Revidering av nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar

En revidering av de nuvarande nationella riktlinjerna för rörelseorganens sjukdomar pågår. De reviderade riktlinjerna kommer att vara ett stöd för dem som fattar beslut om hur resurserna ska fördelas inom hälso- och sjukvården.

Status för riktlinjerna

Under 2017 och 2018 arbetade Socialstyrelsen tillsammans med sakkunniga från olika delar av landet för att bedöma vilka frågeställningar för vården vid rörelseorganens sjukdomar som är särskilt angelägna. Därefter har Socialstyrelsen tillsammans med Statens beredning för medicinsk och social utvärdering (SBU) samverkat för att ta fram de kunskapsunderlag som ska ligga till grund för rekommendationerna.

Under 2019 och fram till början av 2020 pågår prioriteringsarbetet, där ett stort antal experter inom vården av rörelseorganens sjukdomar arbetar för att ta fram en rangordning för de tillstånd och åtgärder som lyfts fram i avgränsningsarbetet.

En remissversion av de reviderade nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar kommer att publiceras under våren 2020.

Så tas riktlinjerna fram

Därför revideras riktlinjerna för rörelseorganens sjukdomar

Socialstyrelsen har i uppdrag av regeringen att ta fram nationella riktlinjer inom flertalet sjukdomsområden. Detta för att hälso- och sjukvården i större omfattning ska kunna erbjuda en kunskapsbaserad vård. Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar publicerades för första gången 2012. 

Socialstyrelsen har utifrån ett nationellt perspektiv utvärderat hälso- och sjukvårdens följsamhet till rekommendationerna i Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar 2012.

Det huvudsakliga syftet var att beskriva landstingens processer och resultat samt att belysa kvaliteten och effektiviteten i vården av patienter med dessa sjukdomar. Utvärderingen omfattade diagnoserna osteoporos, artros i knä och höft, reumatoid artrit, ankyloserande spondylit och psoriasisartrit (i begränsad omfattning) och visar exempelvis på skillnader i vården utifrån ålder, kön, födelseland och socioekonomi (utbildningsnivå).

Slutsatserna från utvärderingen ligger till grund för riktlinjearbetet. Vid revideringen kommer fokus ligga på frågeställningar där behovet av vägledning är som störst.

Så berörs vårdgivare och beslutsfattare

Riktlinjerna bidrar till att sprida kunskap och tydliggör för beslutsfattare och vårdgivare vilka undersökningar och behandlingar som bör införas eller få utökade resurser och vilka som eventuellt bör minskas eller avvecklas helt.

Så berörs patienterna och deras närstående 

Riktlinjerna innebär att hälso- och sjukvården kan erbjuda patienterna en kunskapsbaserad och därmed god och säker vård. De medför även att vården blir mer likvärdig oavsett var man bor, eftersom hälso- och sjukvården får samma kunskap att utgå ifrån.

Kontakt

Anders Berg, övergripande frågor om riktlinjerna
Telefonnummer: 075-247 45 18

Kontakt

Petra Ekerot, kunskapsunderlag
Telefonnummer: 075-247 34 93

Kontakt

Christina Broman, indikatorer, målnivåer och utvärdering
Telefonnummer: 075-247 40 60
Senast uppdaterad: