Nationella riktlinjer för vuxentandvård – information till patienter

Socialstyrelsen har tagit fram nationella riktlinjer till tandvården om vissa undersökningar och behandlingar för dig som är vuxen. Du kan också läsa om vad du själv kan göra för din munhälsa.

Riktlinjerna gäller sådant som är särskilt viktigt att känna till för dem som beslutar om resurserna i tandvården. Därför beskrivs kanske inte just den behandling som du behöver, även om den är viktig och effektiv.

Riktlinjerna publicerades 2011, och uppdaterades 2013. En ny version beräknas vara klar 2021. I den nya versionen kommer vi att ge rekommendationer om tandvård för både barn och vuxna.

Några centrala budskap

Vi ger totalt 397 rekommendationer till tandvården i riktlinjerna. Här sammanfattar vi några av de viktigaste budskapen:

Tandvården bör hjälpa dig att fortsätta vara frisk
– du kan göra mycket själv

Du som är frisk i munnen har förmodligen bra vanor. Tandläkaren eller tandhygienisten bör berätta vad du ska göra för att fortsätta vara frisk, när du har blivit undersökt. Undersökningen kan också visa att du riskerar att få en munsjukdom i framtiden, på grund av någon av dina vanor. Då behöver du få veta vad du behöver förändra. Ofta behövs flera tandvårdsbesök om du behöver ändra en vana. Du bör få tydliga och effektiva råd som du förstår.

En av de vanligaste sjukdomarna i munnen är karies, som kan ge hål i tänderna. Andra sjukdomar kan i värsta fall få tänder eller tandimplantat att lossna, till exempel parodontit och periimplantit. Du kan själv göra flera saker för att undvika de här sjukdomarna:

  • Undvik att småäta mellan måltider.
  • Undvik att ofta dricka drycker med socker i (till exempel läsk och sockrat te eller kaffe).
  • Borsta tänderna två gånger per dag med fluortandkräm. Borsta på både utsidan och insidan, och gör rent mellan tänderna.
  • Om du ofta får nya hål i tänderna: Kanske behöver du använda något mer än fluortandkräm. Tandvården behöver ta reda på vad problemet beror på.

Tandläkare bör laga djupa hål i tänderna i flera steg

Om du har en mycket kariesskada som kan lagas med en fyllning, bör du få komma till tandläkaren flera gånger, för att få skadan lagad i flera steg. Tandläkaren bör i första hand använda en vanlig borr eller ett instrument som kallas exkavator. Men tandläkaren kan också mjuka upp den skadade delen av tanden med en lösning, och sedan skrapa bort den (kemo-mekanisk teknik). Ett annat alternativ är laser, som är en ny och inte lika testad metod.

Du som riskerar tandlossning behöver särskilda kontroller och kanske behandling

Sjukdomarna parodontit och periimplantit får ofta tandköttet att blöda. Du kan också få djupa fickor i tandköttet, och om du inte får behandling i tid kan tänder eller tandimplantat lossna. Risken för dessa sjukdomar ökar om du till exempel röker. Då bör din tandläkare eller tandhygienist vara extra uppmärksam, och regelbundet kontrollera ditt tandkött och mäta dina tandköttsfickor.

Om du får parodontit eller periimplantit behöver du stöd och råd för att göra rent tänderna extra noga. Du kan också få munhygieniska hjälpmedel som passar just dig. Tandläkaren eller tandhygienisten måste dessutom använda särskilda instrument för att få bort bakterier nere i tandköttsfickorna, där du inte kan hålla rent själv. Om inte denna behandling räcker kan du behöva en tandköttsoperation.

Du kan behöva rotfyllning om du har tandvärk

Om du har tandvärk behöver tandläkaren först ta reda på varför. Ofta beror tandvärken på en inflammation, och då behöver du en rotfyllning i tanden. Tandläkaren borrar bort infekterad tandsubstans, gör rent och fyller på med ett gummimaterial i tanden.

En bettskena kan hjälpa om du har ont i käkarna eller gnisslar tänder

Om du har ont i käklederna och käkmusklerna behöver tandläkaren först ta reda på varför. Du bör alltid få råd om hur du själv kan hantera smärtan. Du kan också bli hjälpt av till exempel

  • en bettskena i hårdplast (stabiliseringsskena)
  • rörelseträning
  • töjnings- och avslappningsövningar
  • läkemedel som dämpar inflammation.

En bettskena i hårdplast kan också hjälpa dig som pressar och gnisslar tänderna hårt. Den avlastar käkarna och skyddar tänderna.

Det finns flera behandlingar för dig som saknar tänder

Du som saknar en eller flera tänder kan få flera typer av behandlingar. Vad som passar bäst beror på hur många tänder du saknar, hur bra dina andra tänder fungerar, hur du biter och vad du själv vill.

I första hand bör du få nya, konstgjorda tänder om du har svårt att äta, tugga eller tala. Om du inte har det, kanske du inte behöver ersätta en tand som saknas.

Tillsammans med din tandläkare väljer du en behandling som passar just dig. Det kan till exempel vara en bro, en tandprotes eller en tandställning. När behandlingen är klar behöver du få råd om hur du kan sköta din munhygien på ett bra sätt.

Hur följs riktlinjerna upp?

Vi utvärderar kvaliteten i tandvården, bland annat utifrån rekommendationerna i våra nationella riktlinjer. Utvärderingarna riktar sig till beslutsfattare på olika nivåer och pekar på vad som behöver förbättras. Vår utvärdering från 2013 visade att tandvården skiljer sig i olika delar av Sverige, och behöver bli mer jämlik. Framöver kommer en ny utvärdering.

Kontakt

Sofia Orrskog, övergripande frågor om riktlinjerna
Telefonnummer: 075-247 32 69

Kontakt

Anders Bengtsson, indikatorer, målnivåer och utvärdering
Telefonnummer: 075-247 32 60
Publicerad: