Syftet med registret är att kunna kartlägga cancersjukdomars förekomst och förändring över tiden. Uppgifterna kan användas för att svara på exempelvis:
Cirka 60 000 maligna cancerfall i Sverige rapporteras varje år till registret. Antalet syftar på inrapporterade tumörer och inte antal personer. Det innehåller bland annat uppgifter som personnummer, kön, hemort vid diagnos, anmälande sjukhus och klinik, diagnosdatum, klinisk och morfologisk diagnos samt tumörutbredning vid diagnostillfället. Uppgifter om metastaser finns endast om primärtumören inte är känd.
Från dödsorsaksregistret hämtas också uppgifter om dödsdatum och underliggande dödsorsak och från Registret över totalbefolkningen (RTB) vid SCB inhämtas information om eventuell migration samt uppgifter om huruvida personen fortfarande är folkbokförd i landet.
För full förteckning av alla variabler se variabelförteckningen.
Kopplat till cancerregistret finns sedan 2004 även ett register över basalcellscancer, en tumörform som är den vanligaste formen av hudcancer. Cirka 40 000 personer i Sverige får varje år diagnosen basalcellscancer. För mer information om syfte och innehåll, se registrets egen sida.
Hälsodataregistren är reglerade i lagen (1998:543) om hälsodataregister och tillhörande förordningar (2001:707, 2001:708, 2001:709, 2005:363 och 2008:194). Där regleras även vilka uppgifter som får finnas i registren liksom skyldigheten för dem som bedriver hälso och sjukvård att lämna uppgifter till dessa.
Datauppgifterna skickas först till sex regionala cancercentrum för att kodas och registreras. Efter kontroll av materialet skickas det vidare till Socialstyrelsen för att ingå i cancerregistret. Registret uppdateras en gång om året.
För ytterligare information om uppgiftsinlämning, se För uppgiftsinlämnare till cancerregistret.
Om du är intresserad av uppgifter från Cancerregistret, se Beställa data och statistik.
På sidan för statistik om cancer kan du bland annat läsa:
Du kan också ta fram statistik i vår databas.