Vi använder kakor för att förbättra webbplatsen

Den här webbplatsen använder kakor (cookies) för att underlätta ditt besök och för att göra webbplatsen bättre. Läs mer om kakor.



/
/

Nationell högspecialiserad vård

Nationell högspecialiserad vård är offentligt finansierad vård som bedrivs vid som mest fem enheter i landet och där endast ett fåtal vårdgivare i landet kan uppfylla kraven på kompetens, tillgänglighet och arbete i multidisciplinära team.

Aktuellt

Till hösten startar sakkunniggrupper inom 8 områden.

Utifrån den bruttolista som de nationella programområdena tagit fram startar vi nu den första omgången sakkunniggrupper efter pilotarbetet. De områden som valts ut är sådana som många olika programområden föreslagit och beroende på områdets avgränsning kommer en eller flera sakkunniggrupper startas per område. Till den första omgången hör också området svårbehandlat självskadebeteende vars arbete startat under våren.

Följande områden ingår i den första omgången:

  • Könsdysfori
  • Neuroendokrina tumörer
  • Vissa kateteringrepp hjärta
  • Vissa neuromuskulära sjukdomar
  • Svår leversvikt
  • Osteogenesis Imperfecta / Dysplastiska skelettsjukdomar
  • Glomustumörer
  • Svårbehandlade ätstörningar
    • Underlag för remiss - pilotområden

      Nu har de första områdena genomlysts av sakkunniga experter och underlagen har skickats på remiss. Inom kvinnosjukdomar och förlossning föreslås avancerad kirurgi vid endometrios och viss vård inom trofoblastsjukdomar och avancerad fostermedicin bli nationell högspecialiserad vård. Inom nervsystemets sjukdomar föreslås ryggmärgsskador bli nationell högspecialiserad vård.

      Läs om remissförfarandet och se underlagen

      Kartläggning av vårdområden

      Nu har en första genomlysning av vården gjorts och vi presenterar de nationella programområdenas förslag på vilka vårdområden som eventuellt bör koncentreras på nationell nivå.

      Bruttolista med förslag

      Filmer som beskriver arbetet

      Kristina Wikner, enhetschef på Socialstyrelsen, beskriver i filmerna nedan varför viss vård behöver koncentreras på nationell nivå och hur man samverkar med olika aktörer i det arbetet. Del 1 är en övergripande beskrivning av det nya systemet med nationell högspecialiserad vård, och del 2 ger en mer detaljerad beskrivning av processen.


      Filmer på socialstyelsen.se visas inte i Explorer. Prova att använda en annan webbläsare såsom Chrome, Firefox, Safari eller Edge, eller använd länken nedan till Vimeo.

      Länk till Vimeo, del 1 se filmen.

      Länk till Vimeo, del 2 se filmen.


      I dialogen med landsting och regioner har vi tillsammans uppmärksammat vikten av att tidigt identifiera beroenden mellan olika vårdområden samt påverkan på akutsjukvården. Vår nya inriktning är därför att, tillsammans med de nationella programområdena, göra en övergripande kartläggning av alla förslag på nationell högspecialiserad vård.

      Vi vill också upprätta en strukturerad dialog mellan programområdena, bland annat för att förankra förslag på vårdområden och att tillsätta sakkunniggrupper som är ändamålsenliga. Därför kommer inga nya sakkunniggrupper startas upp förrän den övergripande kartläggningen av samtliga vårdområden är genomförd. Piloternas sakkunniggrupper som redan är igång fortsätter arbetet enligt plan.

      Bakgrund

      I februari 2017 fick Socialstyrelsen i uppdrag av regeringen att utforma en arbetsprocess för koncentration av högspecialiserade vård på nationell nivå. I uppdraget ingick dessutom att ta fram en plan för att fasa ut det tidigare systemet med rikssjukvård. Socialstyrelsen fick även i uppdrag att leda arbetet med att koncentrera mer av den högspecialiserade vården på nationell nivå.

      Målet är att hälso- och sjukvårdens kunskap, kvalitet och patientsäkerhet ska utvecklas och förbättras samtidigt som resurserna används på ett effektivt sätt.

      Regeringens uppdrag har sin utgångspunkt i betänkandet ”Träning ger färdighet – koncentrera vården för patientens bästa” (SOU 2015:98). Slutsatsen i betänkandet är att ökad koncentration leder till ökad kvalitet och säkerhet för patienterna.

      Frågor och svar om nationell högspecialiserad vård

      Samverkan är grunden

      Socialstyrelsen samarbetar under hela processen med representanter från landsting och regioner, andra myndigheter, företrädare för professionen, patienter och närstående, samt Sveriges kommuner och landsting (SKL).

      Arbetsprocess

      Representanterna i de nationella programområdena (NPO) har i huvuduppdrag att leda och samordna kunskapsstyrningen inom respektive vårdområde nationellt. Ett av deras deluppdrag är att bistå Socialstyrelsen i arbetet med nationell högspecialiserad vård.

      I steg 1-4 tas underlag fram och beslut tas om vilken vård som ska definieras som nationell högspecialiserad vård. Man beslutar även hur många vårdenheter som ska bedriva vården.

      I steg 5-8 sker beredning inför ansökan, nämnden tar beslut om tillstånd och i sista steget sker utvärdering av vården.

      • Steg 1 - Ta fram förslag till vårdområden som ska genomlysas och nominera sakkunniga till steg 2.
        Ansvarig: Representanterna i det nationella programområdet (NPO).

      • Steg 2 - Ta fram underlag för beslut om nationell högspecialiserad vård.
        Ansvarig: Sakkunniggruppen.

      • Steg 3 - Remiss och beredning inför beslut.
        Ansvarig: Socialstyrelsen.

      • Steg 4 - Beslut om nationell högspecialiserad vård och på hur många ställen den ska bedrivas.
        Ansvarig: Socialstyrelsen.

      • Steg 5 - Ansökan om tillstånd.
        Ansvarig: Landstingen.

      • Steg 6 - Beredning inför nämnd.
        Ansvarig: Socialstyrelsen.

      • Steg 7 - Beslut om nationell högspecialiserad vård.
        Ansvarig: Nämnden för högspecialiserad vård.

      • Steg 8 - Uppföljning och utvärdering av tillstånden.
        Ansvarig: Landstingen ansvarar för årlig uppföljning av tillstånden och Socialstyrelsen ansvarar för utvärdering av tillstånden.

       

      Kriterier vid sammansättning av sakkunniggrupper:

      Gruppen bör bestå av de som bäst kommer att kunna bidra till arbetet. Vid behov kan fler sakkunniga, med specifika kompetenser, knytas till gruppen.

      Gruppen ska ha:

      • relevant kunskap och legitimitet (klinisk och vetenskaplig) inom området
      • multiprofessionell kunskap som är relevant
      • representation från hela landet
      • Patientrepresentation

      Gruppen ska även vara jämställt sammansatt och vara transparent och öppen för insyn och deltagarna ska ha tillräckligt med tid avsatt för uppdraget.

      Tidplan

      Pilotområdena kommer att fortsätta att arbete sig igenom hela processen under året och de första besluten om tillstånd förväntas tas i slutet av året. Inom övriga områden kommer sakkunniggrupper att startas upp succesivt och i omgångar utifrån vilka områden som har kopplingar till varandra och vilka vi tror kommer ge mest patientnytta om de koncentreras till några få ställen i landet.

       

      Högspecialiserad vård idag

      De områden som tidigare varit rikssjukvård är sedan 1 juli 2018 nationell högspecialiserad vård.

      Befintliga tillstånd för nationell högspecialiserad vård.

      Nationella programområden

      Pilotområdena inom Kvinnosjukdomar och förlossning samt Nervsystemets sjukdomar kommer att presentera sakkunniggruppernas förslag under mars-april 2019. Arbetet har startats upp inom de flesta Nationella programområdena.

      Piloter

      Kvinnosjukdomar och förlossning

      1. Avancerad kirurgi vid endometrios
      2. Trofoblastsjukdomar
      3. Avancerad fostermedicin

      Nervsystemets sjukdomar

      1. Avancerad behandling av Parkinsons sjukdom
      2. Ryggmärgsskadevård
      3. Moyamoya

      Övriga Programområden

      • Akut vård
      • Barn och ungdomars hälsa
      • Cancersjukdomar
      • Endokrina sjukdomar
      • Hjärt- och kärlsjukdomar
      • Hud- och könssjukdomar
      • Infektionssjukdomar
      • Levnadsvanor
      • Lung- och allergisjukdomar
      • Mag- och tarmsjukdomar
      • Medicinsk diagnostik
      • Njur- och urinvägssjukdomar
      • Nära vård
      • Psykisk hälsa
      • Rehabilitering, habilitering och försäkringsmedicin
      • Reumatiska sjukdomar
      • Rörelseorganens sjukdomar
      • Sällsynta sjukdomar
      • Tandvård
      • Äldres hälsa
      • Ögonsjukdomar
      • Öron-, näsa- och halssjukdomar