Nationella riktlinjer för tandvård – information till patienter

Socialstyrelsen har tagit fram nationella riktlinjer om vissa undersökningar och behandlingar för dig som besöker tandvården. Du kan också läsa om vad du själv kan göra för din munhälsa.

Riktlinjerna gäller sådant som är särskilt viktigt att känna till för dem som beslutar om resurserna i tandvården. Därför beskrivs kanske inte just den behandling som du behöver, även om den är viktig och effektiv.

Riktlinjerna publicerades i september 2021. De gäller både barn och vuxna, medan den förra versionen från 2011 bara gällde vuxna. Nu finns också fler rekommendationer än 2011, bland annat om anpassad tandvård för äldre personer.

Några centrala budskap

Vi ger totalt 377 rekommendationer till tandvården i riktlinjerna. Här sammanfattar vi några av de viktigaste budskapen till dig som besöker tandvården:

Tandvården bör hjälpa dig att fortsätta vara frisk
– du kan göra mycket själv

Du som är frisk i munnen har förmodligen bra vanor. Tandläkaren eller tandhygienisten bör berätta vad du ska göra för att fortsätta vara frisk, när du har blivit undersökt. Undersökningen kan också visa att du riskerar att få en munsjukdom i framtiden, på grund av någon av dina vanor – till exempel matvanor eller rökning. Då behöver du få veta vad du kan förändra för att hålla dig frisk. Framför allt rekommenderar vi olika typer av samtalsstöd.

En av de vanligaste sjukdomarna i munnen är karies, som kan ge hål i tänderna. Andra sjukdomar kan i värsta fall få tänder eller tandimplantat att lossna, till exempel parodontit och periimplantit. Du kan själv göra flera saker för att undvika de här sjukdomarna:

  • Undvik att småäta mellan måltider.
  • Undvik produkter som innehåller mycket socker eller är sura (till exempel godis, läsk, sportdryck och juice).
  • Borsta tänderna två gånger per dag med fluoridtandkräm. Borsta noga överallt, och gör rent mellan tänderna.
  • Om du ofta får nya hål i tänderna: Tandvården behöver ta reda på vad problemet beror på. Kanske behöver du ändra något i din kost eller använda något mer än vanlig fluoridtandkräm.

Barn som är rädda för tandvård behöver inskolning

Har du ett barn som är rädd för att gå till tandläkaren? Eller kan barnet till exempel inte sitta still under besöket? Då behöver barnet få inskolning i tandvården, med en metod som kallas tell-show-do. Det betyder att personalen förklarar för barnet vad som kommer att hända, med enkla ord och upprepningar. Sedan gör personalen exakt som den har sagt, och avslutar med att uppmuntra och berömma barnet.

Sådan inskolning är dock inte alltid möjlig om ditt barn behöver akut tandvård eller en komplicerad behandling. Då kan det lugnande läkemedlet midazolam hjälpa, för att minska barnets oro så att personalen kan ge behandlingen på ett bra sätt.

Ditt barn kan också få smärtstillande läkemedel före till exempel en tandutdragning, om barnet känner obehag inför behandlingen.

Tandläkaren bör bara ta bort en del av skadan om du har djupa hål i tänderna – eller laga i två steg

Om du har djupa hål i tänderna riskerar tandläkaren att skada tandpulpan inne i tanden vid lagningen, och du kan få infektioner och tandvärk. För att undvika det bör tandläkaren bara ta bort en del av kariesskadan, och lämna kvar det som ligger närmast tandpulpan. Ett alternativ är att ta bort skadan i två steg, vid två olika besök i tandvården. Vid det första besöket får du då en tillfällig fyllning i tanden, och vid det andra besöket en permanent fyllning.

Du som riskerar tandlossning behöver särskilda kontroller och kanske behandling

Sjukdomarna parodontit och periimplantit får ofta tandköttet att blöda. Du kan också få djupa fickor i tandköttet, och om du inte får behandling i tid kan tänder eller tandimplantat lossna.

Om du får parodontit eller periimplantit behöver du stöd och råd för att göra rent tänderna extra noga. Det är särskilt viktigt att göra rent mellan tänderna, till exempel med tandtråd. Du kan också få råd om vilka munhygieniska hjälpmedel som passar just dig. Tandläkaren eller tandhygienisten måste dessutom använda särskilda instrument för att få bort bakterier nere i tandköttsfickorna, där du inte kan hålla rent själv. Om denna behandling inte räcker kan du behöva en tandköttsoperation.

Risken för parodontit och periimplantit ökar framför allt om du inte rengör tänderna ordentligt, men också om du till exempel röker. Om du röker bör du bli erbjuden hjälp att sluta röka. Din tandläkare eller tandhygienist bör också vara extra uppmärksam, och regelbundet kontrollera ditt tandkött och mäta dina tandköttsfickor.

Du som har tandvärk kan behöva rotfyllning

Om du har tandvärk behöver tandläkaren först ta reda på varför. Ofta beror tandvärken på en inflammation, och då behöver du en rotfyllning i tanden. Tandläkaren borrar bort infekterad tandsubstans, gör rent och fyller på med ett tätt material i tanden.

Du bör få antibiotika om du har feber, eller om du är mycket svullen vid tanden. Men om du enbart har smärta behövs troligen inte antibiotika.

Du som har smärta i munnen, ansiktet eller käkarna kan få hjälp att ändra vanor

Om du har ont i munnen, ansiktet eller käkarna behöver tandläkaren först ta reda på varför. Ofta finns flera orsaker, och tandvården kan därför behöva samarbeta med annan hälso- och sjukvård för att ge dig rätt stöd och behandling. Du bör alltid få råd om hur du själv kan hantera smärtan. De flesta blir sedan hjälpta av till exempel

  • samtalsstöd för att ändra vanor som bidrar till smärtan
  • en bettskena eller läkemedel för att minska smärtan och obehaget
  • töjningsövningar eller rörelseträning för att förbättra käkfunktionen.

Det finns flera behandlingar för dig som saknar tänder

Du som saknar en eller flera tänder kan få flera typer av behandlingar. Vad som passar bäst beror på hur många tänder du saknar, hur bra dina andra tänder fungerar, hur du biter och vad du själv vill.

I första hand bör du få behandling om du har svårt att äta, tugga eller tala, eller om du mår dåligt psykiskt av att sakna tänder. Annars kanske du inte behöver ersätta en tand som saknas.

Tillsammans med din tandläkare väljer du en behandling som passar just dig. Det kan till exempel vara en tandprotes eller en tandställning. När behandlingen är klar behöver du få råd om hur du kan sköta din munhygien på ett bra sätt.

Hur följs riktlinjerna upp?

Vi utvärderar kvaliteten i tandvården, bland annat utifrån rekommendationerna i våra nationella riktlinjer. Utvärderingarna riktar sig till beslutsfattare på olika nivåer och pekar på vad som behöver förbättras. Vår utvärdering från 2013 visade att tandvården skiljer sig i olika delar av Sverige, och behöver bli mer jämlik. Framöver kommer en ny utvärdering.

Kontakt

Sofia Orrskog, övergripande frågor om riktlinjerna
Telefon: 075-247 32 69

Kontakt

Thomas Malm, indikatorer, målnivåer och utvärdering
Telefon: 075-247 37 84
Senast uppdaterad:
Publicerad: