Perspektiv i riktlinjerna

Här presenterar vi tre olika perspektiv i Socialstyrelsens nationella riktlinjer. Det kan till exempel handla om grupper som vi särskilt vill uppmärksamma, såsom äldre personer med svår samsjuklighet och skörhet. Det kan också vara områden som vi arbetar med att utveckla eller belysa i riktlinjerna.

Mest sjuka äldre och nationella riktlinjer

Mest sjuka äldres särskilda förutsättningar kan påverka tillämpbarheten av nationella riktlinjer. Vi har därför tagit fram en vägledning med fokus på att synliggöra denna grupps särskilda förutsättningar och hur dessa kan påverka tillämpbarheten av olika riktlinjer. Den pekar också på viktiga avvägningar för att kunna ge dessa personer en god vård.

Vägledning om mest sjuka äldre och riktlinjer

Att följa enskilda rekommendationer i Socialstyrelsens nationella riktlinjer kan i vissa fall riskera att leda till felbehandling när det gäller äldre personer med svår samsjuklighet och skörhet. Socialstyrelsen har därför tagit fram en vägledning om hur riktlinjernas rekommendationer kan anpassas till mest sjuka äldres särskilda förutsättningar och behov.

Vägledningen ingår i flera riktlinjer

Vägledningen ingår som en bilaga i flera riktlinjer, till exempel för bröst-, prostata-, tjocktarms- och ändtarmscancervård, diabetesvård respektive för vård vid astma och kroniskt obstruktiv lungsjukdom (KOL) .

Vad innehåller vägledningen?

Mest sjuka äldre blir allt fler, vårdkonsumtionen är hög och vården är fragmenterad och ojämlik. Gruppen riskerar att inte ges företräde eller rätt behandling, trots stora hälso- och vårdbehov.

Socialstyrelsens vägledning ger hälso- och sjukvården underlag för att anpassa sitt förhållningssätt och sina rutiner när det gäller de mest sjuka äldre, så att de kan ge dessa personer en god vård. Vägledningen ger dock inga specifika rekommendationer om konkreta åtgärder, insatser eller metoder.

I Socialstyrelsens arbete med riktlinjerna bidrar vägledningen med perspektiv i utformningen av rekommendationer, så att de blir relevanta även för denna patientgrupp. Hittills har vi, genom att utgå från vägledningen, anpassat rekommendationer i de nationella riktlinjerna för diabetesvård med hänsyn till de mest sjuka äldre.

Jämlikhetsperspektivet i nationella riktlinjer

Socialstyrelsens nationella riktlinjer ska bidra till en god och jämlik vård och omsorg. Som ett led i myndighetens utveckling av riktlinjerna stärks jämlikhetsperspektivet ytterligare. På så sätt ökar också hälso- och sjukvårdens och socialtjänstens förutsättningar att erbjuda en jämlik vård och omsorg. 

Bakgrunden till detta utvecklingsarbete är ett uppdrag från regeringen till Socialstyrelsen om att analysera riktlinjerna utifrån ett jämlik vårdperspektiv. I uppdraget ingick även att bedöma om det finns anledning till vidareutveckling av riktlinjerna med anledning av analysen. Uppdraget slutredovisades till Socialdepartementet hösten 2014.

Nationella riktlinjer – för en god och jämlik vård och omsorg

Socialstyrelsens nationella riktlinjer ger stöd till hälso- och sjukvården och socialtjänsten att fördela resurser och erbjuda en vård och omsorg som är behovsanpassad, effektiv, kunskapsstyrd och tillgänglig för alla människor i samhället. Syftet är att utjämna omotiverade praxisskillnader i tillgång till vård och omsorg.

Målet med riktlinjerna är att bidra till att patienter och brukare får en god och jämlik vård och omsorg. Detta oavsett personliga egenskaper, bostadsort, kronologisk ålder, kön, funktionshinder, utbildning, social ställning, etnisk eller religiös tillhörighet eller sexuell läggning.

Stärkt jämlik vård-perspektiv

Socialstyrelsen arbetar nu med att ytterligare stärka jämlik vård- och omsorgsperspektivet i riktlinjerna. Ett sätt att göra detta är att mer systematiskt betona jämlikhetsperspektivet i avgränsningen av ett riktlinjeområde. Ett annat är kompletterande vägledning om sådant som bemötande samt vikten av att informera och göra patienten delaktig.

Större jämlikhetsfokus i utvärderingarna av riktlinjerna

Socialstyrelsen har även stärkt fokus på jämlik vård och omsorg vid utvärderingen av följsamheten till olika riktlinjer. Det innebär att utvärderingarna (i den mån det är möjligt) redovisar resultat indelade efter ålder, kön, geografisk och organisatorisk nivå, utbildningsnivå samt födelseland. I de fall det är angeläget med mer kunskap om särskilda grupper så följs även detta upp.

Utgångspunkten är att presentera resultat för hela riket men även att belysa jämlikhet i vård och omsorg på landstingsnivå.

På detta sätt förbättras hälso- och sjukvårdens samt socialtjänstens förutsättningar att analysera orsaker till eventuella skillnader i vård och omsorg och möjliga åtgärder i lokalt kvalitets- och utvecklingsarbete.

Genom att synliggöra praxisskillnader i tillgång till vård och omsorg i olika grupper i samhället så utgör utvärderingarnas resultat dessutom en viktig kunskapsbas vid uppdateringarna av olika riktlinjer.

Patientperspektivet i nationella riktlinjer

Nationella riktlinjers mål är att verka för en god vård och omsorg genom att arbeta för en kunskapsbaserad, effektiv och jämlik hälso- och sjukvård och socialtjänst. Som ett led i utvecklingen av riktlinjerna stärker Socialstyrelsen patientperspektivet i riktlinjearbetet. Det genom att involvera patient- och brukarföreträdare i större utsträckning.

Bakgrunden är ett uppdrag från regeringen till Socialstyrelsen om att utveckla metoden för nationella riktlinjer så att patientperspektivet bättre kan tas tillvara. I uppdraget ingick även att tydliggöra patient- och brukarföreningarnas roll och funktion i riktlinjearbetet. Uppdraget slutredovisades till Socialdepartementet hösten 2014.

Stärkt patient- och brukarmedverkan

Patient- och brukarmedverkan i riktlinjearbetet är viktigt då det sätter fokus på mottagarnas upplevelser och bidrar till en mer patientcentrerad vård. Det kan också vara vägledande för vilka områden som är i särskilt behov av riktlinjer. Som mottagare av vårdens och omsorgens tjänster kan patienter och brukare bidra med unika upplevelser och erfarenheter.

Socialstyrelsen kommer därför att mer systematisk involvera patient- och brukarföreträdare i riktlinjearbetet. Några sätt att göra det är att öka patient- och brukarföreträdares medverkan i avgränsningen av riktlinjerna och i prioriteringsarbetet. Ett annat är att delta i de seminarier som arrangeras i samband med publiceringen av remissversionen av riktlinjerna.

Viktigt med kommunikationsinsatser

En annan viktig åtgärd är att etablera kanaler för kunskapsöverföring mellan myndigheten och olika patient- och brukarföreningar. Myndigheten avser även att samarbeta med 1177 Vårdguiden för att kvalitetssäkra information på områden som omfattas av nationella riktlinjer.

Olika grad av patient- och brukarmedverkan

Socialstyrelsen ämnar att löpande och på ett strukturerat sätt ge patient- och brukarperspektivet större utrymme i riktlinjearbetet. Beroende på riktlinjeområde kommer dock patient- och brukarperspektivet beaktas på olika sätt och i olika omfattning.

Kontakt

Mattias Fredricson, nationella riktlinjer
Telefonnummer: 075-247 45 64
Senast uppdaterad: