Lämna uppgifter till dödsorsaksregistret

Elektroniskt arkiv för bevis och intyg

I e-tjänsten ingår också ett elektroniskt arkiv, som vården har tillgång till, där alla bevis och intyg sparas.

Eftersom det elektroniska arkivet lagrar intyg och bevis, bör vårdgivaren sluta ett personuppgiftsbiträdesavtal med Visma, företaget som förvaltar tjänsten. Du kan mejla Visma på ciceron@visma.com

Om en läkare med skyddade uppgifter utfärdat ett bevis eller intyg markeras detta i arkivet.

Tidsplan

Dödsbevis

Skicka dödsbeviset till Skatteverket senast första vardagen efter dödsfallet.

Dödsorsaksintyg

Skicka dödsorsaksintyget till Socialstyrelsen inom tre veckor efter dödsfallet.

Hur du lämnar uppgifter

Börja med att fylla i uppgifter om var dödsorsaksintyget utfärdats och den avlidnes uppgifter, dödsdatum samt dödsplats. Det är viktigt att du anger diagnoser så specifikt och tydligt som möjligt. Undvik förkortningar och kodnummer. Uppgifter om debut och varaktighet är mycket väsentliga för en korrekt klassificering av dödsorsaken.

Ange det sjukdoms- eller skadeförlopp som haft störst betydelse för dödsfallet. Skriv en diagnos per rad och ange debut eller varaktighet. Om förloppet kan beskrivas med en enda diagnos anger du denna på rad A. Lämna då Rad B-D tomma. Krävs flera diagnoser för att beskriva förloppet skriver du den terminala dödsorsaken på rad A och det eller de tillstånd som ledde fram till den terminala dödsorsaken på raderna nedanför.

Ange för

• tumör:
  malign, benign samt primärtumörens läge eller om okänd lokalisation
• njursjukdomar:
  komplikationer (till exempel hypertoni), etiologi till njursvikt, akut eller kronisk hjärtsvikt och lunginflammation: eventuella bakomliggande tillstånd
• demens:
  typ av demens (exempelvis Alzheimer, vaskulär, senil)
• diabetes:
  typ av diabetes samt eventuella komplikationer
• skador:
  orsak samt kort beskrivning hur skadan uppkommit.

Komplettering av ofullständiga uppgifter

Om dödsorsaksintyget är ofullständigt kommer Socialstyrelsen att begära komplettering. Det är därför viktigt att det är tydligt om en uppgift inte kan lämnas. Om du saknar någon uppgift fyller du i ”okänt” på den raden.

Exempel: rad A: hjärtsvikt; rad B: okänt

Vad händer med uppgifterna?

Vi använder uppgifterna från dödsorsaksintyget för att skapa dödsorsaksregistret, som ger underlag för den officiella statistiken om dödsorsaker i Sverige. Syftet med registret är att kunna beskriva dödsorsaker och följa dödlighetens utveckling i landet. Data från registret används också för att beskriva befolkningens hälsa, som underlag för insatser i hälso- och sjukvården och för forskning.

Sekretessen kring registret är omfattande

Dödsorsaksregistret har ett omfattande sekretesskydd. Det innebär att vi inte lämnar ut personuppgifter eller kopior av dödsorsaksintygen till någon. Vi kan göra undantag för forskningsändamål, förutsatt att det godkänts vid särskild etisk prövning samt sekretessprövning. I den statistik vi publicerar kan inga uppgifter spåras tillbaka till någon enskild.

Rapporteringen är lagreglerad

Rapporteringen regleras av våra föreskrifter om att utfärda intyg i hälso- och sjukvården (HSLF-FS 2018:54).

Enligt begravningslagen (1990:1144) ska den läkare som har utfärdat dödsbeviset också ansvara för att skicka dödsorsaksintyget till Socialstyrelsen. Det är vanligen den läkare som vårdat den avlidne eller den avlidnes husläkare som utfärdar dödsorsaksintyget.

Rättsmedicinalverket ansvarar för att intyget utfärdas och sänds in vid en rättsmedicinsk undersökning, se begravningsförordningen (1990:1147).