Du kan antingen lämna uppgifter via vår e-tjänst nedan eller via posten genom att skicka in ett ifyllt dödsbevis/dödsorsaksintyg.
Under 2021 lanseras dödsbevis och dödsorsaksintyg i Ineras intygtjänst, WebCert, och kommer då att nås via journalsystemen. Det finns även möjlighet att använda tjänsten fristående
I e-tjänsten ingår också ett elektroniskt arkiv, som vården har tillgång till, där alla bevis och intyg sparas.
Eftersom det elektroniska arkivet lagrar intyg och bevis, bör vårdgivaren sluta ett personuppgiftsbiträdesavtal med Visma, företaget som förvaltar tjänsten. Du kan mejla Visma på ciceron@visma.com
Om en läkare med skyddade uppgifter utfärdat ett bevis eller intyg markeras detta i arkivet.
Skicka dödsbeviset till Skatteverket senast första vardagen efter dödsfallet.
Skicka dödsorsaksintyget till Socialstyrelsen inom tre veckor efter dödsfallet.
Börja med att fylla i uppgifter om var dödsorsaksintyget utfärdats och den avlidnes uppgifter, dödsdatum samt dödsplats. Det är viktigt att du anger diagnoser så specifikt och tydligt som möjligt. Undvik förkortningar och kodnummer. Uppgifter om debut och varaktighet är mycket väsentliga för en korrekt klassificering av dödsorsaken.
Ange det sjukdoms- eller skadeförlopp som haft störst betydelse för dödsfallet. Skriv en diagnos per rad och ange debut eller varaktighet. Om förloppet kan beskrivas med en enda diagnos anger du denna på rad A. Lämna då Rad B-D tomma. Krävs flera diagnoser för att beskriva förloppet skriver du den terminala dödsorsaken på rad A och det eller de tillstånd som ledde fram till den terminala dödsorsaken på raderna nedanför.
Ange för
Om dödsorsaksintyget är ofullständigt kommer Socialstyrelsen att begära komplettering. Det är därför viktigt att det är tydligt om en uppgift inte kan lämnas. Om du saknar någon uppgift fyller du i ”okänt” på den raden.
Exempel: rad A: hjärtsvikt; rad B: okänt
Vi använder uppgifterna från dödsorsaksintyget för att skapa dödsorsaksregistret, som ger underlag för den officiella statistiken om dödsorsaker i Sverige. Syftet med registret är att kunna beskriva dödsorsaker och följa dödlighetens utveckling i landet. Data från registret används också för att beskriva befolkningens hälsa, som underlag för insatser i hälso- och sjukvården och för forskning.
Dödsorsaksregistret har ett omfattande sekretesskydd. Det innebär att vi inte lämnar ut personuppgifter eller kopior av dödsorsaksintygen till någon. Vi kan göra undantag för forskningsändamål, förutsatt att det godkänts vid särskild etisk prövning samt sekretessprövning. I den statistik vi publicerar kan inga uppgifter spåras tillbaka till någon enskild.
Rapporteringen regleras av våra föreskrifter om att utfärda intyg i hälso- och sjukvården (HSLF-FS 2018:54).
Enligt begravningslagen (1990:1144) ska den läkare som har utfärdat dödsbeviset också ansvara för att skicka dödsorsaksintyget till Socialstyrelsen. Det är vanligen den läkare som vårdat den avlidne eller den avlidnes husläkare som utfärdar dödsorsaksintyget.
Rättsmedicinalverket ansvarar för att intyget utfärdas och sänds in vid en rättsmedicinsk undersökning, se begravningsförordningen (1990:1147).