/
/

Nationell högspecialiserad vård

Den 1 juli 2018 ändrades paragraf 7 i Hälso- och sjukvårdslagen (HSL) och därmed ersätts rikssjukvård formellt av nationell högspecialiserad vård (NHV).

Med nationell högspecialiserad vård menas:

Offentligt finansierad vård som bedrivs som mest vid fem enheter i landet och där endast ett fåtal vårdgivare i landet kan uppfylla kraven på kompetens, tillgänglighet och arbete i multidisciplinära team.

Bakgrund

I februari 2017 fick Socialstyrelsen i uppdrag av regeringen att utforma en arbetsprocess för nivåstrukturering av den högspecialiserade vården på nationell nivå. I uppdraget ingick dessutom att ta fram en plan för att fasa ut dagens system med rikssjukvård.

Målet är att hälso- och sjukvårdens kunskap, kvalitet och patientsäkerhet ska utvecklas och förbättras samtidigt som resurserna används på ett effektivt sätt.

Regeringens uppdrag har sin utgångspunkt i betänkandet ”Träning ger färdighet – koncentrera vården för patientens bästa” (SOU 2015:98). Slutsatsen i betänkandet är att ökad koncentration leder till ökad kvalitet och säkerhet för patienterna.

Frågor och svar om nationell högspecialiserad vård

 

Samverkan är grunden

Socialstyrelsen samarbetar under hela processen med representanter från landsting och regioner, andra myndigheter, företrädare för professionen, patienter och närstående, samt Sveriges kommuner och landsting (SKL).

Arbetsprocess

Representanterna i de nationella programområdena (NPO) har i huvuduppdrag att leda och samordna kunskapsstyrningen inom respektive vårdområde nationellt. Ett av deras deluppdrag är att bistå Socialstyrelsen i arbetet med nivåstrukturering av nationell högspecialiserad vård.

I de första fyra stegen tas kunskapsunderlag fram och beslut tas om vilka åtgärder som ska definieras som nationell högspecialiserad vård. Man beslutar även hur många vårdenheter som ska bedriva vården.

I steg 5-8  sker beredning inför ansökan om tillstånd och den politiskt tillsatta nämnden tar beslut om vilka vårdenheter som ska få tillstånd. Arbetet med hur den processen ska fungera pågår.

  • Steg 1 - Ta fram förslag till vårdområden och åtgärder som ska genomlysas och nominerar sakkunniga till steg 2.
    Ansvarig: Representanterna i det nationella programområdet (NPO).
  • Steg 2 - Ta fram underlag för beslut om nationell högspecialiserad vård.
    Ansvarig: Sakkunniggruppen.
  • Steg 3 - Underlagen skickas på remiss.
  • Steg 4 - Beslut om nationell högspecialiserad vård och på hur många ställen den ska bedrivas.
    Ansvarig: Socialstyrelsen.

 

Sammansättning av sakkunniggrupperna

  • Deltagarna ska ha relevant kunskap inom vårdområdet och/eller vara experter på åtgärden.
  • Gruppernas arbete ska vara multiprofessionellt, det vill säga att alla professioner som behövs ska finnas representerade eller adjungeras i grupperna.
  • I grupperna ska det finnas representation från hela landet, vilket innebär att alla sjukvårdsregioner ska ingå. Detta för att säkerställa ett nationellt perspektiv.
  • Grupperna ska så långt det är möjligt vara jämställt sammansatta och ha representation från patienter och närstående.
  • Gruppernas arbete ska kännetecknas av transparens och öppenhet.
  • Deltagarna ska ha tillräckligt med tid avsatt för uppdraget.

Högspecialiserad vård idag

De områden som tidigare varit rikssjukvård övergår till att bli nationell högspecialiserad vård den 1 juli 2018. 

Områden för nationell högspecialiserad vård hittar du på sidan Rikssjukvård.

Nationella programområden

Kvinnosjukdomar och förlossning (Pilot)

Lena Lövqvist, (processledare) Socialstyrelsen: 075-247 46 68

  1. Avancerad kirurgi vid endometrios
  2. Trofoblastsjukdomar
  3. Avancerad fostermedicin
  4. Gravida med svår maternell sjukdom
  5. Avancerad rekonstruktionskirurgi
  6. Genetisk diagnostik och rådgivning i relation till reproduktion

Nervsystemets sjukdomar (Pilot)

Anne Lybeck, (processledare) Socialstyrelsen: 075-247 46 65 

  1. Avancerad behandling av Parkinsons sjukdom
  2. Ryggmärgsskadevård
  3. Moya-moyasjukdom

Psykisk Häsa

Charlotte Nymberg Thunell (processledare) Socialstyrelsen: 075-247 38 31

  1. Självskadebeteende
  2. Könsdysfori

Övriga Programområden

  • Endokrina sjukdomar
  • Infektionssjukdomar

  • Barn och ungdomars hälsa

  • Ögonsjukdomar

  • Öron-, näsa- och halssjukdomar

  • Hjärt- och kärlsjukdomar

  • Lung- och allergisjukdomar

  • Rörelseorganens sjukdomar

  • Hud- och könssjukdomar

  • Mag- och tarmsjukdomar

  • Njur- och urinvägssjukdomar

  • Sällsynta sjukdomar

  • Cancersjukdomar

  • Tandvård

  • Akut vård