Dödsorsaksregistret
Syftet med registret är att kunna beskriva dödsorsaker och följa dödlighetens utveckling i Sverige. Uppgifterna kan användas för att svara på exempelvis:
- Hur många avlider i dödsorsaker, som kunde ha undvikits, under ett visst år?
- Hur ser utvecklingen av antalet döda i lungcancer ut över tid?
- Finns det regionala skillnader i dödsorsaker?
Det här innehåller dödsorsaksregistret
Dödsorsaksregistret uppdateras varje år. I registret ingår samtliga dödsfall som inträffat i Sverige. Dit räknas också de dödsfall där personen inte var folkbokförd i Sverige vid tidpunkten för dödsfallet. Dessa dödsfall inkluderas i registret drygt ett år efter övriga dödsfall.
Dödfödda ingår inte i registret.
För full förteckning av alla variabler se variabelförteckningen.
Vi lämnar inte ut uppgifter om dödsorsak till någon
Laglig reglering av dödsorsaksregistret
Inlämnande av uppgifter till dödsorsaksregistret regleras av begravningslagen (1990:1144) och begravningsförordningen.
Historik
Dödsorsaksregistret innehåller data från 1961. Det finns också ett historiskt dödsorsaksregister för åren 1952–1960. Till och med 2011 omfattade registret endast avlidna personer som var folkbokförda i Sverige vid tidpunkten för dödsfallet – oavsett om själva dödsfallet inträffade i Sverige eller utomlands. Från och med statistikår 2012 inkluderas även dödsfall som sker i Sverige där personen inte var folkbokförd i Sverige vid tiden för dödsfallet.
Så rapporterar du in till dödsorsaksregistret
Vid varje dödsfall i Sverige ska ett dödsbevis och ett dödsorsaksintyg fyllas i av läkare. Dödsbeviset lämnas till Skatteverket och i vissa fall till Polisen. Dödsorsaksintyget skickas till Socialstyrelsen.