft tidigast 1 januari 2022.
Kopplat till medicinska födelseregistret finns registeret övervakning av fosterskador och kromosomavvikelser.
Hälsodataregistren är reglerade i lagen (1998:543) om hälsodataregister och tillhörande förordningar (2001:707, 2001:708, 2001:709, 2005:363 och 2008:194). Där regleras även vilka uppgifter som får finnas i registren liksom skyldigheten för dem som bedriver hälso och sjukvård att lämna uppgifter till dessa.
Rapporteringen till Medicinska födelseregistret sker via vår portal Filip eller via FTP-server.
Om du är intresserad av uppgifter från Medicinska födelseregistret, se Beställa data och statistik.
På sidan om statistik kan du bland annat läsa
Du kan också ta fram statistik i vår databas om graviditeter, förlossningar och nyfödda
Registret kan även samköras med andra hälsodataregister. Det går exempelvis att samköra med läkemedelsregistret för att koppla ihop läkemedelsanvändning och graviditet eller med patientregistret för att följa upp svårt sjuka barn.