Om riktlinjerna för diabetesvård

Dessa riktlinjer är en revidering av 2010 års nationella riktlinjer för diabetesvård. De vänder sig till beslutsfattare och andra verksamma inom hälso- och sjukvården. Riktlinjerna kommer att vara ett stöd för dem som fattar beslut om hur resurserna ska fördelas inom vården av diabetes.

Om riktlinjerna för diabetesvård

Under 2017 genomförde Socialstyrelsen en översyn av de nationella riktlinjerna för diabetesvård som publicerades 2015. Riktlinjerna kommer att vara ett stöd för dem som fattar beslut om hur resurserna ska fördelas inom diabetesvården.

Status för riktlinjerna

En slutlig version av riktlinjerna finns. Läs mer om hur vi tar fram riktlinjerna.

Därför har en översyn av riktlinjerna gjorts

Syftet med översynen är att se till att riktlinjerna är aktuella och att de bygger på bästa tillgängliga kunskap. Till grund för översynen ligger ett nytt arbetssätt för att hålla de nationella riktlinjerna aktuella. Det utgår från en förvaltningsplan för respektive riktlinje där myndigheten specificerar de rekommendationer där kunskapsläget förväntas ändras och där en uppdaterad litteratursökning behövs. Vid behov uppdateras därefter aktuell rekommendation och tillhörande underlag.

Den första översynen av riktlinjerna för diabetesvård innehåller uppdaterade rekommendationer om dels glukossänkande läkemedel vid typ 2-diabetes, dels viktminskande kirurgi – områden där kunskapsläget bedöms vara förändrat sedan rekommendationerna senast publicerades 2015.

Riktlinjerna fokuserar på frågeställningar inom områden som är i behov av vägledning utifrån perspektiven:

  • etiskt svåra frågor
  • höga kostnader och tveksamhet om nytta
  • praxisskillnader
  • olika uppfattningar inom professionen
  • behov av utmönstring av ineffektiva eller skadliga metoder.

Riktlinjerna för diabetesvård tar upp följande områden:

  • riktad screening, prevention och levnadsvanor
  • glukoskontroll
  • hjärt- och kärlsjukdom
  • omvårdnad
  • komplikationer
  • graviditetsdiabetes och graviditet vid känd diabetes.

Så berörs vårdgivare och beslutsfattare

Tillämpning av kunskapsbaserade metoder har en stor betydelse för att behandlingen av sjukdomar såsom typ 1- och typ 2-diabetes ska lyckas. Riktlinjerna ökar möjligheterna att sprida kunskap och tydliggör för vårdgivare att vissa behandlingar bör införas eller få utökade resurser medan andra bör minskas eller avvecklas helt.

Så berörs patienter och deras närstående 

Riktlinjerna innebär att hälso- och sjukvården kan erbjuda patienterna en kunskapsbaserad och därigenom god och säker vård. De medför även att vården blir mer likvärdig oavsett var man bor, eftersom hälso- och sjukvården får samma kunskap att utgå ifrån.

Prioriteringsgrupp

Prioriteringsgruppen består av 15 personer med klinisk erfarenhet och bred kompetens inom diabetesvården. I gruppen ingår även patientföreträdare. Gruppens arbete innebär att utifrån vetenskap och beprövad erfarenhet rekommendera och rangordna en aktuell åtgärd vid ett specifikt hälsotillstånd.

Kontakt

Mina Abbasi, övergripande frågor om riktlinjerna
Telefonnummer: 075-247 35 35

Kontakt

Christina Broman, indikatorer, målnivåer och utvärdering
Telefonnummer: 075-247 40 60
Senast uppdaterad: