Om riktlinjerna för vård vid astma och KOL

I dessa nationella riktlinjer ger Socialstyrelsen rekommendationer om vård vid astma och kroniskt obstruktiv lungsjukdom (KOL). Riktlinjerna vänder sig till beslutsfattare och andra verksamma inom hälso- och sjukvården. Riktlinjerna är ett stöd för dem som fattar beslut om hur resurserna ska fördelas inom vården av astma och KOL.

Riktlinjerna utgår från hälso- och sjukvårdens behov av vägledning. Därför omfattar de främst områden och åtgärder där det finns stora praxisskillnader eller där behovet av kvalitetsutveckling är stort.

Riktlinjerna gäller alla åldersgrupper och omfattar följande områden inom både astma och KOL:

  • diagnostik och utredning
  • läkemedelsrelaterad behandling
  • omvårdnad och rehabilitering
  • symtombedömning och uppföljning.

Riktlinjerna för vård vid astma och KOL

Astma och KOL är två av dagens stora folksjukdomar. I Sverige lever idag ungefär 800 000 barn och vuxna med astma. För KOL är antalet mer osäkert, men det uppskattas att mellan 400 000–700 000 personer lider av sjukdomen och förekomsten ökar.

Dessa riktlinjer ersätter tidigare riktlinjer om vård vid astma och KOL som publicerades 2004. En skillnad mellan dessa och de tidigare riktlinjerna är att dessa riktlinjer har ett tydligare styr- och ledningsperspektiv samt fokuserar enbart på de frågor där behovet av vägledning är som störst.

Läs mer om hur vi tar fram nationella riktlinjer

Så berörs vårdgivare och beslutsfattare

Riktlinjernas rekommendationer ska ge vägledning för beslut på gruppnivå i lednings- och styrningsfrågor. De kan till exempel vara underlag vid fördelning av resurser eller när vården ska ändra ett arbetssätt eller en organisation. De kan också vara underlag när hälso- och sjukvården tar fram regionala och lokala vårdprogram.

Riktlinjerna tydliggör att vissa behandlingar bör införas eller få utökade resurser medan andra bör minskas eller avvecklas helt. Att hälso- och sjukvården använder kunskapsbaserade metoder har en stor betydelse för att behandlingen av astma och KOL ska lyckas.

Så påverkas patienterna och deras närstående

Riktlinjerna innebär att hälso- och sjukvården kan erbjuda en kunskapsbaserad och därigenom god och säker vård och omsorg. Det medför även att vården och omsorgen blir mer likvärdig oavsett var man bor, eftersom hälso- och sjukvården får samma kunskap att utgå från.

Samarbete med experter

I arbetet med att ta fram riktlinjerna har Socialstyrelsen samarbetat med externa experter inom vården för astma och KOL, totalt cirka 60 personer, som har bred kompetens och stor klinisk erfarenhet inom astma- och KOL-vården. Många av dessa experter har arbetat med att ta fram det vetenskapliga underlag som ligger till grund för rekommendationerna. Andra experter har arbetat med att rekommendera och rangordna de olika tillstånds- och åtgärdskombinationerna. Några experter har fokuserat på arbetet med att ta fram indikatorer och målnivåer.

Indikatorer och målnivåer för vård vid astma och KOL

Socialstyrelsen har tagit fram indikatorer för de nationella riktlinjerna för vård vid astma och KOL. Indikatorerna är verktyg för att följa upp hur de nationella riktlinjerna används och påverkar praxis i hälso- och sjukvården.

Socialstyrelsen har även tagit fram målnivåer för ett antal av indikatorerna. Målnivåerna anger hur stor andel av en patientgrupp som bör komma i fråga för en viss undersökning eller behandling. Målnivåer kan användas som en utgångspunkt vid förbättringsarbeten eller som en hjälp i styrning och ledning av hälso- och sjukvården.

Kontakt

Elisabeth Eidem, övergripande frågor om riktlinjerna
Telefonnummer: 075-247 41 21

Kontakt

Christina Broman, indikatorer, målnivåer och utvärdering
Telefonnummer: 075-247 40 60

Kontakt

Gabriella Beckvid Henriksson, kunskapsunderlag
Telefonnummer: 075-247 45 89
Senast uppdaterad: