/
/

Nationell högspecialiserad vård

Den 1 juli 2018 ändrades paragraf 7 i Hälso- och sjukvårdslagen (HSL) och därmed har nationell högspecialiserad vård (NHV) formellt ersatt rikssjukvården.

Med nationell högspecialiserad vård menas:

Offentligt finansierad vård som bedrivs vid som mest fem enheter i landet och där endast ett fåtal vårdgivare i landet kan uppfylla kraven på kompetens, tillgänglighet och arbete i multidisciplinära team.

Aktuellt

I dialogen med landsting och regioner har vi tillsammans uppmärksammat vikten av att tidigt identifiera beroenden mellan olika vårdområden samt påverkan på akutsjukvården. Vår nya inriktning är därför att, tillsammans med de nationella programområdena, göra en övergripande kartläggning av alla förslag på nationell högspecialiserad vård.

Vi vill också upprätta en strukturerad dialog mellan programområdena, bland annat för att förankra förslag på vårdområden och att tillsätta sakkunniggrupper som är ändamålsenliga. Därför kommer inga nya sakkunniggrupper startas upp förrän den övergripande kartläggningen av samtliga vårdområden är genomförd. Piloternas sakkunniggrupper som redan är igång fortsätter arbetet enligt plan.

Övriga programområden som har påbörjats eller där ett första möte är inplanerat är psykisk hälsa, endokrina sjukdomar, hjärta- och kärlsjukdomar, infektionssjukdomar, sällsynta sjukdomar, akutsjukvård samt barn och ungdomars hälsa.

Bakgrund

I februari 2017 fick Socialstyrelsen i uppdrag av regeringen att utforma en arbetsprocess av koncentration högspecialiserade vård på nationell nivå. I uppdraget ingick dessutom att ta fram en plan för att fasa ut dagens system med rikssjukvård.

Målet är att hälso- och sjukvårdens kunskap, kvalitet och patientsäkerhet ska utvecklas och förbättras samtidigt som resurserna används på ett effektivt sätt.

Regeringens uppdrag har sin utgångspunkt i betänkandet ”Träning ger färdighet – koncentrera vården för patientens bästa” (SOU 2015:98). Slutsatsen i betänkandet är att ökad koncentration leder till ökad kvalitet och säkerhet för patienterna.

Frågor och svar om nationell högspecialiserad vård

Samverkan är grunden

Socialstyrelsen samarbetar under hela processen med representanter från landsting och regioner, andra myndigheter, företrädare för professionen, patienter och närstående, samt Sveriges kommuner och landsting (SKL).

Arbetsprocess

Representanterna i de nationella programområdena (NPO) har i huvud-uppdrag att leda och samordna kunskapsstyrningen inom respektive vård-område nationellt. Ett av deras deluppdrag är att bistå Socialstyrelsen i arbetet med nationell högspecialiserad vård.

I steg 1-4 tas underlag fram och beslut tas om vilken vård som ska definieras som nationell högspecialiserad vård. Man beslutar även hur många vårdenheter som ska bedriva vården.

I steg 5-8 sker beredning inför ansökan, nämnden tar beslut om tillstånd och i sista steget sker utvärdering av vården.

  • Steg 1 - Ta fram förslag till vårdområden som ska genomlysas och nominera sakkunniga till steg 2.
    Ansvarig: Representanterna i det nationella programområdet (NPO).

  • Steg 2 - Ta fram underlag för beslut om nationell högspecialiserad vård.
    Ansvarig: Sakkunniggruppen.

  • Steg 3 - Remiss och beredning inför beslut.
    Ansvarig: Socialstyrelsen.

  • Steg 4 - Beslut om nationell högspecialiserad vård och på hur många ställen den ska bedrivas.
    Ansvarig: Socialstyrelsen.

  • Steg 5 - Ansökan om tillstånd.
    Ansvarig: Landstingen.

  • Steg 6 - Beredning inför nämnd.
    Ansvarig: Socialstyrelsen.

  • Steg 7 - Beslut om nationell högspecialiserad vård.
    Ansvarig: Nämnden för högspecialiserad vård.

  • Steg 8 - Uppföljning och utvärdering av tillstånden.
    Ansvarig: Landstingen ansvarar för årlig uppföljning av tillstånden och Socialstyrelsen ansvarar för utvärdering av tillstånden.

 

Kriterier vid sammansättning av sakkunniggrupper:

Gruppen bör bestå av de som bäst kommer att kunna bidra till arbetet. Vid behov kan fler sakkunniga, med specifika kompetenser, knytas till gruppen.

Gruppen ska ha:

  • relevant kunskap och legitimitet (klinisk och vetenskaplig) inom området
  • multiprofessionell kunskap som är relevant
  • representation från hela landet
  • Patientrepresentation

Gruppen ska även vara jämställt sammansatt och vara transparent och öp-pen för insyn och deltagarna ska ha tillräckligt med tid avsatt för uppdraget.

Högspecialiserad vård idag

De områden som tidigare varit rikssjukvård är sedan 1 juli 2018 nationell högspecialiserad vård.

Befintliga tillstånd för nationell högspecialiserad vård.

Nationella programområden

Kvinnosjukdomar och förlossning (Pilot)

Lena Lövqvist, (processledare) Socialstyrelsen: 075-247 46 68

  1. Avancerad kirurgi vid endometrios
  2. Trofoblastsjukdomar
  3. Avancerad fostermedicin
  4. Gravida med svår maternell sjukdom
  5. Avancerad rekonstruktionskirurgi
  6. Genetisk diagnostik och rådgivning i relation till reproduktion

Nervsystemets sjukdomar (Pilot)

Anne Lybeck, (processledare) Socialstyrelsen: 075-247 46 65 

  1. Avancerad behandling av Parkinsons sjukdom
  2. Ryggmärgsskadevård
  3. Moya-Moya cadasil

Psykisk Hälsa

Charlotte Nymberg Thunell (processledare) Socialstyrelsen: 075-247 38 31

  1. Självskadebeteende
  2. Könsdysfori

Övriga Programområden

  • Endokrina sjukdomar
  • Infektionssjukdomar
  • Barn och ungdomars hälsa
  • Ögonsjukdomar
  • Öron-, näsa- och halssjukdomar
  • Hjärt- och kärlsjukdomar
  • Lung- och allergisjukdomar
  • Rörelseorganens sjukdomar
  • Hud- och könssjukdomar
  • Mag- och tarmsjukdomar
  • Njur- och urinvägssjukdomar

  • Sällsynta sjukdomar
  • Cancersjukdomar
  • Tandvård
  • Akut vård
  • Nära vård